• Omtänkande för Nytänkande i Umeås förskolemiljöer – i verkligheten…

    Föregående blogg, 14 februari, hade rubriken

    ”Nytänkande inom Umeås föskoleplanering” – ur forskning i Sverige om förskolemiljöer och flexibla lokaler + ”spring” för barn…

    MEN det var inget ”nytänkande”! Se här i ritningar (bygglovs), bilder från verkligheten och illustrationer:

    Nytänket om ”separata ingångar i stället”, dvs inte gemensam entré som Kålmasken 6 avd 2 plan, Tomtebo gård och på Grubbe nya Kungsgården 8 avd 2 plan, verkar vara ihopblandning av entré, ingångar och kapprum.

    Därför här en sammanställning av kommunmodellerna och min UBBI-modell från Missionären på Umedalen, 4 avd 1 plan.

    Kungsgården överst har EN gemensam entré per våning, i vinkeln med utanpåliggande trappa och sedan korridor/hall ut till 2 resp 2 avd och sedan kapprum.

    Därunder Kålmasken med EN gemensam entré för 3 avd per våning och via groventré till kapprum.

    En sammanställning av förskolemiljöer om sjukt eller friskt för entréer – genomgångsrum – bristande överblick, här i ritningar och bilder, ger ”sjukt” i ökade smittrisker med trängsel i entréer och i genomgångsrum på avd samt brister i överblick ut mot gården som anges som viktigt (se texten).

    Missionären syns i bild nere t h med en entré per avd direkt mot utemiljön och överblick. Länkar finns för tomtanpassning och extra in/ut samt ekonomidel i mitten och få genomgångsrum på avd.

    Mina illustrationer har Missionärenmodell på resp avd, länkar i atriumdel, invändiga trapphus och ekonomidel i mitten. Överst för 8 avd i 2 plan och därunder påbörjad ritning för 6 avd i 2 plan, som ger nytänk på riktigt och ”friskt”.

    Så det behövs ett ”omtänkande” för att få nytänkande i Umeå förskolemiljöer – i verkligheten!

    Hur detta ska gå till kan fås på Forum Bygga Skola, se nedan om min ”Idébok i förskoledesign” (framsidan i lilla bilden ovan), 2021 och uppdatering 2025.

    https://byggaskola.se och under Kalendariet finns Forskning och lästips att scrolla ner till UBBI idébok kring förskolan

    Kort sammanfattning: En samling artiklar, skisser, reflektioner mm kring design av förskolor.
    Tidskrift/författare: Urban Bengtson, Umeå  · Årtal: 2025
  • ”Nytänkande inom Umeås föskoleplanering” – ur forskning i Sverige om förskolemiljöer och flexibla lokaler + ”spring” för barn…

    ”Nytänkande inom Umeås förskoleplanering” – ur forskning i Sverige

    om förskolemiljöer och flexibla lokaler + ”spring” för barn…

  • Välkommen, Umeå kommun, till ”forskning och lästips” på Forum Bygga Skola med idéer om ”design av förskolor” – för barnens bästa!

    Rubriken ”Välkommen, Umeå kommun, till ”forskning och lästips” på Forum Bygga Skola med om ”design av förskolor” – för barnens bästa!”, handlar bl a om Umeåsatsningar – erfarenheter inom barnstuga/daghem/förskola – kärt barn har många namn – genom åren.

    Så här börjar mina ”lästips”  i ”Idésignboken” på FBS hemsida: https://byggaskola.se/

    Nedan f n på sista sidorna, 26 – 27 (blir uppdaterad när nytt om förskolemiljöer kommer): Om, t v, ny forskning 2024 (SKR/Gävle högskola): Framgångsfaktorer för funktionella förskolelokaler och…

    …t h ”Friskare Förskola med Spring i UBBI Atrium Moving…” som har bakgrund i Berghems daghem/förskola, 1966, förskolan Missionären, 1990, och campusförskolan Professorn, 2016, vid campusarenan (idag Glaciären).

    Senaste nytt är flexibiliteten med bl a användande för annat som var något som kom upp på webinarium Forum Bygga Skola arrangerade igår 4 feb om förskole- och skolmiljöer ur olika synvinklar:

    I ovan jag arbetat fram syns likheter i inre planlösning samt utformning av husdelarna med länkar mellan Umeå kommun-beslut 1989 (överst i bloggen) och denna ”spring”-modell (passande ovan forskning som just noterat barns behov av spring – även inomhus).

