Kategori: Uncategorized

  • Umeå kommun ”glömde” hemma-referenser och riksdito i förskole-riktlinjer – fick sjuka planlösningar – men campusförskolans blev ”frisk”

    UMEÅ KOMMUNS RIKTLINJER I FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA ”GLÖMDE”

    I SINA REFERENSER (NEDAN) DE SOM FANNS PÅ HEMMAPLAN OCH PÅ RIKSDITO:

    SOCIALSTYRELSENS RÅD (AV MIG), MIN C-UPPSATS OCH UMEÅ-UTVÄRDERINGAR,

    MEN  I REFERENS ”LÄRANDE OCH FYSISK MILJÖ” PÅ RIKSNIVÅ FINNS DE ”GLÖMDA”

    HEMMA-REFERENSERNA MED MINA C-UPPSATSRESULTAT OM FLÖDESSCHEMA

    OCH SJUKA PLANLÖSNINGAR KRING GENOMGÅNGSRUM MED STRESS, BULLER

    OCH DÄLIG LUFT + RUM UTAN FÖNSTER MED OTILLRÄCKLIGT DAGSLJUS, SAMTIDIGT

    SOM KOMMUNFÖRSKOLOR NU FÅTT STRESS-BULLER OCH ”ODAGSLJUS”, MEDAN

    CAMPUSFÖRSKOLA MED MINA IDÉER/RESULTAT HAR FRISKA PLANLÖSNINGAR-GULA!

  • Överytor och sjuk planlösning fick Umeå kommun att lyssna. Sedan dyrare och sjukare – trots att frisk planlösning finns = mer ekonomisk…

    .I förra bloggen, 30/11, om ”Osanningar…..” visade jag på e-postsvar från fastighetsansvarig i Umeå kommun med bl a:

    Tack för ditt mail, jag vet du är en engagerad Umeåbo och förskoledebattör och det är bra med engagemang!

    Mitt engagemang för Umeå och förskoledebattör startade redan ett par år efter förskollärarexamen (1973) som anställd på Berghems barnstuga/daghem/förskola (beteckningen har ändrats genom åren). Med ekonomiutbildning dessförinnan reagerade jag på fördyringar genom överytor (över bestämd norm) och som ”visselblåste” (begreppet obekant då) till VK kom nedan reportage för idag 44 år sedan.

    Avslöjandet fick effekt omgående och normalytor för 15-barngrupper byggdes åter därefter. Något erkännande för ”bra med engagemang” kom inte, ej heller någon be-löning för sparandet som har blivit sedan – i närmare ett halvsekel ifall överytorna fortsatt…

    MEN i en ny förskola i början på 2003 upptäckte jag som inbjuden barnomsorgskonsult till fastighetsansvariga och dito för förskolan i Umeå kommun, igen överytor efter egen analys. Detta visste inte ansvariga politiker i för- och grundskolenämnden om.

    Okännedommen bekräftas, indirekt, i utdrag här ur examensarbete på Förskollärarutbildningen vid Umeå universitet då, ”Och så blev en ny förskola till”. Blåkulla på Tomtebo och fyra avdelningar, se utdrag härunder.

    OCH HÄR ovan ur e-brevsvar efter förtydligande om överytorna (efter att dessförinnan i möte gett poltiker informationen första gången), svarar ordföranden M Rönngren om att ”bygga så klokt och billigt som möjligt”.

    Så skedde, men trots inbjuden som yrkesmänniska då, både till politiker och tjänstemän, har det, än, inte gått att få dialog med kommunbyråkratin om ersättning för sparande av kommunpengar…

    MEN IGEN, fem år senare granskar jag på eget intiativ en ny förskola, till stora delar påminnande på Blåkulla, en 6-avd. förskola, Skattelden, också på Tomtebo. Här avslöjade jag både överytor och ”sjuka planlösningar” (se föregående bloggar) i VK den 24/4 2008.

    ÄVEN här kände inte kommunen till ytökningen, se närmare slutet på insändaren här nedan. Notera min analys utifrån begreppet ”sjuk planlösning” (se tidigare bloggar om C-uppsats här), ”stress, buller och dålig luft”, se ovanför insändaren.

