I sommar handlade vi ICA hamburgerbröd i form av bullar innehållande min idé om ”annorrunda” bordsform, UBBI-bordet Trio, senare också i andra produkter –
pusslingsbara likt sexsidingens hexagon med raka sidor, här rundade konvexa och konkava sidor, därav namnet ”rundogon”. Se designlikheterna, i mjukt och hårt…
Otillräckligt måste det väl vara att endast 14 av 100 förskolor i Umeå ingick i enkät för nytt funktionsprogram förskolor men INGA av 17 fristående förskolor med (under rubriken fristående enheter på kommunens hemsida)
Här är de tillfrågade enligt besked från nämndhandläggare
Smeden
Karusellen
Rosendahl
Haga
Granbacken
Rymden
Böle
Stöcke
Nordstjärnan
Glaciären
Morgonstjärnan
Hedlunda
Lundagård
Solbacken
Inte heller något besked om hur urvalet skedde, så därför har ny fråga skickats:
Tack för det, men det saknas varför dessa 14 valdes ut (av 100 förskolor i Umeå kommun enligt hemsidan).
Önskar att få veta hur urvalet skedde, det framgår inte av det publicerade revideringsmaterialet.
Så det är en liten minoritet som fått yttra sig och inga icke-kommunala förskolor, varför nedan föreslagna modell Kålmasken för Tomteboområdet inte kan anses representativ. Och dessutom går emot en del resultat i enkäten, se tidigare bloggar.
Igår 29/6 kom ytterligare underlag kring reviderat funktionsprogram förskola i Umeå kommun och som först ej lämnades ut pga ”arbetsmaterial”, men sedan efter ny begäran ”högre upp” i kommunen (gårdagens blogg).
Hej Urban!
Här kommer en sammanställning av de svar som kom fram i enkäten från förskolorna.
XY, Nämndhandläggare
Nedan är hela dokumentet och en första analys visar svar som negligeras i ny förskolemodell, Kålmasken på Tomteboområdet, av ritning att döma. Ett är om utanpåliggande ståltrappa som upplevs som brant och ej barnsäker.
Det måste då gälla förskolan Rosendal, Öst på stan, och jag upptäckte tidigt på ritning och påpekade för För- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M) vid inbjudet möte i mars 2019. Båda insåg riskerna och i svar senare skrev Brydsten: ”riskkonstruktioner”.
Ingen ändring vidtogs och hösten 2019 öppnade Rosendal. Och 18 nov – 6 dec samma år, gjordes enkäten med nedan sammanställning 20/1 2020, se p 12. Och se här ritning på Rosendalsförskolans.utetrappentré och notera t v inbyggt trapphus på Haga förskola, klar före Rosnedal!
Gemensam entré är också något som får kritik i sammanställningen (och jag påpekade till politikerna ovan) och i bloggar, i coronatider för ökade smittrisker. Så här står det på p 6.
Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.
MEN i förskolorna efter Rosendal och i två plan fortsätter det med utetrappentréer och gemensam entré för fler avdelningar! Och även för den modell revideringsgruppen lanserat, Kålmasken, som har båda de ifrågasatta funktionerna ovan, se här
En mer pikant detalj, men viktig då den visar oklarheter i hur förskolemiljöer och ritningar ska förstås, det begrepp ”lekkorridor” som Umeå kommun på hemsidan för förskolan Rosendal kallar galleri/torgrummet, se här:
”Förskolan Rosendal är en nybyggd förskola som startade sin verksamhet augusti 2019. Här finns sex avdelningar, på två plan som är organiserade i åldersnära grupper.” —– ”Varje våning har gemensamma kapprum för sina avdelningar och gemensam lekkorridor.”
Och det är så det blir med avlångt rum och 10-talet dörrar, som f ö finns i modell Kälmasken (se ovan där ett ”entrétorg” riskerar bli en lekkorridor med störningar och smittrisker än mer. I mittenbilden nedan från hemsidan om lekkorridor och i illustration av Rosendal syns utetrappentrén.
Efter att ha läst sammanställningen så är det synpunkter jag mött genom åren och tagit med i syfte att finna både-och, t ex klara närhet för gemensamma rum och inte få störande passager. Det så campusförskolemodellen är jag tagit fram och nu ser passar med svaren från de olika förskolorna.
