Umeå kommuns Funktionsprogram förskola från 2010 beskriver allsidigt om förskolemijöer, innehåll och ytor, Närmare analys och utvärdering utifrån min idébok om förskoledesign…

…visar på råd som inte följs, här att genomgångsrum ”kan ge upphov till störninarg, buller och stress”, samma jag skriver om i C-uppsats i pedagogik om bl a ”sjuka planlösningar”…

…som professor Pia Björklid, Sthlm univ 2005 i ”Lärande och fysisk miljö i förskolan (Myndigheten för skolutveckling) tar upp störande genomgångsrum med stress och buller…

… och mer utförligt behandlas i idéboken om förskoledesign, här nedan, från 1988/89 till campusförskola i Umeå, 2016, få genomgångsrum och närhet till kapprum – innetorg…

…se ovan t v, mot Umeå kommuns fler genomgångsrum och ”fjärrhet” (olika avstånd) kan minska närhetsytor med 40 % så att avd.yta på c;a 140 kvm i praktiken blir under 90 kvm!

PS Notera positiva kommunomdömen om intressanta idéer, flexibilitet, mm för framtiden…

I min idébok om förskoledesign (och i tidigare bloggar) beskrivs ”sjuka och friska planlösningar”.

Här visas miljöanalys mha min modell ÖGAtS princip. T v min grundmodell i innovationsprojekt för campusförskola (klar 2016) och t h Böle förskola i Umeå från jan 2021, båda 8 avd i 2  plan, här bottenvåning.

Gör gärna egen bedömning utifrån texten härunder (ur Lärande och fysisk miljö i förskolan, Myndigheten för skolmyndigheten, 2005. Längst ner min analys och slutsatser.

Campusmodellen, t v, har nära Överblick mellan avd och till torgrum, få störande Genomgångar ger Avskildhet , Transport och kommunikation likaså samt att Samverkan underlättas därmed.= Frisk planlösning.

Umeå kommuns Böle Förskola brister i Överblick till annan avd och till torgrum, har störande Genomgångar på avd, i kapprum/hall och till/i torgrum. Avskildhet försvåras därmed liksom Transport/kommuniaktion så att Samverkan minskar. = Sjuk planlösning.

Här uppföljning/utveckling av förra bloggen,17/5, scrolla ner, om sjuka/friska förskolemiljöer.

Vid möte med Umeåpolitikerna Moa Brydsten (S) och Lena Riedl (M), ordf resp 1:a v ordf i För- och grundskolenämnden i mars 2019 visade jag på brister i Umeåförskolor om ”sjuka planlösningar” – med visst medhåll. Detta fås av genomgångsrum, störiga torgrum och skolhallar (kapprum för fler avd). Och medför ökade smittrisker pga mötandet, nedan rad 1.

I min idébok om förskoledesign och friskare miljöer (se tidigare bloggar) finns exempel på sista sidan (nedan), ritningar och bilder med förklaringar i text. Frisk planlösning med inga genomgångsrum och avd.egna kapprum visas i rad 2 och ger mindre av smittrisker. Blir enklare att hålla avstånd. Gäller pers.koop. Professorn Campus, nu Glaciären i kommunregi.

Än tydligare syns olikheter mellan ”sjukt” och ”friskt” i nedan utsnitt av Umeåförskolor, t v Böle förskola med 4 avd i 2 plan och störande genomgångsrum, t o m passage för två avd/plan genom ”skolhall” för att nå galleritorg med 10-talet dörrar i genomgångsrum

T v Rosendals förskola med 3 avd i 2 plan och tre avd.kapprum i samma ”skolhall” och många passager i gallerirum med över 10 dörrar och genomgångsrum.

Nere t v är del av en av två våningar för 4 + 4 avd på min UBBI-modell Campus för campusförskolan som personalkooperativet Professorna startade 2016 ur ett innovationsprojekt vid Uminova Innovation. Där har varje avd eget kapprum och egen passage till torg med egen dörr till resp avd. Det ger mindre smittrisker och friskare miljö.

Om vikten av att begränsa smittrisker, av alla de slag, vanliga förkylningar, magsjukor, mm, förutom som nu coronavirus, hade jag i debattinlägg i VK 23/3 i fjol 2020, se nedan (finns med i idéboken). Och med avslutning att friskare förskola också är god ekonomi, värt att ha med redan i planering av husmiljöerna.

Ovan ritning t v är en variant av s k Reggio Emiliia-modell som Umeå kommun har med i sitt funktionsprogram får 2009 och visar här på genomgångsrum och skolhallar av den sort som kommunen byggt i många år.

T h min campusmodell i 3D-illustration, där egna kapprum/hallar syns och ”friska” passager till och från innetorget. Efter övertagande från Professorn drivs denna av Umeå kommun som förskolan Glaciären.

Så kommunansvariga är välkommna att höra av sig så kan jag visa på ”campusförskolan”, den första och största i sitt slag i Sverige, och liksom själva innovationsprojektet unikt som företags/näringslivs-satsning i barnomsorgen.i landet.

Att coronapandemin får effekter på arbetsmiljöer syns i medier alltmer. Och nu för skola och förskola idag i VK Näringsliv med reportage om en ny kontorschef på White Arkitekter:

Pandemin väntas påverka arkitekturen framgent, och Jenny Pettersson är övertygad om att förändringar står för dörren.