    Så ”Välkommen Umeå kommun” till samarbete – igen 36 år senare – för ”barnens bästa”!

  • ”Vinstivesteringar” i barn och förskola för högre kvalitet och ökad nativitet…

    ”Vinstivesteringar” är ett nyord av döma av googling med nedan förslag på sökmotorn. Av svaren om det handlar om vinprovning eller om vinstandelssystem, föredrar jag det senare.  Jag vill därför se vinster i att investera i barnsatsningar.

    I dagens minskande barnafödande i Sveriges kommuner planeras nu att avveckla förskolor i takt med ”överskott” på platser. Idag i VK är stort reportage härom, se https://www.vk.se/2024-11-25/rekordlagt-barnafodande-en-utmaning-for-kommunerna-3303e

    Här säger ansvariga politiker och förvaltningspersonal inget om positiva satsningar utan mer om negativa neddragningar med anpassningar ”nedåt” i stället för att sikta ”uppåt”.

    Som ”50-årig” förskollärare idag har jag erfarenhet hur vi från mitten av 1970-talets överinskrivningar på daghem genom facklig aktivitet fick de 15-grupper Socialstyrelsen rekommenderade.

    Umeå kommun och övriga kommuner i Sverige följde framtagna riktlinjer för lokalmiljöer inom- och utomhus då råden från Socialstyrelsen hade statsbidrag för byggandet.

    Senare in på 1980-talet försvann lokalbidragen liksom statligt styrda barnomsorgsavgifter kopplade till inkomst i familjen. 1990-talet gav alltmer olika villkor för förskolor runt om i Sverige genom att kommuner hade allt ansvar.

    Så är det idag också och nu med en pessimistisk inställning till framtiden för barnafödande och förskolesatsningar. Det är där nyordet ”vinstivesteringar” kan bli vinster för barn, förskola och familjer för att ändra trenden om minskad nativitet till ökad barnafödande.

    Se här mitt spaceade ”Barnens Dagis”, flexibel från 2 till 8 avdelningar, med gemensam rund byggnad för lek och lärande, källarplan med gym och bassäng samt ovanvåning för utsikter… Likt ett lekland alla barn skulle vilja vistas i?!

    Idén tog jag fram 1991 som idékonsult i förskolemiljöer och som Niklas Andersson, Umeå (idag på Designhögskolan) illustrerade 3-dim. Texten är ur Socialstyrelsens råd 1995 i Barnomsorgslagen då.

    Avslutningsvis konkreta uppslag till politik och samhälle, inklusive medier för satsning på ”vinstivesteringar” för barn och samhälle:

    Hävda att de kostnader mindre barngrupper och högre kvalitet i miljöer kan medföra = investeringar som betalar sig senare, i skolan och yrkesliv, t o m i ökat barnafödande?! Så sägs ju om tekniksatsningar och miljödito.

    Sänka avgifter för mer barn eller på annat sätt göra mer ekonomiskt att ha barn och fler barn, behöver politiker få frågor och media kan ta upp om kring barnfamiljers ekonomi.

  • Coronamissar i Umeå gav ”sjukare” förskola – möten uteblev – inga utvärderingar – nya Boverketråd för mer in/ut – finns i friska förskoleidéer – flexibla för olika tomter och behov!

    Coronamissar i Umeå gav ”sjukare” förskola, Kålmasken, 2024, i skuggläge emot råd av Boverket och i nytt funktionsprogram i kommunen 2021.

    Teamsmöten i coronatider 2020 vid lägesplaner gav skugga ”verksamheten” ej fick se och nu medges briser med ”solförhållandena kunde ha varit bättre”…

    Inga utvärderingar av funktionsprogramråd i text/innehåll mot ritning gjordes före byggande!

    Brister utomhus med skugglägen och mindre av solljus och inte visades i ”verksamheten”, syns nedan t v. Ovan t h Boverket i nya råd om coronapandemin med smittspridning om logistik inne/ute + kontaktytor för ”nya lösningar”.

    T h syns ”nytt” i min ”atrium-modell” med läge i norr + sol i söder där egna avd.entréer minskar smittspridning och förenklar kontaktytor hem-förskola med mindre störande mötande i mer av in/ut.

    Mer av ”friska förskoleidéer”, varierbar i storlekar, flexibla för olika tomter och behov fås genom länkar och runt-om-veranda plus passande för funktionsprogram och Boverketråd!