Utveckling med ”coronaanalys” finns där, men revideringsgruppen inte har med trots att det funnits tid under mer än ett år från enkätresultaten fastställdes 20/1 2020 till beslut i F-o-G-nämnden 27/5 2021. Vem/vilka har ansvar för att inte smittrisker då kom på tal?
Nedan är den utvecklade och coronaanpassade campusförskola jag visar i idébok om förskoledesign och jag skickade broschyr om i brev till Umeå kommuns tre kommunalråd, se gårdagens blogg, Därunder sammanställningen av enkätresultaten.
Frågeformulär utskickad till 14 förskolor och 14 inkomna svar. Svarsunderlaget har varit en utgångspunkt för diskussion för vidare arbete med revidering av förskolans funktionsprogram och utformandet av förskolelokaler.
Frågeformulär genomfördes: 18 nov-6 dec 2019.
Frågeformulärsresultat fastställdes genom dialog och diskussion: 20 januari 2020
Svar: 10 ja, 4 nej.
Nyttjandegrad matsal: 4,5 timmar/dag i genomsnitt
Svar: Matsal nyttjas inte av alla barn. Det beror på att de inte har tillgång till matsal, alternativt väljer att inte äta i matsal bland annat pga hög ljudvolym när många barn och personal vistas i samma rum samtidigt. De barn som inte äter i matsal äter på avdelning eller på torg. De barn som i lägre grad äter i matsal är de yngre barnen och barn i behov av särskilt stöd. Matsalen används huvudsakligen till måltider och används inte till andra aktiviteter i så stor utsträckning.
2.Har förskolan gemensamt torg?
Svar: 11 ja, 4 nej.
Nyttjandegrad torg: 2,5 tim/dag i genomsnitt.
Svar: Torget upplevs stort och det krävs rumsavdelare för att kunna vara många barn på torget samtidigt då ljudnivån lätt blir hög där många barn vistas samtidigt. Torg används som matsal av några förskolor. Om torget ligger långt från avdelningen så nyttjas det i låg grad. De yngre barnen är inte i så stor uträckning på torget.
3.Har förskolan pedagogiskt kök?
Svar: 8 ja, 6 nej
Nyttjandegrad pedagogiskt kök: 0,5 tim/dag i genomsnitt.
Svar: Pedagogiska kök används i låg uträckning. En spis med ugn borde finnas i nära anslutning till varje avdelning, för att underlätta att genomföra bakning med barnen.
4.Har förskolan en gemensam ateljé?
Svar: 9 ja, 5 nej
Nyttjandegrad gemensam ateljé: 2,5 tim/dag i genomsnitt
Svar: När ateljén ligger långt från avdelningarna är den svår att nyttja. De avdelningar som ligger närmast den gemensamma ateljén använder den mest. Det är att föredra att varje avdelning har en egen ateljé, då kan de nyttjas mer frekvent av alla barn. Gemensam ateljé är personalkrävande.
5.Finns gemensamma våtrum?
Svar: 8 ja, 6 nej
Nyttjandegrad gemensamma våtrum: 0,5 tim/dag i genomsnitt
Svar: Det gemensamma våt/vattenrummet används i låg uträckning, det beror främst på att den ligger för långt från avdelningen. Det är önskvärt med möjlighet till vattenlek inom varje avdelning. Det krävs en golvbrunn i det rum där vattenlek ska kunna genomföras.
Svar: 1 – 1 st, 2-3st, 3–3 st, 4–4 st, 5 – 3 st.
Svar: Kapprummen upplevs av flera som för trånga vad gäller barn, personal och förvaring av kläder. Personal upplever att det blir rörigt och lätt hög ljudnivå när många barn och personal ska samsas kring utrymmet i kapprummet. Det bör maximalt vara två avdelningar i ett gemensamt kapprum men då behövs avskärmning i form av hyllor och klädhyllor så att det blir tydligt för barnen vilken del av kapprummet som de ska använda. Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.
7a. Har kapprummen torkskåp eller torkrum?
Svar: 2 har torkskåp, 12 har torkrum
7b. Hur fungerar torkfunktionen?
Svar: 8 st bra och ganska bra, 6 st mindre bra och dåligt.
