I Badprospektet 2008 anges för privata aktörer Umeå kommuns krav på gestaltning i badhus/simhalls-byggnad på kv Nanna.

I nedan bilder syns i mitten det badbygge som nu uppförs, att jämföra med t v Umeå simhall idag och därunder ritningar på förslag för 90–100 år sedan. Och t h Umeå första ”badhus” (badkar och duschar, ingen bassäng) från 1894, idag för annat, med utsikt över Umeälven. Därunder Paradiset, Öviks bad- och simanläggning med spännande arkitektur. Bättre förr i Umeå och idag i grannstaden i söder.

I förra bloggen ”Umeå åter främst i barnomsorg” berättade jag om projekt för förskolan Professorn Campus som nu byggs i nya stadsdelen Universitetsstaden norr om friidrottsarenan och som kan bli en förebild i dagisskapande med olika näringsaktörer liksom utformning med innetorg och avdelningar och kök nära, i två plan.

Innovativ Förskola (IF) nedan t h är en idéfolder jag presenterade i campusdagisprojektet 2011 och med planlösning utifrån min UBBI-modell typ 3 (uppe t v) som gav förskolan Missionären 1990 (nere t v). 10 avd. i IF har blivit 8 nu. Gym/bassäng i källarvåning + förråd för privatpersoner enl. IF-foldern kan bli nästa utveckling i förskoleförnyelse. Och i Umeå?

”Om så sker vill jag tacka miljöhuset på Tomtebo lite extra. Innegården där, en vinterträdgård, visar hur förskoleavdelningar kan placeras – i mer än en våning. Det ger närhet och samverkan samt avskildhet. Och så i vår kommer nu en efterföljare i ett ”dagisboende” på Professorn Campus.

Med nya Minervagymnasiet och privat studentbostadsbolag som grannar närmar sig Campus Umeå det som finns utomlands, som i USA – universitetscampus med utbildning i alla åldrar, forskning, innovation plus sportaktiviteter. Således världstopp.”

SÅ AVSLUTAS MITT DEBATTINLÄGG I VK IDAG (http://www.vk.se/1615280/umea-ater-framst-i-barnomsorg) om en i Sverige unik förskolesatsning (kanske t o m världstopp) som personalkooperativet Professorn i Umeå nu gör tillsammans med olika privata aktörer i ett näringslivsprojekt genom Uminova Innovation.

(Med i campusprojektet är också Peab AB som uppför campusförskolan, Sweco AB och Hemfosa AB som fastighetsägare har köpt tomtmarken av Akademiska Hus.)

Umeås turistattraktioner är Älgfarmen i Bjurholm och Lycksele djurpark menade, lite rajerande, en turistansvarig i Umeå kommun för ett flertal år sedan. Och så är det, Umeå som kommunområde har inget riktigt lockande man är ensam om, åtminstone i Norrland, av attraktionskraft för både barnfamiljer och äventyrssökande.

Men nu finns chans att skapa något som blir en kombination och utveckling av Pite Havsbad (hotell/äventyrsbad/havsdito), Paradiset i Övik med bl a relax/spa i svensktopp och Himlabadet i Sundsvall med 70 m cirkelrund simkanal, landets längsta inomhus.

Kombinationen illustreras i nedan bildcollage: Solbad&Simkanal i inne-ute-arena.

SIMKANAL, 70 M, HIMLABADET                                    SOLANDE I SAND OCH VID HAV

SIMKANAL/STRÖMMANDE VATTEN 120 M ”RUNT”     SIMARENA/SIMKANAL/KUPOLTAK

VAR I UMEÅ? Ja, t ex Nydala med camping, tennis skidspår, löpstigar, Umelagun, sjö, is…. Eller på Campus vid IKSU-hallarna, friidrottsarenan och nu planer för sporthotell intill…   Eller I 20-området tillsammans med fotbolls/aktivitets-hallar. uteaktiviteter som Toughest… Eller Noliaområdet med alla idrotter och nära centrum liksom gymnasium bredvid..