    SE också hur jag uppmärksammar det då pågående arbetet med ”funktionsprogram för förskolan” och härunder del av försättsblad i materialet något år senare.

    OCH här den text som visar att man tagit med om störningar, buller och stress pga genomgångsrum, just de begrepp jag arbetat med då sedan 1988-89 i typbarnstugeprojekt med bl a Umeå kommun (finns mer om i tidigare bloggar) och i C.uppsatsen 1993.

    MEN, ÅTER ingen konkret förändring i de modeller som kom in på 2010-talet för förskolor i 2 plan, här nedan de senaste, tre med 3+3 avd och en med 4 + 4, och beskrivs närmare i tidigare bloggar, än mer ”sjuka planlösningar” och syns tydligt ifall flödesscheman görs på ritningarna. F ö finns i hittils utgivna F-program inga anvisningar för 2-plansmodeller..

    OVAN t v är den pedagogiska modell som många av Umeås förskolor följer och ingår i F-programmet, Reggio-Emilia-lösning från Kalmar.

    SAMTIDIGT, i början på 2010-talet, startade planerna på en fleravdelningsförskola i två plan i innovationsprojekt vid Uminova Innovation för en Campusförskola. Ovan gula ritningsidéer som jag tog fram i ett material kallat ”Innovativ Förskola”, fick personalkooperativet Professorn arbeta med i projektet ihop med byggföretaget Peab AB här i Umeå.

    Tillsammans med fastighetsbolaget Hemfosa AB stod förskolan om åtta avdelningar klar våren 2016. Så här finns. justerat något från min grundidé) en förskola med”frisk planlösning”, ej med stress och buller som kommunens i genomgångsrum, här i delade kapprum/hallar mot kommunens ihopslagna och mer störande.

    DOCK, än inget kommunalt intresse att studera denna ”innovationsförskola”, i studiebesök eller kontakt med mig som upphovsman. Detta fast den nu är kommunens, förskolan Glaciären, följer F-programmmet, har ”frisk planlösning” och är mer ekonomisk än en ”sjuk”, extra viktigt i coronatider och smittorisker i utformningar med många genomgångsrum.

  • Osanningar om utvärderat Funktions-program förskola i Umeå kommun – som inte följs = identifierat behov värt för Umeås politiker att syna noga…?!

    NEDAN ÄR FRAMSIDA AV FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA I UMEÅ 2009/2010

    HÄR ÄR SVAR I ÅR FRÅN FASTIGHETSSIDAN I UMEÅ ANG. FUNKTIONSPROGRAMMET

    Karin Isaksson Förvaltningschef Teknik och Fastighetsförvaltningen

    Hej Urban,

    Tack för ditt mail, jag vet du är en engagerad Umeåbo och förskoledebattör och det är bra med engagemang!

    Umeå kommun har ett funktionsprogram för förskola som vi följer när förskolorna byggs och som med viss frekvens utvärderas och sedan revideras vid behov.
    Detta sker i samråd mellan Tekniska-  och För och grundskolenämnden.

    MEN SE HÄR (SAMMA I OLIKA UPPLAGOR) OM GENOMGÅNGSRUM OCH FÖNSTER UT

    Detta stämmer inte för Umeå kommuns fyra senaste 2-plansförskolor där alla har störande genomgångsrum och tre av fyra har inga fönster utåt, se här! Även i tidigare förskolor är genomgångsproblemen likartade. Har med barnbarn där sett problemen.

    Här nedan är ur svar från utb.dir. A-C Gradin (2018), t v, att inga skriftliga utvärderingar finns av förskolemiljöer – men att revideringar arbetas in. Detta syns ej i upplagor, 2009/2010 och genomgångsrummen är kvar, så ingen revidering i verkligheten heller.

    Det ger osanningar om utvärderat funktionsprogram från fastighets- och förskole-sidan i Umeå. F-o-G-nämndens ordf M Brydstens (S) mening, t h, om ”identifierade behov” bör då gälla för mina uppgifter om genomgångsrumsvillkor i f-programmet.

    Så skäl finns för umepolitiken att noga syna ”behov” jag ”identifierat” och redovisat.