Svar: Torkrummen har god placering och lättillgängliga. Torkrummen upplevs underdimensionerade eftersom barnens kläder inte torkar tillräckligt snabbt. Några upplever att torkrummen är för trånga. Några ger uttryck för att torkrummen fungerar tillfredställande. Flera ger uttryck för att torkrum är att föredra framför torkskåp eftersom torkutrymmet är större än i torkskåp.
Svar: 11 inne, 2 ute, 1 både ute och inne.
Vid sovning inne, är nyttjandegraden 3,5 tim/dag för andra aktiviteter i sovrum?
9.Har hygienrum och toaletter ändamålsenliga funktioner?
Svar; 10 ja, 4 nej.
Om inte vad är det som saknas?
Svar: Golvbrunn bör finnas i hygienrum. Skötborden måste vara rättvända så att det är lätt att nå vattenkran vid blöjbyten. Barnens handfat är för djupa för de yngsta barnen, svårt för dem att nå tvålautomat och vattenkran själva.
Svar: För liten yta för avhängning och skåp för personal. Pausrum bör vara större och mer trivsamt. Ett ordentligt arbetsrum m. flera arbetsplatser som är avsedda för personalen att använda vid administrativa arbetsuppgifter, vid planering och reflektion. Ett större mötesrum där alla ryms när det är exempelvis APT där det finns projektor och projektorduk. Personaltoaletter bör vara nära avdelning. Vilrum bör finnas.
11.Hur upplever ni förskolans funktioner i utemiljön?
Svar: Gården upplevs för liten av flera. Några ger uttryck för att gården är väldisponerad och variationsrik. Fler skuggiga platser behövs. För lite utmaningar för de äldre barnen., för lite lekredskap. Uteförråd är felplacerade och försvårar för personal att ha uppsikt över barnen. Grindar behövs för att stänga av gården vid behov. Mer yta för ”naturområden” inne på gården. Belysning av skogsområden inne på gården behövs.
Svar: Utanpåliggande ståltrappa som används av barnen som har sina avdelningar på övre plan upplevs som brant och ej barnsäker. Det är bra med fönster i olika nivåer och i barnhöjd så att barnen och personal kan ha överblick vad som pågår i närliggande rum och ute. Förråd måste vara tillräckligt stora och gärna vara i anslutning till ateljé. Avdelningar med fler rum är att föredra än gemensamma ytor.
Fotbollsbild (EM-tider) av brev till kommunalråden i Umeå kommun (se under bilden) om råd ur broschyr i förskoledesign och råd för flex-friskare förskolor – här med tillägg om ”sjuka planlösningar” i förskolemodeller från revidering av funktionsprogram förskola.
Nya råd är att de tre kommunalråden tar samma förskoleansvar som tidigare under 1970- och 80-talet – nu i inriktning på förskoleplanering med ”coronaanays” av miljöerna och beskrivs i min idébok om förskoledesign som rekommenderas kommunledningen här.
Till/
Kommunalråden Hans Lindberg (S), Anders Ågren (M) och Janet Ågren (S)
Min blogg på vk.se https://blogg.vk.se/umeas-basta/ idag måndag 28 juni har rubriken
Umeå kommun backade på min enkätbegäran om allmän handling. Oklara beslut av ny förskola – åter-remittera + syna med coronaanalys. Kommunalråd ta förskoleansvar…
I Umeås barnomsorgshistoria har högsta kommunledningen, politiskt och i förvaltning, varit initiativtagare och styrande i fråga om kvantitet och kvalitet.
Kvalitet i utformning såg kommunledningen till vid 1:a barnstugan, Berghems daghem 1966, under 1970-talet med styrning av statsbidrag och 1980-talet i egen kommun-typförskola
Men fr o m 1990-talet har förskolemiljöansvaret legat hos förskole- och teknisk förvaltning ihop och modeller som ändrats ett ”mångtal” gånger.
Detta har gjort det svårare att som företagare nå in och fram till planerare och beslutsfattare, med kritik och nya uppslag.
Däremot som idékonsult kom campusförskolan Professorn i projekt Innovativ förskola som jag initierade med UBBI-modellen Campus för 8 avd i 2 plan, klar 2016, nu Glaciären.