HUR i UMEÅ? Kanske näringsliv med idrott, hälsa och fritid, nischer man vill se mera av och en kommun som ”vill mera” i ny slogan, devis, motto..för utveckling av Umeå.Vill.Mer. i Umeå Vill MerA (A:et för Attraktion och Aktivera och högsta betyg).

Idag under besök vid havet i Sörmjöle syntes solen bakom vindsnurrorna kring gamla riks-13 mot Hörnefors. Och solen är ju bakom den energi som blir till vindar, sol Sol-i-Vind-ergri passar som rubrik. Med vågors energi hade Sol, vind och vatten stämt in i dessa stämningsfulla bilder. Liksom Ted Gärdestads sång. (Och Umeå Energis ”sporthallsarenor”..)

Tidigare Umeårevyförfattaren, mm, numera mesta krönikören om Umeå, Benny Karlsson, spår idag 31/12 för 2016 om staden som ”Vill.Mer.” i dagens VK och på vk.se (http://www.vk.se/plus/1606844/karlssons-spadomar-infor-2016). Och spår som en ”spågubbe” om 13 MÄN och 2 KVINNOR i Umeå! Inte särskilt representativt för ett Umeå som ju har en hel del girlpower=damkraft.

Varför inget om Ikeachefen i Umeå, Mari Gustavsson, som ansvarar för en stor omvälvning i Umeå utanför citykärnan? Eller om ordföranden i IKSU Maria Walllin-Wållberg och Vd:n Margareta Eriksson-Lif med spännande Umeåsatsningar av utbyggnad och kanske sporthotell? Eller om nya dagis med kvinnliga chefer, Språkförskolan och Professorn Campus, som invigs kommande år – det sistnämnda stadens största (8 avd) och landets första campusförskola i egendrift.

På näringslivssidan i kommunen och på den privata marknaden finns många kvinnor i toppositioner som kan påverka Umeås framtid. Och inte genom tro och spådomar utan med vilja och kraft. 

Annat som kan förändras här i stan och i hela staden Umeå är om VK vidgar ”citydesk”-krönikörandet med vyerna utanför citynavet till stadsdelarna och kommundito. Varför inte STADSDELSSPANING PÅ CYKEL (idéhjälp av min fru) och börja med Umeås äldsta(?) stadsdel Teg som i ovan bilder kan upplevas som tjusigare än citykärnans (och ses vid nyårsfirandet på kajen i natt).

Sedan när universitetet går i gång med full styrka spaningscykla kring blivande Universitetsstaden med IKSU-utveckling, nya fristående förskolor, nybyggt Minervagymnasium och privata studentbostäder. Därpå en runda på Nydala och samtal med First Camps platschef, en kvinna.

Då släpper VK sin cityfixering och med varannan ”damernas” och herrarnas” i lördagskrönikan förbättras även jämställdheten i tidningen. Och i slutet på 2016 blir det en dubbelkrönika om 2017 med mer om vilja, stadsdelar och ”damkraft” + gärna om drömmar att förverkliga.

Efter P-problem för Nannabadbygget där tillströmningen av ”badbilar” hindrar andra centrumbesök eller tvärtom, luften förvärras och miljömål riskeras samt simskolor hotas pga höjda hyror i multibassäng, kan det bli stopp för alkohol nära denna största barn- och ungdomsanläggning i Umeå.

Närheten till blivande resturang i Mimerhotellet på andra sidan Skolgatan försvårar att få serveringstillstånd för alkoholdrycker då Umeå kommunfullmäktige i våras antog tydligare riktlinjer för avslag vid omedelbar närhet till barn- och ungdomsmiljöer (som verkligen är meningen med ett Nannabad).

Det finns all anledning till att Umeåpolitiker och centrumnäring går på djupet för detta badbygge och synar de följder som kan bli med detta allt mer olämpliga bad- och simläge för unga och funderar på omtänkande och omgörning 2016.

I förrgår, måndag 20/12, var jag som många andra och centrumhandlande inför julen. Vid 14-tiden sjönk Nanna-P-platser på ett par minuter till FULLT enligt skylten vid G:a Folkets Hus. Så tomt lär det bli även nästa jul i båda P-husen, nytt tillkommer (200 platser) i badbyggnaden men också mer bilar, bl a pga ”Ikea-trafiken” som vill in i Umeås city.