  • VK-debatt: Utvärdera förskolemiljöer i strukturplan Umeå (ej gjorda nu enligt svar) så kan kommunen bli förebild i flex-friskt – även utomlands…

    På debatt i VK och vk.se, finns nu om att utvärdera förskolemiljöerna i ny strukturplan för förskoleplanering och behandlas i För- och grundskolenämnden i Umeå kommun 24/10: (Bild: Förskolebarn Genrebild Foto: LARSEN HÅKON MOSVOLD)

    Med en sådan utvärdering kan Umeå bli förebild i förskoleutveckling, bygga friskt och flexibelt samt ge mindre barngrupper, skriver Urban Bengtson.

    Förskoleplaner i Umeå är högaktuellt nu, i politik och i medier med insändare i VK i höst och på ledarplats 7 september av Ola Nordebo om att ”Umeå måste våga prioritera landsbygdens förskolor.” Nu på torsdag 24 oktober behandlar för- och grundskolenämnden utredning till förskolestruktur i utbildningsförvaltningens förslag till strukturplan om ”hållbar tillgång till förskoleplatser i Umeå kommun”.

    VK har i två reportage 19 och 22 oktober redovisat ur utredningen och intervju med biträdande utbildningsdirektör Daniel Nordgren. Utredningen finns även på kommunens hemsida och har 165 sidor.

    Men på sökord ”förskolemiljöer” i utredningstexten blir det ingen träff! På ”flex” finns en träff, ”flexibel barngruppsorganisation”, inget om sådant för lokalerna. Lokalmiljöer ger noll träff.

    Ändå finns under rubriken ”Kommunala mål att ta hänsyn till” om nytt funktionsprogram, att barnfokus och god arbetsmiljö för personal ska genomsyra utformningen. Således återstår att utvärdera dessa mål om de nås.

    Sådan utvärdering finns ej enligt svar jag den 23 februari 2023 fick från Umeå kommun och från nämndhandläggare (för- och grundskolnämnden) om utvärdering av text/innehåll mot ritning med ett ”Nej” och ingen dokumentation!

    Ändå säger nya råden: ”Genomgångsrum med många dörrar kan ge upphov till störningar, buller och stress.” Och i svar på enkät till rektorer inför nytt funktionsprogram står om ovan: ”…att detta kan medföra trängsel vid ut- och ingång”.

    Groventrén ska rymma föräldrar och barn, så stökigt och smittriskigt blir det. I stora allrummen på varje avdelning är det fem dörrar, också störande. ”Sjuk planlösning” kallade jag sådant i utvärdering i projekt i Umeå 1988-89.

    Riskfyllt är utanpåliggande trappentréer till ovanvåning, som för- och grundskolenämndens ordförande och vice dito, Moa Brydsten (S) och Lena Andersson (M) fick se vid möte 2019.

    I råd av Boverket och kommunen avses förskolan ha norrläge för bästa solljusvillkor. Men Kålmasken ligger i söder så närutelekplats i norr får året-runt-skugga av förskolan och flervåningshusen bakom samt har gata/trafik intill, ”sjukt” i fler avseenden! Medges nu i svar med ”solförhållandena kunde varit bättre”.

    Brist är även i att inga sol- och skuggstudier görs på vinterhalvåret i detaljplaner för förskolor. Och i nya stadsdelar planeras åter skuggiga utelekgårdar.

    Sådana brister behöver kommunledningen utvärdera likt förr. Då 1980 gjorde jag det som förskollärar-skyddsombud med förbättringar som följd och 1994 i kommunuppdrag av typmodeller i Umeå utifrån min pedagogikuppsats om ”sjuka och friska planlösningar”.

    Idag behövs planering av flexibla lokalmiljöer, på landsbygden med överkapacitet i lokaler genom växande köer och i ”staden” Umeå för annat behov när köerna minskar (och beredskap vid ökande igen).

    Allt detta kan ingå om tillägg för utvärdering av lokalmiljöer enligt kommunens mål, beslutas om i den förskolestruktur som FoG-nämnden behandlar i möte 24/10. Med en sådan utvärdering kan Umeå bli förebild i förskoleutveckling, bygga friskt och flexibelt samt ge mindre barngrupper — plus att kunna sprida detta i hela Sverige, även utomlands.