Campusmodellen grundas på erfarenheter och utvärderingar jag gjort genom åren, nu över 30 år i företagande, plus nya idéer om flexibilitet samt metodik för att bedöma ”sjuka och friska planlösningar”.
Sedan i mars i år 2021 finns min bok ”Idebok i förskoledesign för flex-friskare förskola” om 24 sidor i A4-format jag via näringslivssidan i kommunen försöker intressera kommunansvariga för utbyggnad och utformning, dock än ej något gensvar.
Gensvar och goda omdömen kom från VK på ledaravdelningen, Petter Bergner, 20-21/6 efter att ha tagit del av idéboken och intervjuat mig. Detta finns på 1:a sidan av tilläggsblad till boken och ni får tillsammans med 4-sides-broschyren ni får här – och gärna får bli för sommarstudier om ”UBBI-idéer för förskola – i politik”, se andra sidan i detta blad.
Överst ”corona”-utvecklad modell av campusförskolan och ”frisk-flexibel” – med innetorg.
Därunder förskola Kålmasken, 6 avd i 2 plan, modell från revideringsgruppen för nytt Funktionsprogram förskola. Den har ”sjuk planlösning” enligt analys som syns i broschyren här. Och jag förtydligar i bloggar på vk.se.
Nederst en omvänd campusmodell med egna entréer/avd (jfr Kålmasken med EN entré/plan).
Med önskan om intressant studerande när så passar och skön sommar.
Blogg den 10/6 handlade om stopp för min begäran att ta del av enkätresullat från revidering av Funktionsprogram förskola i Umeå kommun. Tjänsteman vid För- och grundskoleförvaltningen lämnade inte ut detta med motivering ”arbetsmaterial”.
Efter e-brev i frågan tilll utbildningsdirektör Ann-Christine Gradin, ”backade” Umeå kommun på avslag om allmän handling så att fick jag sammanfattningen och ska senare få mer efter avkodning av svaranden, 14 tillfrågade förskolor.
Nedan är dokumentet som först inte fick bli allmän handling, EN A4-sida, där svar om att gemensamma ytor har låg nyttjandegrad gav beslut att ta bort det mesta av sådant. Men bara 14 förskolor av Umeås cirka 100, endast 14 procent, Och vad är högt nyttjande, sägs inte.
Då det inte framgår om 14 är representativt urval, ger svaren oklara beslut för ovan slutsats med beslut. Om det gäller 14 förskolor i två plan framgår inte = än osäkrare.
En grund för revidering av tidigare funktionsprogram från 2010 var att nu byggs och planeras för allt fler 2-plansförskolor. Inget sägs om detta i sammanställningen här. Detta ger oklarheter om hur samverkan mellan nedre- och övre plan bäst kan ordnas.
Planer nu för utetrappentréer likt utrymningsvägar, ger ej den likvärdighet som anges viktigt. Sådana oklara beslut och uppenbart ej likvärdigt mellan de olika våningarna samt inget om just 2-plansförskolor, ger ofullständigt underlag för ny förskolemodell.
Här den modell reviderade funktionsprogrammet föreslår, Kålmasken på Tomtebo. (stoppad f n, se längre ner)
Oven en modell med gemensamt torg för 3-4 avd för under- och övervåning som Umeå byggt ett flertal av de senaste fem åren, ovan Böle förskola 8 avd i 2 plan från januari 2021 och därmed oprövad längre tid.
För- och grundskolnämnden som beslöt om det nya reviderade funkitionsprgrorgrammet 27/5 2021, behöver göra som Byggnadsnämnden nyligen för bygglov pga otillräckliga utemiljöytor, återremittering av ny förskola Kålmasken på Tomtebo.
Detta pga av ovan oklarheter och ej likvärdigt i entréförutsättningar, nedre och övre våning samt inget om samverkan mellan de olika våningarna. Samt ej nära entré — avd. som ”bör finnas”, se sammanställning ovan.
Nedan är utveckling min UBBI-modell Campus i projekt Innovativ Förskola som kommun medfinansierade genom Uminova Innoavtionprojekt och gav Professorn Campus, 8 avd i 2 plan, 2016.
