https://www.vk.se/2612041/dyra-forskolor-i-umea-och-dartill-med-sjuk-planlosning
Dyra förskolor i Umeå – och därtill med sjuk planlösning DEBATTARTIKLAR. Umeå kommun står i begrepp att bygga många nya förskolor åren framöver. Det är viktigt att dessa utformas på ett sätt som ger kloka planlösningar och därtill är förnuftigt ur ekonomisk synvinkel. Kommunpolitikerna bör göra sina första studiebesök på Professorn Campus för att studera planlösning och pedagogisk utformning. Det skriver Urban Bengtson.
—
Umeå kommun ska bygga många nya förskolor åren framöver. Då blir det än viktigare att dessa blir ekonomiska och med ”friska” planlösningar vilket inte alltid är fallet i dagens modeller. Dyra förskolor i Umeå med ”sjuk” planlösning handlar om jämförelse med förr i Umeå och med de krav kommunen har i dokumentet ”Funktionsprogram för förskolan” (2010) och finns att läsa på kommunens hemsida (umea.se).
Där finns flera förskolevarianter, pedagogiker som går på tvärs mot varandra, planlösningar som ger olika bemötande i den dagliga verksamheten och utformningar med ökade smittrisker.
En är av Reggio Emilia-typ med innetorg och där fler avdelningar delar kapprum, likt skolhallar. De sistnämnda hamnar en bit ifrån övriga avdelningsytor/hemvistutrymme jämfört med där egen hall finns. Dessutom minskar den traditionellt sett så viktiga tamburkontakten varje dag vid lämnande och hämtande på grund av skolhallar.
Så här uttrycks RE-modeller enligt företrädare för Reggio Emilia i tidningen Förskolan: ”Tamburen är en zon som lätt blir otydlig: är den föräldrarnas eller pedagogernas? Nu renodlar vi tamburen till att bli föräldrarnas och barnens, det som händer där är inget vi behöver blanda oss i.”
Som kontrast beskrivs tamburkontakten i ett examensarbete vid en högskola i Sverige: ”Tamburkontakt sker varje dag genom hämtning och lämning. Vi bemöter barnet och föräldern när de kommer på morgonen så att de känner sig välkomna. Vid lämning pratar vi om dagen och ser till att det blir ett bra avslut.”
Frågan är om Umeås politiker är medvetna om denna problematik. Liksom om ett annat problem (som förvisso inte nämns i funktionsprogrammet) och som handlar om att fler barn och vuxna i gemensamma hallar ökar smittriskerna som i förkylningstider och när magsjuka slår till.
Sammantaget medför trängre utrymmen, genomgångar och längre avstånd ”sjuk planlösning” som jag i FoU-arbete kallar lokaler som ger stress, buller och dålig luft. Och som 1995 kom med i Socialstyrelsens allmänna råd för lokalmiljöer i barnomsorgen jag fick skriva då.
Dyra förskolor i dag i Umeå – varför är det så? Ett svar är husformationen, avlånga och/eller vinklade, som ger mer ytterväggar än mer fyrkantigt utformade. Dyrare då blir också värmeekonomin liksom städning som en följd av långa avstånd.
PROFESSORN CAMPUS MED UBBI-MODELL SOM GRUND – I ÖVRIGT REGGIO EMILIA
Andra orsaker till fördyringar: trängre hemvistrum, ökade ljudproblem i trånga innetorg, störigare miljö och mindre av direktljus utifrån riskerar sammantaget att resultera i sämre arbetsmiljö och mer sjukskrivningar. En förändring av husens utformningar – som det såg ut till mitten av 70-talet ger ytterligare ökade kostnader.
Vad göra? Ja, skapa/inför en ny Umeåtyplösning och ta intryck av förskolan Professorn Campus med egna entréer/hallar och torgutformningar utan störande passager. Så skapas en ”frisk” planlösning jämfört med ”sjuk” för skolhallar, mindre hemvister samt genomgångsrum.
För- och grundskolenämnden godkände campusmodellen (vidareutvecklad genom Uminova Innovation) för intresserade förskolor i egendrift, byggföretag och fastighetsbolag i ett unikt förskoleinnovationsprojekt i Sverige – och stod klart våren 2016.
Detta passar därmed in i Umeås framgång med delad andraplats (plus fyra andra städer) om att bli Europas innovationshuvudstad 2018 – efter segraren Aten. Därför borde kommunpolitiker nu göra sina första studiebesök på Professorn Campus och jämföra i verkligheten med Reggio Emilia-modeller angående entréer, hallar, hemvister, innetorg etcetera i den pedagogiska utformningen.
Med utvärdering därefter ges underlag för utvecklingsidéer som kan ge Umeå mer pedagogiska och innovativa förskolor, friskare och mer ekonomiska än i dag och förr. Och rimligen ökar attraktionen för Umeås barnomsorg, ute i landet och utomlands.
Om kommunen är öppen för sådan information och nytänkande, ligger detta i linje med vad Umeå kommunfullmäktiges ordförande Marie-Louise Rönnmark uttalat på umea.se (angående innovationsframgången i Europa) nyligen: ”Den öppenhet och tillit som präglar staden skapar ett samhälle där man vågar tänka nya tankar.”
Sådana nya tankar vågade campusförskoleprojektet både tänka och pröva.
Urban Bengtson samhällsdebattör med särskilt intresse för badfrågor och barnomsorg
Lämna ett svar