    Urban Bengtson

    företagare och debattör, Umeå

  • Fri-flex-frisk förskola på campus?! Stoppa förslag om avveckling av Glaciären där! Ge Minervaskolan, Språkförskolan och riksaktörer chans på Innovativ Campusförskola. Samt avveckla ”sjuk” ej utvärderad Umeå kommunmodell…

    Se här om Umeå kommunplaner i strukturplan (VK 19/10 nedan) och nedläggningshot av campusförskola från 2016 (då Professorn Campus, 8 avd 2 plan) och från 2019 i Glaciären i kommunregi och stopp av 50-åriga campusförskoleplaner.

    Umeåhistorik för campusförskola, se VK 2016, se nedan, och min idé 2011 i projekt ”Innovativ Förskola” med Umeå kommun/näringsliv, Uminova Innovation och personalkooperativet Professorn, fick politisk godkännande I För- och grundskolnämnden (se under VK-rep)…

    FoG-nämnden ordf Margareta Rönngren (S) då (själv förskollärare från 1970-talet) säger ”bra alternativ då det ligger i anslutning till campus som är en stor arbetsplats.” Och ”spännande att se hur det utvecklas:”

    Just ”utvecklas” syns här då Umeå kommun tog över 2019 och blev Glaciären som blev räddningen för mögelsjuka förskolan Varglyan och nu rymmer finska förskolan. Och med Hemfosa AB som ägare.

    Med nya campusnära bostäder, bl a forskardito och senare bostadsplaner för Lill-Jans berget nära universitetet och IKSU Sportcenter och intill Minervagymnasiet, blir potentialen stor för privata förskoleaktörer att få chans på en stor förskola nära både arbetsplatser och senare boende – trafiktryggt och intill naturområde. Den anges nedan strax ovan campusarenan (friidrott).

    Då jag genom campusförskoleprojektet ovan, kallad Innovativ Förskola, är upphov till förskolemiljöns utformning, har denna nu utvecklats av coronapandemins erfarenheter för mindre smittrisker och mindre av störande genomgångar i entréer och större allrum samt mer in/ut till utemiljön.

    Nedan kan bli förskola i 1 och 2 plan med varianter från 2 till 8 beroende på annat behov/nyttjande, alla med friskare miljö i egna avd.entréer, mindre av störande genomgångsrum, bättre överblick  och mer in/ut

    Rimligen ska Utbildningsförvaltningens förslag av avveckling av fd Professorn Campus, nu Glaciären, stoppas. Sådant måste först tas i politiskt beslut, i Tekniska nämnden och För- och grundskolenämnden, kanske även i Kommunfullmäktige.

    Därför blir mitt förslag till Umeå kommun att intressera privata aktörer som Minervaskolan, Språkförskolan plus riksaktörer för ”innovativ campusförskola” i samverkan med fastighetsägaren att bli en ”Fri-Flex-Frisk Förskola”… en ”Förskola Allround” och…

    …samtidigt avveckla den kommunmodell För- och grundskolenämnden maj 2021 antog i godkännande av nytt funktionsprogram, men då förmodligen inte visste att det inte gjorts utvärdering av text/innehåll mot ritning/modell.

    Efter frågande en tid kom 2023 ”Nej” på frågor om sådana utvärderingar (se ovan). Men här kan bedömning göras i bilder av Kålmasken på Tomtebo gård 2024.

    T v är EN enda groventré för alla tre avd på resp våning om 65 kvm (17×5 m), 10-talet dörrar och utan torkrum (finns inne på avd) samt minimal utsikt ut. Tänk smittrisker med alla barn, föräldrar och personal vid lämning/hämtning!! Och störande övriga tider…

    T h utanpåliggande öppet trapphus (som f ö FGN-politiker fick veta om av mig vid möte 2019 och bedömdes som riskkonstruktioner).

    Så avveckla denna ”sjuka” ej utvärderade Umeå kommunmodell, blir mitt råd. F ö kunde så ha blivit redan maj 2021 då Funktionsprogrammet godtogs. En L-reservation om att syna programmet då, avslogs dock.

  • Så vann jag/vi över Umeå kommun – visade brister i detaljplan i Sörmjöle (upphävdes men ej informeras om) – nu dags för nya ”vinster” där – i frisk förskolemiljö – i Förskola Allround…

    Idag, 17/10, i VK informeras om att Byggnadsnämnden i Umeå kommun godkänt ny detaljplan för bostäder, mm på campusområdet (Catarina Saha och Per Landfors).