    Och identifiera hur väl min Campusmodell stämmer med text och bild i F-programmet.

  • Utmaningsrätt i Umeå kan ge lugnig-flexig förskola mot nu störig-rörig… Innovativ förskola modell Campus – passar bäst i kommunens F-program

    Umeåval om förskolemiljöer kan bli att fortsätta nedan utformning (vita ritningar) ”störig och rörig” med genomgångsrum. Eller planera motsatsen (gula ritningar) ”lugnig och flexig”, utan genomgångsrum och med flexibla storlekar. Detta har min campusmodell UBBI i nuvarande förskolan Glaciären, tidigare Professorn Campus (av dito personalkooperativet).

    Umeåmodell idag utgår från ovan t v ”Reggio Emilia” med fler avd i samma kapprum, ”skolhallar”, torgrum med genomgångar och hemvister utspridda så störiga och röriga miljöer fås. Min lösning har inte dessa nackdelar och dessutom fördel med olika storlekar beroende på behov/ekonomi. Något för Umeå kommun i ”utmaningsrätt” för näringsliv?!

    Särkilt som i Umeå kommuns ”Funktionsprogem Förskola”, 2010, (här pärmsidan)…

    …anges rumsplaceringens betydelse för verksamheten där störningar med genomgångsrum ger stress och buller, och numera även för smittorisker, inte bara magsjuka och vanliga förkylningar utan nu särskilt för coronavirus.

    Men Umeås nuvarande förskolemiljöer har byggts i många år efter RE-lösningar med öppna ”kontorslandskaps”-modeller och då än mer störningar, se från Haga förskola, nere t h.

    Ovan t v överst ”Torget” med nära till från respektive avdelning och påminner om min modell UBBI/Campus (t h) för Professorn Campus (2016), 8 avd i 2 plan, och nu är i kommunregi, förskolan Glaciären.

    Därunder Haga förskolas RE-lösning med mer av en större ”korridor”-variant med många dörrar, 10-talet. Och som mer liknar ”Gatan” t v med avdelningar utspridda längs korridorer.

    Så ”campusmodellen” av ”Innovativ Förskola” i projektet som gav Professorn Campus passar bättre i Umeås Funktionsprogram än kommunlösning – och mindre störningar!

    Här nedan ”Innovativ Förskola”, skapad 2011 och grundmodell för det Innovationsprojekt vid Uminova Innovation som våren 2016 förverkligades av personalkooperativet Professorn.

    Den omvandlades från 10 till  8 avd i 2 plan, med Peab byggföretag och Hemfosa AB som fastighetsägare. Sedan HT 2019 har Umeå kommun driften, nu i förskolan Glaciären.

    Flexibillitet för campusförskolan är att den byggdes i ej färdigt bostadsområde – med barn från andra stadsdelar, som nu för Varglyans förskola på Mariedal, som blev sjukt hus.

    Så mer ”innovativ förskola” är denna modell som resursförskola och att byggas tidigt i nya bostadsområden. Också det passande i utmaningsrätt i Umeå för fristående företag i att skapa/bygga/förvalta nya förskolor?! Är flexibel även för modulbyggande och paviljonger.

  • Grönköpingscitat ”Vad rätt du tänkt, fast det var fel” – passar i Umeås Funktionsprogram för förskolan, 2010

    I humor- och satirtidningen Grönköpings Veckoblad sep 2018

    http://www.gronkoping.nu/gronkoping/manadens-profil-i-gronkoping/manadens-profil-Edmun-Gronstedt-Kopparslagare.html

    finns bl a följande i Alfred Vestlunds dikt

    Ja, fram ock du som fått till börda
    en andligt sett mer blygsam del,
    och vet, att även du skall skörda
    vad rätt du tänkt fast det var fel.

    Just sista raden: vad rätt du tänkt fast det var fel citeras ofta enligt sökmotorer

    Så känns nu också passande för Umeå kommuns ambitiösa och innehållsrika ”Funktionsprogram för förskolan”, 2007/2010.

    https://www.umea.se/download/18.27a2de8b172da059ace14fa/1594625905743/Funktionsprogram%20förskola_hela%20dokumentet_100831r.pdf

    Det är en kvalificerad beskrivning av hur förskolor kan se ut och innehålla, med illustrationer, bilder, exempel, ytor. frågeställningar, etc, lite av uppslagsverk för planerare och beslutsfattare i barnomsorgsutbyggnad, likt ”smörgåsbord” med mycket att ”smaka på”.