OCH var ska då bad- och simbesökare med bil parkera? Borta i nytt P-hus vid järnvägen, två kvarter bort (om det finns P där)? Nej, snarare stopp för badbesök då. 

MEN dagar före jul är ju extra mycket bilar i centrum? Javisst, men en vanligt vardag 2/12 kl 13.00 var det nästan fullt – bara 11 av 500 – som framgår av nedan bild. P-problemen drabbar dessutom centrumhandeln om Nannabadbesökare kommer tidigare och tar parkeringar som andra centrumbesökande vill ha. Så båda ”parter” förlorar pga fel badläge!

Nyss avslöjades Nannabadproblem som drabbar simsporter med simskolehyra på 1000 kr/tim i en multibassäng mot 1/10 i nu i Umeå simhalls undervisningsbassäng. Nedläggning av simskolan riskeras enligt sportchefen i Umeå SS i VK-intervju.. Fritidsnämndens ordföranden Ari Leinonen (S) visste tydligen inte att förskolebarn behöver varmare vatten, 30 grader, än stora bassängens 27-grader som passar skolbarnen..

Nästa badproblem för Skolkontoret och Fritidskontoret är transporterna för grundskolans obligatoriska simundervisning. Till Umeå simhall är det nu hyrda skolbadbussar som hämtar vid skolan, lämnar vid simhallen och sedan åter på samma sätt. Till Nannabad har det politiska budskapet varit gratis med ordinarie kommunala bussar, dvs från skolan till närmaste busshållplats och Vasaplanavstigning för 100-200 m till entrén och sedan tillbaka.

MEN i Badutredningen 2005 menade Skolkontoret ”abonnerade bussar”! Se härunder.

Till mig har Leinonen förklarat att kan inte skolklasserna åka med kommunala bussar kostar hyrda 10 mkr. Således tvärtemot skolkontoret mening och För- och grundskolenämnden med Margareta Rönngren (S) då som ordförande (idag kommunalråd). Skolorna i Umeå behöver få veta färden till/från skolsimundervisningen för ekonomi och planering. Allmänheten lär också vilja veta om Nannabad blir 10 mkr dyrare per år eller inte.

Nu har Fritidsnämnden presenterat ekonomin för ett Nannabadbygge. Mediers rappportering visar på klara ”siffermissar” som kan stå umeborna dyrt. Här tre exempel

1. 36 % större yta när kommunalt badbolag tog över.

25 miljoner kr i driftskostnad sa de privata aktörerna Lerstenen med badhusytor på c:a 8300 kvm. Kommunala badbolaget har ökat ytorna till 11300 kvm enl. deras tabeller. 25 mkr nu är då förvånande, 36 % större måste ge högre kommunkostnader. Vad saknas i Fritidsnämndens beräkningar?

2. 70-talsbesök på Umeå simhall är inte jämförbart med idag.

Umeå simhalls 290 000 besök i ”glansdagar” på 70-talet hade inte IKSU:s simhall (kom 1998), inte Umelagun sommartid och ej Holmsunds Aquarena. Ersbodabadet fanns inte liksom ej heller IKSU Spa. Paradisbadet, senare Paradiset i Övik och Himlabadet i Sundsvall kom senare.

Dessutom lockar, tyvärr, motionssimning mindre nu då andra sporter och nya får fler samtidigt som gymmen växt som svampar. Jämförelsesiffror vore att visa simhallens betalande besökande idag.

3. Alternativintäktskostnaden saknas.

25 miljoner kr i driftskostnad ska täckas enl. uttalanden från fritidsnämndspolitiker. Men med större ytor (se 1. ovan) och dyr citytomt måste synas i ekonomiredovisningen. Hur beräknas alternativintäkten (om man sålt tomten och jämfört med billigare läge, t ex fritidsmiljö) som ska ses som kostnad när kommunen äger, bygger  och driver?

Sedan finns en annan siffermiss som bör rättas till. Djupbassängen är inte 10×11 m utan 11×12 m.