    Både ordförande och vice dito, Mikael Berglund (S) resp Robert Axebro (C) uttalar sig, se nedan.

    I yttrande om detaljplanen föreslog jag att

    Detaljplanen möjliggör ”student- och forskarbostäder” och mark för ”högskola och universitet” = möjlighet till förskola med forskning och innovation på campusområdet, se

    https://blogg.vk.se/umeas-basta/2024/07/02/detaljplan-pa-campus-idealisk-for-forskning-och-innovation-i-friskare-forskola-med-spring-i-atrium-moving/.

    Men information om upphävd detaljplan ges inte från Byggnadsnämnden…

    I början på denna sommar kom besked från Mark- och miljödomstolen angående överklagan på detaljplan för villaområde i skogsområde i närheten av havet i Sörmjöle, 25 km söder om Umeå.

    MoD upphävde detaljplanen 12 juni 2024 som Umeå kommunfullmäktige antog i augusti 2023, se följande:

    Sammanfattning:

    Mark- och miljödomstolen bedömer att beslutet att anta detaljplanen strider mot 2 kap. 5 § PBL, då det inte är klarlagt att föreslagna åtgärder för dagvatten- fördröjning säkerställer markens lämplighet för bebyggelse. Det innebär i sin tur att det inte heller kan bedömas om detaljplanen är förenlig med 2 kap. 9 § PBL. Vidare bedömer domstolen att det saknas rättsligt stöd för den planbestämmelse som anger att startbesked inte får ges förrän dagvattenfördröjning av kommit till stånd.

    Detta har inte meddelats någonstans på Umeå kommuns hemsida. Men efter idogt letande fann jag nedan bekräftelse. T v ”Pågående detaljplaner” syns Sörmjöleområdet t v ett grönt område och i texten t v med liten stil ”Överklagad”, således innan upphävandet.

    Men i bilden t h över Sörmjöle och ”Gällande detaljplaner…” har planen tagits bort.

    I e-brev till Byggnadsnämndens presidium, ordförande och vice dito, har jag frågat varför ingen upplysning på kommunens hemsida om MoD-domen.

    Mikael Berglunds första svar har varit följande:

    I nuläget då planen är upphävd så kommer den inte ha någon effekt på kommersiell eller kommunal service så det finns väl inte så mycket att informera om

    Men viss finns sådan ”effekt” och här är ett svar jag gav:

    Åter, att informera utåt om detaljplaners resultat så att allmänhet och berörda (Sörmjöleboende och där man vill utveckla byn) är viktigt att beskriva och upplysa om, oavsett om en plan godkänts eller underkänns.
    xxx

    Kvar står att Byggnadsnämnden inte har för avsikt att meddela allmänhet och berörda hur det gick med en detaljplan för bostäder som man tidigare upplyst om, även medialt.

    För oss som överklagade och alla omkring som oroades av översvämningsrisker, m fl problem Umeå kommun inte utredde tillräckligt, är upphävandet en vinst.

    NY VINST – NU FÖR NY FÖRSKOLA?!

    Och ny vinst för Sörmjölebornas strävan att få ny och större förskola kan det bli om Byggnadsnämnden blir uppmärksam på och utreder noggrant hur den förskolemodell man godkände 2021 inte följer det nya Funktionsprogrammet från då. 

    Då jag är bekant med Sörmjöle, både i stugområde vi har fritidshus i och medlem i Sörmjöle Bygdegårdsförening har jag följt Sörmjöles strävan genom decennier att få dagisplatser, dvs en förskola, där jag för 30-talet år sedan visade en modell ur projekt i Umeå kommun (se längst ner).

    Denna antog en förskolegrupp då i Sörmjöle och dåvarande Hörnefors kommundelsnämnd rekommenderade. Men kommunbyråkratin valde en annan, med störande genomgångsrum och bristande uppsikt, ”sjuk” planlösning (begrepp från pedagogikuppsats 1993), även emot råd i nytt funktionsprogram 2021.

    Korallen heter förskolan, tre avd vid låg- och mellanstadieskolan intill gamla skolan – nu bygdegård – och nära livsmedelsaffären vid E4:an.

    Nu många år senare finns åter Sörmjöleaktiva förskoleföräldrar och nedan förskolefolder passade då bra att ge för uppdatering av vad som är viktigt i förskolelokaler idag, bl a tänka extra på smittrisker m a a coronapandemin, få friska miljöer i utformningen, undvika störande mötande liksom sjuk utformning.