    Men HUR detta smakar saknas då F-programmet redan från början inte har något av det viktigaste, utvärderingar av tidigare byggande liksom analyser med bedömningar av bättre-sämre. T ex det jag gjorde 1994 på alla typförskolelösningar i Umeå tills då, se mer nederst.

    Det finns å ena sidan om egna kapprum/hallar per avd och å andra sidan hopslagna två eller fler samt om mer resp mindre av tamburkontakt, men inget om bättre-sämre.

    Se här, ej heller om störandeproblem med tre kapprum ihop i en ”skolhall”. Och läs ovan, inget heller om stress och buller då, inte om smittrisker med många som möts, inkl föräldrar.

    MEN samtidigt står det på sid 33:

    Hur rummen ligger i förhållande till varandra har betydelse för hur rummen används, organiseras och hur samverkan mellan avdelningarna formas och genomförs. Genomgångsrum med många dörrar kan ge upphov till störningar, buller och stress. 

    Dvs Umeå kommun vet om störningsriskerna, men anger inte hur de ska undvikas. I verkligheten är det än värre. 2000-talets allt vanligare modell för Reggio Emilia-pedagogik med öppna stora innetorgytor och avd.hemvister utspridda runt omkring, redovisas i en förskola från Kalmar, förskolan Trollet (ovan t h).

    Den har sedan, utan redovisade utvärderingar, blivit en slags standard för många svenska kommuner, så även i Umeå kommun och jag haft om en hel del i bloggar, om förskolor i två plan, 3+3 och 4+4, se ritningar i tidigare bloggar.

    Bl a om avlånga stora rum på 50-70 kvm, gallerirum/torg, med 10-12 dörrar! Se ovan t h fyra i Umeå. Så Grönköpingscitatet får då bli:

    Vad rätt du tänkt fast du vet det är fel

    Politiskt i Umeå kommun fanns ifrågasättande av F-programmet redan 2009, bl a från Centerpartiet genom gruppledaren Mattias Larsson som hade följande interpellation till För- och grundskolenämndens ordförande då, Margareta Rönngren (S), med svar t h.

    Larsson var således tidigt ute med att det kunde gå snett och idag kan Grönköpingscitatet ovan ändras något till än mer fel för Umeå kommun då alla 2-plansförskolor man byggt de senaste åren, INTE har några anvisningar alls i detta funktionsprogram.

    Däremot stöds campusförskolan med personalkooperativet Professorn i innovationsprojekt 2016 av fackutvärdering, byråkratisk erfarenhet och politiskt mening. Kommunbeslut 1989 – i typbarntugeprojekt jag hade modell i – är icke-störande miljöer i ”passage genom daghemmet som så lite som möjligt stör verksamheten” (överst t v i bildcollaget nedan).

    Detta har också sagts i utvärderingar jag gjorde på uppdrag av kommunen (nedan överst t h och nederst t v) samt i kommunuttlande medialt (mittenraden t v). Noteras kan att detta för Umeå kommun väl känt och prövat, inte redovisas någonstans i Funktionsprogrammet!

    I mitten reportage i tidningen (för förskollärare i Sverige), Förskolan 1990 om ”…jobba ostört”, legodagisbygge, 3D-modell för campusförskolan och mina storleksflexibla ritningar för det som blev Professorn. Så med detta kan ett Umeåcitat i Grönköpingsanda bli

    Vad rätt du tänkt och sedan blir det också rätt, till slut…

  • Corona-synade miljöer ger hälso- och nyttoytor mha Flödesschema… nu i CoronaCup-tävling = 7:e idén (flest)

    Den 22 mars i år utannonserades från Uminova Innovation i Umeå om en ”corona-idé-tävling”, fram till 31/12 2020, här länk och därunder från informationen.

    https://www.uminovainnovation.se/nyheter/corona-cup-samlar-entreprenorers-ideer/

    Corona Cup samlar entreprenörers idéer

    Corona Cup är plattformen för entreprenörer som vill bidra med sina idéer mot coronautbrottet. Venture Cup står bakom satsningen.

