På debatt i VK och vk.se, finns nu om att utvärdera förskolemiljöerna i ny strukturplan för förskoleplanering och behandlas i För- och grundskolenämnden i Umeå kommun 24/10: (Bild: Förskolebarn Genrebild Foto: LARSEN HÅKON MOSVOLD)
Med en sådan utvärdering kan Umeå bli förebild i förskoleutveckling, bygga friskt och flexibelt samt ge mindre barngrupper, skriver Urban Bengtson.
Förskoleplaner i Umeå är högaktuellt nu, i politik och i medier med insändare i VK i höst och på ledarplats 7 september av Ola Nordebo om att ”Umeå måste våga prioritera landsbygdens förskolor.” Nu på torsdag 24 oktober behandlar för- och grundskolenämnden utredning till förskolestruktur i utbildningsförvaltningens förslag till strukturplan om ”hållbar tillgång till förskoleplatser i Umeå kommun”.
VK har i två reportage 19 och 22 oktober redovisat ur utredningen och intervju med biträdande utbildningsdirektör Daniel Nordgren. Utredningen finns även på kommunens hemsida och har 165 sidor.
Men på sökord ”förskolemiljöer” i utredningstexten blir det ingen träff! På ”flex” finns en träff, ”flexibel barngruppsorganisation”, inget om sådant för lokalerna. Lokalmiljöer ger noll träff.
Ändå finns under rubriken ”Kommunala mål att ta hänsyn till” om nytt funktionsprogram, att barnfokus och god arbetsmiljö för personal ska genomsyra utformningen. Således återstår att utvärdera dessa mål om de nås.
Sådan utvärdering finns ej enligt svar jag den 23 februari 2023 fick från Umeå kommun och från nämndhandläggare (för- och grundskolnämnden) om utvärdering av text/innehåll mot ritning med ett ”Nej” och ingen dokumentation!
Ändå säger nya råden: ”Genomgångsrum med många dörrar kan ge upphov till störningar, buller och stress.” Och i svar på enkät till rektorer inför nytt funktionsprogram står om ovan: ”…att detta kan medföra trängsel vid ut- och ingång”.
Groventrén ska rymma föräldrar och barn, så stökigt och smittriskigt blir det. I stora allrummen på varje avdelning är det fem dörrar, också störande. ”Sjuk planlösning” kallade jag sådant i utvärdering i projekt i Umeå 1988-89.
Riskfyllt är utanpåliggande trappentréer till ovanvåning, som för- och grundskolenämndens ordförande och vice dito, Moa Brydsten (S) och Lena Andersson (M) fick se vid möte 2019.
I råd av Boverket och kommunen avses förskolan ha norrläge för bästa solljusvillkor. Men Kålmasken ligger i söder så närutelekplats i norr får året-runt-skugga av förskolan och flervåningshusen bakom samt har gata/trafik intill, ”sjukt” i fler avseenden! Medges nu i svar med ”solförhållandena kunde varit bättre”.
Brist är även i att inga sol- och skuggstudier görs på vinterhalvåret i detaljplaner för förskolor. Och i nya stadsdelar planeras åter skuggiga utelekgårdar.
Sådana brister behöver kommunledningen utvärdera likt förr. Då 1980 gjorde jag det som förskollärar-skyddsombud med förbättringar som följd och 1994 i kommunuppdrag av typmodeller i Umeå utifrån min pedagogikuppsats om ”sjuka och friska planlösningar”.
Idag behövs planering av flexibla lokalmiljöer, på landsbygden med överkapacitet i lokaler genom växande köer och i ”staden” Umeå för annat behov när köerna minskar (och beredskap vid ökande igen).
Allt detta kan ingå om tillägg för utvärdering av lokalmiljöer enligt kommunens mål, beslutas om i den förskolestruktur som FoG-nämnden behandlar i möte 24/10. Med en sådan utvärdering kan Umeå bli förebild i förskoleutveckling, bygga friskt och flexibelt samt ge mindre barngrupper — plus att kunna sprida detta i hela Sverige, även utomlands.
Urban Bengtson
företagare och debattör, Umeå
Lämna ett svar