    Då gäller det som för Korallenförskolan idag, ha egna entréer och lätt att ta sig in/ut.

    Annat viktigt är flexibilitet, särskilt med växande köer och möjlighet att få nya bostadsområden (kanske en ny detaljplan närmare byn och i ”torrare” mark), t ex efter Norrmjölevägen.

    För detta har jag utvecklat äldre idéer från förr i förskoleprojektet, se nedan t h i TT-rep 1989, till idag en Flex-Friskare Förskola, nedan t v.

    Att jämföra med Umeå kommuns nya förskolemodell därunder,  ritning av Kålmasken på Tomtebo gård, 6 avd 2 plan och råd ur funktionsprogrammet.

    Utvärdering (som kommunen inte gjort) visar ”sjuk planlösning” med störande genomgångar, bristande uppsikt och här EN entré för tre avd i 60 kvm groventré!

    Den förskolestruktur Umeå kommuns utbildningsförvaltning arbetar med om 6 avd i 2 plan för Sörmjöle behöver då utökas till 8 och i 2 plan.

    Inför växande förskolebehov genom ökad inflyttning kan då t ex halva övervåningen vara uthyrning till andra verksamheter, locka tjänsteföretag, etc. Eventuellt även tillfällig bostad.

    Dvs i stil med det tidigare socialchefen i Umeå, Dan Johansson, menar i TT-reportaget 1989 i förskoleprojekt och som kommunen då stod bakom!

    Om nu denna modell Förskola Allround, en ”allroundförskola”, blir verklighet här är det en till vinst för Sörmjöle – och för Umeå kommun…

  • Västerbottningen ”igår” 1993: ”Bra arbetsmiljö ger bättre dagis”. Idag 2024 om ”friska och flexibla förskolemiljöer”. I morgon: Förskola Allround + även annat nyttjande!

    Västerbottningen, länstidning för Umeås omland + kranskommuner, en gång i veckan och oftare på nätet, här den 8 april 1993 om ”bra arbetsmiljö ger bättre dagis.” på export.

    IDAG 31 år senare, 30 september 2024, inlägg om ”friska och flexibla förskolemiljöer” där grunderna finns i verkligheten att studera och jämföra med vad Umeå kommun nu planerar.

    Mellan de två sidorna ovan/nedan finns en förskolefolder från i sommar och med det senaste i forskning, 2024, som stämmer med erfarenheter förr, och nu utvecklade för friskare och flexiblare lokaler, även för andra behov.

    Här mina senaste idéer och för framtiden med lärdomar att senaste forskning kring behov av ”coronasäkra” miljöer med mindre av smittrisker.

    Behov av barns spring nära i det nya med altan/veranda runt om och fler in/ut för mindre störningar, bra vid annat nyttjande och olika tomter = Förskola Allround för ”i morgon”.

  • Detaljplan Kökstäppan med flera – åter skuggläge och sjuk förskola – och ej utvärderat funktionsprogram!

    Här är mitt yttrande över en detaljplan, Tomtebo gård, Kökstäppan m fl där det åter är skuggläge för utemiljön, tidigare för Kålmaskenförskolan, nu klar och för Olofsdalsplanen. Dessutom här om ej utvärderat för funktionsprogrammet och som syns i svar nedan, plus förslag för förbättringar i text och bild.

    YTTRANDE över detaljplan i Umeå kommun för

    Kökstäppan 1 med flera

    Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för skola och bostäder som är anpassad till rådande stadsbild samt säkerställa erforderlig yta för lek och utevistelse. Ett annat syfte är att bevara de naturvärden som förekommer inom planområdet och möjliggöra för en god dagvattenhantering. Dessutom syftar detaljplanen till att skapa förutsättningar för återvinning och parkering.

    Diarienummer BN-2022/00198

     

    1. Om ”goda sol- och skuggförhållanden” för utemiljön så är inte Kökstäppans förskoleläge i norr som anges i Umeå kommun första Funktionsprogram 2009/2010 med ”byggnader i norr”, se nedan i bild uppe t v. Förskolan är i ett österläge som ger skuggor på närutelekplats från fm och till tidig em.

    2. Ovan visar hur ”byggnader i norr” placerats för tidigare förskolor i Umeå, t h första daghemmet/förskolan, Berghem, 1966, nu 6 avd i 1 plan och t v förskolan Missionären på Umedalen, 1990, 4 avd i 1 plan.

