• Plums och Plask skrev i VK – och På bassängkanten – om simhallsrökning

    I dagens VK handlar Historieskolan av Mikael Wikner om, bl a, sim-frilansskribenter, där jag som simfrilansare ”Plums” medverkade under fem decennier och efterträdde ”Plask”, Roger Taflin. Vi fick även skriva krönikor och härunder ett sådant från i år för snart 50 år sedan, t o m om politikerbeslut att tillåta rökning i en simhall… (som vi fick stopp på).

    Här simkönika som Plask nämner om i MW:s Historieskolan. I ”PÅ BASSÄNGKANTEN”  den 14 november 1970 (strax före invigning av nya Umeå Simhall på Haga/Gammlia, tog jag upp om rökning inne i simhallen som var beslutat tillåtet (!!!) politiskt.

    Men när vi i USS och fler i insändare reagerat, krymptes rökningen till ett rökrum på motionsytan, för att senare upphöra och så småningom även i cafeterian och entrén.

    På den tiden fick också andra idrotter med frilansare på VK-sporten skriva krönikor, något vi som skrev tyckte var bra och gillades av läsare, något jag fick många bevis för.

    OBS, du som läser ser inte dåligt, det är förstoring av avfotad krönika som är lite suddig.

  • Coronainnovation med rondelldagis – säkrare barnmiljö – friskare förskola – flexibel som allhus + bad/sim/gym…

    I blogg för en vecka sedan, onsdag 27/5,

    https://blogg.vk.se/umeas-basta/2020/05/27/umea-foregangare-i-coronatider-for-friskare-dagismiljoer-med-utvardering-av-forskolor-ur-vk-rep-lamna-hamta/

    ”Umeå föregångare i coronatider?…” beskrev jag Umeås och övriga Sveriges vanliga s k Reggio Emilia-lösningar med genomgångsrum och störningar i mycket mötande så att smittorisker ökar. Där visade jag på flödesschema som en ”coronainnovation” för analys av risker och möjligheter till friskare förskolemiljöer.

    Denna blogg utvecklar analysen mer och med nytänkande i form av ”rondelldagis” som en framtidsmodell – ny coronainnovation.

    Nedan utsnitt av utformning för torglösningar i förskolor gäller kommunikation till och från entré/hall/torg/hemvist. I mitten grunden med torg centralt och pilar in dit.

    Uppe t v är Umeå kommun-förskola med fyra avd och i 2 plan där passager ger många ”krockar” likt gatukorsning utan trafikljus – och för bilar finns detta + analys för flödena.

    Uppe t h och nere t v är 2- resp 3-dim illustration av min UBBI-modell för campusförskola i Umeå där en fyrkants-rondellvariant klarar till/från torget/avd utan ”krockar”, dvs ett ”rondelldagis”. Något som därmed ger lugnare och säkrare barn- och personalmiljö!

    Nere t h en riktig rund-rondell i min förskoleuppfinning ”Barnens Dagis” där alla fyra avd kommunicerar med verksamheter via rundpassage till centrumtorget och minimerar mötande/krockar, dvs ”corona-innovation”, f ö skapad redan för nästan 30 år sedan (1991).

    Se mer här, 3-dim illustration av Niklas Andersson, Umeå (efter min 2-dim-idé). Mer nedan.

    Förskolan har en flexibilitet för att växa till 8 avd och hemvist-avd. är flyttbara med rundbyggnad + 8-kanthus (ekonomidel) fastbyggt, allt användbart för annat, t ex när bostadsområden ändrar demografi. Blir således ett ALLHUS för alla. Med sim/bad + gym.

  • Sommartjusande himmel i hamn…

    Båt, moln, himmel i  ”sommartjusande” hamn på Brännäset i Sörmjöle

  • Umeå föregångare i coronatider? För friskare dagismiljöer med utvärdering av förskolor, via VK-rep lämna/hämta.

    I morgon torsdag 28 maj har För- och grundskolenämnden i Umeå kommun sammanträde. Kanske ledamöterna läst VK-rep 9/5 om ändringar för lämning/hämtning på förskolan Lundagård på Ålidhem (se ur rep nere t v) m a a coronapandemin och vill veta om huset. Föräldrarna får bara gå in i hallen, inte gå in på avd/hemvist som ligger en bit från entrén.

    Nedan ritning (mitten) visar avstånden hall-hemvist. Men alla tre avd har gemensam passage som ger många möten personal-barn inomhus och många föräldrar möts i tre avd-hall. Detta sker ej i min grundidé (t h) för campusförskolan Professorn (nu förskolan Glaciären i kommunregi) med uppdelad entré/hall intill avd.hemvist, så färre möten för alla.

    Den ger då bättre och friskare dagismiljöer och som Umeå kommun förordade förr genom passager som inte stör, dvs inte i verksamhetsrum (nedan t v). T h den förskolemodell jag utvecklade därefter och ger mer ostörda arbetsförutsättningar liksom den nya ovan.

    Umeå kommun-kunskap finns om dessa störande och icke-störande passager i analys av 13 olika Umeåmodellr som jag utförde på uppdrag av Umeå kommun 1994 och där nedan är en sammanfattning av resultaten. Och ekonomiska vinster kan fås av bättre miljöer både för barn och personal, varför nya analyser/utvärderingar är värt att göra i dagens förskolor.