    Efter bara några dagar har Venture Cups initiativ Corona Cup väckt ett stort intresse. När de flesta medier fylls med nyheter om bolag i kris, historiskt stora varsel samt konkurser som en direkt konsekvens av coronautbrottet väljer entreprenörstävlingen Venture Cup att använda innovationskraften som ett medel för att hitta vägen ur krisen som råder nationellt likväl som internationellt.

    Tillsammans med flera olika aktörer från hela Sverige startade Venture Cup en plattform för idégenerering med syfte att hitta de bästa lösningarna kring utmaningar som Coronas framfart har orsakat.

    —–

    Tillsammans med Almi Väst, Umeå kommun, SEB och Chalmers Ventures har Corona Cup lanserats för att leverera kreativa lösningar inom olika områden.


    En del av de idéer/uppfinningar/innovationer jag arbetat/arbetar med har i sig coronasäkrande effekter och har nu sju med i tävlingen, mest hittils av en stor mängd deltagare, se nedan och mer på länk

    https://venturecup.ideahunt.io/coach/campaigns/corona-cup/leaderboard

    Den senaste är en idé från min C-uppsats i pedagogik om ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiöjöer”, Umeå universitet, 1993, och jag tidigare berättat om på bloggen.

    Då var det för hand gjorda flöden i en förskola och hur den kan gå från ”sjuk” till ”frisk” planlösning genom olika förbättringar, se här nedan. Idag bör datautvecklingen, IT och AI, artificiell intelligens, kunna göra dessa analyser/bedömningar. Här från mitt tävlingsbidrag.

    Att mha flödesschema ”corona”-syna miljöer är att granska ritningar och verksamhet i verkligheten för att minimera smittorisker av olika slag.

    Flödesscheman visar rörelser verksamhet har/får för männniksor i alla åldrar, t ex mötande, passerande, avstånd, etc och bedöma risker för smittspridning. Flödesschema ger uppslag för förändringar till det bättre och säkrare – samt  blir ett verktyg för mer av hälsa- och nyttoytor.

    Idén är att studera och ange rörelser för människor (alla åldrar) i ritningar för planerade miljöer och existerande, med hjälp av flödesschema likt i trafikplanering/utvärdering. Därmed kan man se hur och när möten sker/kan ske genom kunskap om verksamheten.

    Flödesschema ger då uppslag till förändringar för att, i allmänhet göra att arbete/verksamhet fungerar bättre och i synnerhet studera risker för smittspridning av alla slag, särskilt för pandemier som nu corona med covid19-virus.

    Mer kring flödesschema finns i texten ovanför bilder/riningar där det handlarom dagismiljöer och förskoleritningar, som gäller pedagogisk nettoyta i rum för barnverksamhet och i passager. Låg nettoyta i förstnämnda och höh nettoyta i sistnämnda, blir då begreppet ”nyttoyta”.

    Nu i IT-tider kan detta analys-verktyg datakonstrueras av verksamhetsföreträdare och datakunnig personal för att förenkla och förbättra granskningar så att klokare beslut om utformningar fås.

    Att på olika sätt uppmärksamma behovet av att granska ritningar- och verksamheter utifrån flöden av människor så att bättre och hälsofriskare miljöer fås samt att flödesscheman blir IT-verktyg härför.

    En vision att flödeschema-studier/grankningar blir regel inför byggande, nytt och renoveringar.

    Genom att flödesscheman i granskning av ritningar och i verkligheten ger uppslag för hur smittorisker kan minimeras i mindre av mötande, större avstånd och verksamhet som ger säkrare hälsomiljö.


    Idag i Umeå och runt om i Sverige är det ofta öppna ”kontorslandskaps”-lösningar med gemensamma kapprum/hallar = ”skolhallar” som ger ökande möten och störningar, där just min idé om flödesschema kan  passa in. Umeå kommun har fått information vid ett flertal tillfällen, både politik och byråkrati, med en del medhåll – dock däremot inget gensvar, än.