    3. För att följa funktionsprogramråd behöver ”Kökstäppan”-förskoleläget vara i norr och med utsikt söderut, se nedan ovan t h, bild med karta och verklighet. Då kan förskolan komma längre ifrån trafik i öster med mindre störningar och säkrare barnmiljö, se nedre rad med trafik och nu föreslaget östläge.

    4. Nedan svar från För- och grundskoleförvaltningen handlar först om ett möte från Fastighet om placering av Kålmasken i söder (syns i flygfoto ovan t v) och därmed skuggläge för närutemiljön där FoG inte yttrat sig om lägesplaceringen.  Där står i nedan svar av bitr. utbildningsdirektör, bl a ”solförhållandena kunde varit bättre”…

    5. Ovan nere t v är svar från För- och grundskoleförvaltningen att ingen utvärdering och med dokumentation av nytt Funktionsprogram 2021är gjord. T h står om förskolan Kålmasken att ”solstudier genomförts”. Men det var endast på sommarhalvåret så på vinterhalvåret finns inga sol- och skuggstudier gjorda. Så verkar det även vara för Kökstäppan, något som då behöver göras innan detaljplanen kan godkännas.

    6. Ovan t h är från detaljplaneunderlaget för Kökstäppan 1 med flera med förskola i österläge och intill/nära gata/trafik. Byggnaden är som Kålmasken, 6 avd 2 plan, och blir då med inre utformning som inte har utvärderats m a p text/innehåll mot ritning.

    7. Ovan t v är med en förskolemodell, ”Atrium Moving” om 8 avd 2 plan jag tagit fram och grundas på en modell från ett FoU-projekt Umeå kommun 1988-89 och gav förskolan Missionären, se längst upp, och som följer aktuella funktionsprogram. Den är här flyttad/vriden till norrläge = råd enligt funktionsprogram för sol/skugga.

    8. Ovan bildcollage visar förskolan Kålmaskens ”skuggläge” utomhus, emot funktionsprogram. Inomhus finns genomgångsrum i groventré med många dörrar liksom inne på avdelningarna, också emot funktionsprogram. Dessutom EN entré per plan vilket ger störningar jämfört med EN per avdelning (se ovan Missionären/Berghem). Det ger därmed ökade smittrisker något som behöver tas med i funktionsprogramråd pga coronapandemin, dvs ”sjuk planlösning” (se mer i p 13 nedan).

    9. Nedersta raden visar i t h detaljplaneförslaget för Olofsdalsområdet där det står i texten om skolbyggnad (förskolan) i ”den nordöstra delen av fastigheten”, dvs enligt funktionsprogram (dock har förskoleläget nu flyttas söderut och i ett österläge likt här Kökstäppan…).

    10. Nederst t v är förskolemodellen ”Atrium Moving” hur den hade kunnat placeras i norr på Kålmaskentomten och där även innemiljön stämmer med råd i funktionsprogram för Umeå.

    11. Ovan är en ”förskolemiljö-folder” om 4 sidor jag kan erbjuda Umeå kommun för planering och utvärdering av både läge och innehåll med grund i FoU-projekt för förskolan Missionären från förr och i forskning nyligen, 2024, vid Gävle högskola och genom SKR.

    12. Foldern kan användas av Umeå kommun för att i tidigt planeringsskede utvärdera planer för utemiljö och innemiljö, av För- och Grundskoleförvaltning och Fastighet samt därefter bedömas av Byggnadskontoret och Byggnadsnämnden innan beslut fattas om bygglov. Även en bok från 2021 i ”förskoledesign” finns.

    13. I planer för nya förskolor har nämnts från politiskt håll liksom medialt att bygga flexibelt för andra behov. Sådant visas i designboken ”Flex-Friskare Förskola”. För Kökstäppan betyder det att planera för 8 avd 2 plan (nu 6 – 2) där annat behov nyttjas till barnantalet ökat.

    Ovan ”Lego-modell” visar familjebostad möjlig. Bilderna överst finns i ”Idésignboken” och visar olika utformningar grundade på idé om ”friska planlösningar” från min pedagogikuppsats vid Umeå universitet 1993.

    Umeå den 25 september 2024

    Urban Bengtson, Axtorpsvägen 15, 903 37 Umeå

    070-555 75 72, info@ubbi.se, www.ubbi.se

    Slutsats: Detaljplan Kökstäppan med flera – åter skuggläge och sjuk förskola – och ej utvärderat funktionsprogram!