– Jag har svårt att se hur det inte skulle påverka hur vi lever, bor och arbetar. Naturen boomar nu och jag tror att vi kommer att se mer inplanerad grönska i stadsmiljöer.

Så min bok nyligen, en idébok om förskotedesign, och visad här på bloggen tidigare, känns då rätt i tiden och framtiden. Och även med resultat från ”baktiden” i C-uppsats (60 p) i pedagogik, ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”, 1993, Umeå universitet.

Där finns det som idag kan  kallas ”coronaanlys” i dagismiöjöer, studera och bedöma förskoleplanlösningar/utformningar m h a

dels flödesscheman av verksamheten, hur barn, personal, föräldrar, m fl rör sig, allt för att visa hur ”sjukt” blir ”friskt”, både för ombyggnation och i nyproduktion.

dels en modell ”ÖGATS” princip här med i senaste riksbeskrivning, Myndigheten för skolutveckling, ”Lärande och fysisk miljö”, Pia Björklid, professor, pedagogik, Sthlm, 2005.

Än mer ”coronatrygg” för minskade smittrisker (även vanliga förkylningar, magsjukor, etc) är om natur fås inomhus. Nedersta raden t v är en dagisveranda runt-om, som med inglasning – vanligt för privata altaner – ger utemiljö inne.

Och jag har med i min utvecklade Atrium-modell i övre raden t v för en inglasad version så att in/ut fås mer flexibelt och mindre smittriskigt i en fler-friskare förskola – utifrån t h grundmodellen för campusförskola i Umeå, 2016, inkl ”lego”-variant 1988.

Allt detta passar in i sociala uppfinningar/innovationer, där tjänsteidéer leder till entreprenörskap och då mer av pedagogiska innovationer. Ovan om flödesschema och ”pedagogisk nettoyta” är ur C-uppsatsen (se längre upp) med exempel i ritningar.

Med dagens IT-utveckling passar detta att göras data-tekniskt, i algoritmer?, och därmed bli mer ekonomiskt, dvs bra pedagogik ger god ekonomi.

I SVT:s Landet Runt söndag 9/5 kom min frus kejsar/kung-pannkaka med. I kväll 18.15 kan det bli andra liknelser i den pannkakstävling jag lanserade. Och i en tävling för våffellikheter kan ju passa ovan med min coronavirus-våffla…

Sociala innovationer är begrepp och verklighet som syns alltmer, medialt och i samhälle.

2001 skrev jag boken ”Sociala Uppfinningar är ITiden” och var före tiden. Idag är sociala innovationer vanligt, med centrumbildningar vid bl a universitet, idé i boken då

2011 kom boken Umeås Bad Historia och Framtidens Simning, där det senare handlar om simströmkanaler som social innovation. och nu pedagogiska innovationer i siminlärning, simträning, tävlingar, roligare motionssimning, bättre rehabsim, mm

2020 sammanställde jag mina idéer/uppfinningar som finns och kan bli verkliga, i boken ”Uppfinner-i-boken” för idéer till salu i vär´den.

2021 nyligen, är senaste boken, en idébok om förskoledesign med bl a pedagogiska innovationer i metoder för ”coronanalys” av dagismiljöer för minskade smittrisker och visar på nya modeller för detta.

Idédebatterande – VK   Socialstyrelseråd förskolor    Bokmärkesbok   Skol-förskolebok

USS 50 år jubileumsbok             Simidébok – framtiden

En hel del av det pedagogiska i ”innoverandet” handlar om bilder och illustrationer för att informera och påverka,

I diktform sammanfattat så här:

Författeri – och uppfinneri – med många bilder i…

INSKICKAT nedan, är ett programinslag i SVT:s Landet Runt. Och igår söndag 9 maj, 09.32 in (SVT Play) blev bilder jag tog när smeten inte fyllde hela stekpannan, min Riks-TV-debut.

Programledaren Henrik Kruusval höll med om likheter med 2000-årig romersk kejsare (Augustus) och svenske kungen Gustav II Adoll, Umeå stads grundare 1622, 400 år  2022

HK såg också pipskägglikheten (här grädde/glass) och gillade idén om pannkakstävling för andra liknelser av stekta tunnpannkakor, som nu lanserades. F ö ska min fru Eva äras för tillagade smakrika ”kung och kejsare”…

USS-simentusiaster prövar nya Ski-Swim i Nydala + 6 grader på snö och i vatten

Min ”Idébok om förskoledesign” (se i nedan bild t h) intervjuades jag om av Anders Wikström i Radio Västerbotten tisdag 28/4. Där gav jag bakgrund till min barnomsorgs-historia från 1970-talet och om framtidens förskola. Nedan är länk att kopiera och söka på.

http://p4dela.sverigesradio.se/?id=24114http://p4dela.sverigesradio.se/?id=24114

Efter Barnstugeutredningen 1968 kom lag om Allmän förskola och med anvisningar i ”Gula boken” för lokalmiljöerna, 1975. Tio år senare gav Socialstyrelsen ut bok ”Många sidor daghem” i  s k MAFF-projekt.

1995 kom ”Barnomsorgslagen” där jag fick skriva förskoleråd utifrån C-uppsats i pedagogik (Umeå universitet) ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”.

Och idéboken om förskoledesign i år 2021 ger vägledning härför och där coronaanalys för minskade smittrisker är ett verktyg för att få en Flex-Friskare Förskola.