    Så via VK-rep ges här uppslag för politikansvariga i kommunen och fastighets- och förskoleförvaltning att förbättra, i nybyggande och ombyggnationer, av entré/hall, passager och förskoletorg. Och för ett år sedan i möte med ordf och v ordf Moa Brydsten (S) resp Lena Riedl (M) fick dessa min information och som gav visst medhåll, bl a för smittorisker.

    Nedan är fler exempel i kommunen för att i coronatider analysera/utvärdera risker, inkl för ”vanliga” förkylningar och magsjukor. Se hur möten blir i entréer sedan med passager i ”skolhallar” och gallerirum till/från avd/hemvister. Plus en våning till bör ju påpekas…

    Min analysmetod om flödesschema och jag informerat i kommunen om sedan lång tid, får ses som en ”corona-innovation” för bättre och friskare dagismiljöer i förskolor.

    Umeå kan bli föregångare i Sverige. Umeåmodellerna – utan redovisade utvärderingar – är av s k Reggio-Emilia-typ, ”kontorslandskaps”-modell vida spridd i landet.

  • Hjärtan formar liv – i vatten+strömmar – ger form i simbanor+simströmkanal

    Hjärtform ger liv i stilla vatten som här vid hav och hjärtliv formas i bäckars strömmar…

    …där människan ges bättre form för hjärtats puls i stilla simbanor + än mer i simströmkanal.

  • Fysisk aktivitet stärker hälsan – sänker blodtryck – bättrar blodkärl – än mer i vatten och simströmmar

    Den fysisk aktivitetens betydelse i ”coronatider” betonas i VK-debatt av ”hälsofolk” i Sverige och för ökad motståndskraft där hälsan stärks med bättre kondition och mer välbefinnande.

    Löpning visar tränandet/motionerandet här och t h en annan aktivitet, simning, där studier påvisar positiva hälsoeffekter i vattnet med sänkande blodtryck/förbättrande blodkärl av denna idrott/motion och kan bli än mer med vattenlöpning i simströmkanaler (ex i bilder/ill.)

  • Idrottsinnovationers chans när IOK + WHO vill satsa på folkhälsa! Som idrottsdagis och simströmkanal?

    Internationella olympiska kommittén (IOK) och Världshälsoorganisationen (WHO) ingår ett nytt, långsiktigt samarbete. Målet är att rädda den globala folkhälsan genom idrottande. ”Idrotten kan rädda liv”, säger IOK:s ordförande Thomas Bach.

    Avtalet skrevs på i Genève, Schweiz, på lördagen. Det handlar om ett samarbete där IOK och WHO tillsammans ska bidra till att uppmuntra människor till en hälsosam livsstil, bland annat genom fysisk aktivitet.

    HÄR ÄR OLIKA INNOVATIONER FÖR IDROTT OCH HÄLSA – I FÖRSKOLA OCH SIMNING

    IDROTTSDAGIS (SIMNING/GYM) – SIMKANAL MED STRÖMSIMMANDE + JOGGINGBANA

    Coronakrisen har visat hur viktig idrotten är för samhället, säger IOK:s ordförande Thomas Bach.

    ”De senaste månaderna, under den pågående krisen, har vi alla sett hur viktigt det är med idrott och fysisk aktivitet för att säkerställa ett fysiskt och psykiskt välmående. Idrotten kan rädda liv”, säger Bach i ett pressmeddelande.

    IOK tog tidigare hjälp av WHO när man bestämde sig för att flytta fram sommarens OS i Tokyo till nästa år, och nu tänker man sig ett liknande samarbete.

    ”Vi kommer ha nytta av WHO:s råd när vi ska ta oss an utmaningarna som ett samhälle efter coronaviruset innebär, och där hälsan kommer att spela en mycket mer framstående roll”, säger Thomas Bach.

    MIN UPPFINNING OM JÄRNMEDALJ TILL 4:E-PLATSEN BÖR STIMULERA TILL MER AV…

    …IDROTTANDE/TÄVLANDE MED STÖRRE MEDALJCHANSER. TILL TOKYO-OS 2021?

    Man listar flera huvudsakliga målsättningar. Bland annat avser man att utöka informationsspridningen kring vikten av fysisk aktivitet, och man vill också lyfta idrottandets effekter på förebyggandet av icke smittsamma sjukdomar som diabetes, hjärtproblem och övervikt.

    Den typen av sjukdomar orsakar miljontals dödsfall i världen varje år, skriver man.

    ”WHO arbetar inte bara med att bekämpa sjukdomar, utan också med att hjälpa människor att leva ett så hälsosamt liv som möjligt, och det här samarbetet syftar till att göra just det. Fysisk aktivitet är en av nyckarna till god hälsa och välmående”, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyseus.

    SÅ VILKA KOMMUNER/OLIKA AKTÖRER AGERAR FÖRST? UMEÅ. MER IDROTT?!

    PS Här optimal ”motionnovation” där löpenergi ger värme för sim i strömmmande H2O.