    Här är exempel på ovan störande utformningar och min campusförskolemodell (gula) som gav förskolan Professorn Campus. Denna, nu förskolan Galiciären i kommunregi, grundas på få genomgångsrum, möjlig att avskilja verksamheter och flexibel i storlek beroende på barnantal/ekonomi. Mer härom i tidigare bloggar.

  • Simma-gympa bästa enligt forskning för hjärta-hälsa-liv, i simkanalarena – och gör framtidens simning roligare… Och än viktigare för ”coronatid(é)er”!

    Här är kunskaper med hälsoidéer för framtiden – Och än viktigare för ”coronatid(é)er”!

    Simma-gympa bäst för hjärta, hälsa och liv, t v ur Ill Vetenskap, t h ur Aqua (Sv. Simidrott)

    Hälsofördelar ger vattenlöpning, skonsamt och rehab i medflyt i simströmmar + puls emot.

    Idé-al-läge i Umeå blir ihop med IKSU Sportcenter intill simhallen – på universitetscampus.

    Ovan verklig simström (Himlabadet, Sundsvall), swim-run-innovation + simmagalleria-idé.

    Gör framtidéns simning roligare i strömsimkanaler, i Öviks Paradiset och runt om i världen.

  • ”Promenidéer” i P4 Västerbotten om coronasäkra förskolemiljöer likt påbörjat för äldreboende i Sverige

    Igår den 11/11 lanserade jag en ny variant på promenadsammanträde som jag födde för 20-tals år sedan och nu blivit allt vanligare, medialt och i verkligheten, ofta också kallat promenadmöten, utomhus lämpligt i coronatider.

    Nya begreppet är ”promenidéer”, där man kan vara en eller fler utan anspråk på något planerat möte/sammanträde med dagordning. Promenidéer är mer öppet och för mer av nytänkande. Och välrdspremiären (finns ej vid googlesökning, se här från igår) för ordet kom vid ett promenadmöte med P4 Radio Västerbottens journalist Anders Wikström.

    Temat utgick från de planeringar för coronaanpassade äldreboende som Ekot i Sveriges Radio P1 i måndags, 9/11, rapporterade om. Då jag i coronapandemins utbredning i våras tog upp liknande coronaanalys för dagismilöer,, förskolors utformning, passade det att uppmärksamma samma smittospridningsrisker för yngsta likaväl som de äldsta.

    På nedan länk i P4 Västerbottens Förmiddag, med början efter c:a 1.32 in i sändningen t o m 1.49 avhandlas Sveriges första ”promenidéer”-vandrring onsdag den 11/11 2020.

    https://sverigesradio.se/formiddagip4vasterbotten

    De här planlösningarna tas upp i radionslaget, de gula mina ritningsmodeller som gav utformningen av Professorn Campus genom personakooperativet Professorn i Umeå, idag förskolan Glaciären i Umeå kommuns regi.

    De vita är kommunförskolor i två plan med störande genomgångsrum och ökande smittrisker. Den färgade är av Reggio Emilia-modell som många av Umeås förskolors är gjorda efter.

    Där är det svårt att hålla avstånd och undvika möten i utformningar med genomgångsrum, kapprum ihop och avd utspridda kring ett gallerirum/torg som ofta måste passeras med störningar som följd, och ökar smittrisker.

    Nedan är min legomodell från 1989 och med passage/korridor förbi lekhallen, dvs inte genomgångsrum, för två avd intill varandra.

    30 år senare finns denna utformning i förskolan Professorns Campus/Glaciären med åtta avd i två plan, egna avd.kapprum och möjlighet att avskärma avd och rum utan störningar för övriga verksamhet så att smittrisker minskar jämfört ovan modeller.

    Ovan är historiken från 1989 med ”passage som så lite som möjligt stör verksamheten” i beslut av Socialnämnden i Umeå kommun, min UBBI-modell från då, sedan om utvärderingar som sa samma sak liksom senare i kommunplanerna. Legomodellen visar detta och i 3D-modell för blivande campusförskola och flexibla ritningsförslag.

    Här nedan från hemsidan för Professorn Campus av personalkooperativet Professorn och nu i kommunregi, förskolan Glaciären.