Den har likväridghet i entréer med innetrapphus, nära avd. och inga störande genomgångar till torg som i kommunens 2-plansförskolor och kan vara orsak till låg nyttjandegrad (se ovan),
Här ur min idébok om förskoledesign från mars i år 2021, som Umeå kommun än inte visat intresse för. Den har i ovan Atriumlösning coronaanpassning, vilket inget nämns om i reviderade funktionsprogrammet trots arbete under pandemins i fjol och i år, bara det skäl nog att stoppa revideringsförslaget,
Särskilt som Kålmaskenmodellen har stora smittrisker med groventré-torg om 70-80 kvm där 3-4 avd/plan med barn, förälder och personal (100-talet eller mer) möts in och ut och inom vid lämning/hämtning.
Denna entrélösning behandlar inte revideringsförslage angående smittrisker. Pga coronatider och uppmärksamhet för andra arbetsmiljöer för coronaananlys, t ex kontor, behöver sådan göras också för nya förskolemodeller i Umeå.
Således stopp för Kålmaskenmodell och återremittering till revideringsgruppen med nya direktiv. Där även kommunstyrelsen med kommunalråden i spetsen nu tar ansvar för förskoleutbyggnaden – som förr – då det handlar om pedagogik, teknik och ekonomi. Finns mer om i min idébok om förskoledesign. Erbjudande för sommarstudier…?
För lite utemiljö stoppar bygge av ny Umeåförskola – även ny modell – pga för lite utemiljö med mindre än Boverkets rekommenderade 40 kvm/bern friyta.
Det blev avslag för byggnadslov och återremittering. Då kan kommunen ta lärdom av Umeå främsta utemiljöer, Berghems förskola, nedan, fem avd i ett plan.
Och campusförskolan/Glaciären på universitetsområdet norr om Umeå friidrottsarenan vid IKSU Sportcenter. Se även uppsikten inifrån över utemiljön, alla avd på Berghem och på campus med balkong och personalrum/entré därunder.
Men den nya förskolan Kålmasken har även mindre innemiljö per avd jämfört hittills i Umeå kommun pga groventré-torg och färre gemensamhetrum.
Nedan ritning (6 avd 2 plan) från reviderat funktionsprogram antaget 27/5 2021 av För- och grundskolenämnden (men L-reservation).
Här syns ovan hur groventré-torg om 70 kvm blir passageytor och minskar avd.ytor, ”Reggio Emilia”-modeller med innetorg ger mer lekytor, se nere t h ur Umeås Funktionsprogram 2010, rosa ytor, (Kalmarex. Umeå har egna varianter av).
Uppe t h och nere t v är andra Umeåförskolor där mer lekytor ges i lekhallar utanför avd, och med entréytor på avd ger hemvistyta mer än ny modell Kålmasken. Mest användbar verksamhetsyta har Missionären, ovan t v/avd + mer i lekhall.
Denna är en variant av mina UBBI-modeller för över 30 år sedan och är grundidé för campusförskolan (ProfessornCampus 2016/förskolan Glaciären, 2019). Se nedan (framtagen av Peab AB) med egna entréer/kapprum och egen passage till gemensamt innetorg.
Därmed fås mer och bättre nyttjade lekytor och nya förskolan Kålmasken minst. Därför behöver Byggnadsnämnden begära redovisning här och Umeå kommun fastställa minimiytor verksamhetsyta/avd, precis som Boverket har för utemiljön.
Men även annan brist, i likvärdighet som anses viktigt i reviderat funktionsprogram i år, ska räcka till avslag i bygglov och återremittering. Medan nedervåning har inneentré direkt, måste ovanvåningens avd ta sig via utetrappentré likt utrymningsdito. Camppusmodellen har invändig trapphus och likvärdighet här.
Mer om utvärderingar/analyser av sjuka och friska planlösningar, finns i min idébok om färskoledesign (se förra bloggen och tidigare).
I VK-krönika på vk.se idag 20/6 av ledarredaktionens Petter Bergner är recension av min idébok om förskoledesign, se nedan
Och här är från framsidan med historik, nutid och framtid kring ”sjuka och friska…
…planlösningar” med exempel ovan av idéer som blivit verklighet och andra…
—nu och framdeles – med början på mitt första dagisjobb på 70-talet – Berghems barnstuga/daghem/förskola (kärt barn har många namn) – frisk förskola med bästa utemiljö – viktiga ledord i mitt ”förskoledesignande”. Idébok även för umepoltiken?
