Kategori: Uncategorized

Umeå Bästa företagsidé i centrum: Nannaplan-Vasatorget-Skol-gågatan!  

Umeå Vinner och Vill Mer, vad kan då vara bättre för ett centrum i Umeå än att utvidga centrumkärnan för handel, kommers, kultur, mm. Och med nya torg, strög och gågator.

Genom att frigöra grusplanen vid Mimerskolan, Nannakvarteret, från oket av ett för litet, trångt, miljödåligt, trafikbesvärligt, outvecklingsbart samt därmed riskfyllt (för skattebetalarna) oekonomiskt Nannabad, ges ovan möjliga nya busshållplatser på grusplanen.                                                                                                                                

Plus en cirkelformad cykelparkering (där Gjallarhornet är) och resecentrum i gamla gymnastikenhuset, fås ett Nannaplan mer samlat i st f nuvarande utsträckta Vasaplan för busstrafiken.

Skolgatan frigörs till att bli en gågata bort till Renmarksesplanaden och utanför Folkets Hus fås Vasaplan/torget eller Vasaströget. Behövs reservutrymme för bussar och/eller Vasagatan för att ta sig ut och in tlll Nannaplan, kan Skol-gågaten börja vid Vasagatan. Under Nannaplan finns möjlighet till parkeringsgarage.

Denna idé har jag kläckt, testat på lite olika håll (med positiva reaktioner) och illustrationen står Mats Edvardsson, också Umeåföretagare, för. Så båda vi har upphovsrätten och vill Umeå kommun, UPAB eller annan aktör/intressent pröva denna urbana innovation för bättre kollektivtrafik, miljö och centrumutveckling,                   välkommen att höra av er.

Mvh/

Urban Bengtson, idékonsult, Umeå

PS Illustrationen är fri att använda med angivande av                                                       Idé: Urban Bengtson och Illustration: Mats Edvardsson.

 Umeås Bästa Nannalternativ: "något annat kul på tomten" –  "av intresse för umeborna".

Något annat kul på tomten, är det förra moderatledaren i Umeå, tillika M-kommunalrådet, Anders Sjölund yttrade om när förra äventyrsbadet, Aktivariet från 1996, fyra år senare "gick i graven" (tidningsrubriker då). Sjölund sa då när det stod klart att detta bad-vård-hotell-projekt inte skulle hålla pga ekonomin:

”Vi kör Aktivariet i botten, sedan gör vi något annat kul på tomten. Nu har vi möjlighet att krypa ur det här med hedern i behåll.” En uppriktighet i att det gick prestige således, prestige som den för dagens Nannabad, men tydligen ingen väg för ”utkrypande”, än.

Normal
0
0
1
110
629
5
1
772
11.518

0

21
0
0

När det till slut var ”kört” för äventyrsbadet på Nanna var kommunalrådet Marie-Louise Rönnmarks (S) kommentar: ”Vi kommer inte sälja tomten till vad som helst. Vi har tydligt sagt att det ska vara till något som är av intresse för umeborna och tillför staden något.”

Det blev ändå nya planer för äventyrsbad igen, vilket en stor majoritet av umeborna inte har intresse av, vågar jag påstå. Och tillför ringa värde på denna trånga och outvecklingsbara plats.

Därför kommer om en stund, kl 08.45, en Umeå Bästa-blogg om något annat kul och som är av intresse för umeborna och tillför staden något, särskilt miljömässigt och kommersiellt.

Men då måste namnen Ågren som M-kommunalråd nu vara lika prestigelös som Sjölund och säga något som då: "Nu har vi möjlighet att krypa ur det här med hedern i behåll."

Och även övriga i kommunledningen f ö, där ju Rönnmark har en extra anledning då hon var med om förra Aktivariet som "begravdes" och inte sedan vill sälja till vad som helst.

Umeå Bästa i simning fås av att lära av omvärlden – inte stirra blint på trångt Nannakvarter. Ett lyckat exempel här är från Borås när man där 2010 fick en simarena med 50×25-m bassäng, mm för drygt 50 miljoner kr. Nedan är från Borås Simarenas hemsida, http://www.boras.se/borassimarena

I Umeå kan detta skapas på campus, vid IKSU simhall. I st f undervisningbassäng, då sådan finns, kan en hopp/djup-bassäng byggas. Allt detta plus 25:an som IKSU har, fås en anläggning, nästan, i klass med Eriksdalsbadet i Stockholm, Sveriges främsta.

Genom synergieffekter med andra sporter/aktiviteter/omklädning, etc samt administration, mm, ges också mindre utgifter för drift. Attraktionen ökar genom att fler upptäcker en 50:a vid besök för annat. Det blir många Win-Win-möjligheter till skillnad från 50:a i Nannabad som mer har Loose-Loose-risker.

Fakta om Borås Simarena

Nej, Anders Ågren, det blir inget Nannabad som kan börja byggas nästa vår. Det ska göras en bygglovsansökan som kan komma att överklagas. Det är också ett P-hus till som planeras.

Till det P-huset och till P-huset Nanna ska det komma bilar och ökande badhus- och simhallstrafik med skolbadbussar (skolbaden fås ej i ordinarie bussar) och utflyktsdito.

Badkarusellen i Umeå beskriver jag i min bok från i fjol höst, Umeås Bad Historia och Framtidens SImning, med alla snurriga turer kring olika lägen som till slut blev det inget parti egentligen gillade, men man var överens om att ogilla lika mycket, Nannakvarteret.

Det snurrade också runt om hur det skulle planeras, med privata aktörer som fick nej i höstas och Umeå kommun tog över, nu till ett nybildat badbolag, Umeå Badhus AB, (inte något om simhall f ö).

En tredje snurr var innehåll och storlek, som till slut i det förfrågningsunderlag som går ut är det lilla äventyrsbad på 1 000 kvm som visades i vår och den krympta 50:an, inte 50×25 och tio banor, utan åtta och 21 m bredd. Samt utan djupdel, igen, så att djupsimmare och hoppare samt provtagare inte får något utrymme.

Jag har nämligen idag genom kommuntjänstemän från Vd:n för INAB, moderbolag till badhusbolaget, Bertil Hammarstedt fått de handlingar som gäller för ett förfrågningsunderlag för projektering.

Så här skriver BH: "Ber Dig notera att de ritningsunderlag som bilägges är desamma som tidigare synts i tidningarna och således inte det som blir en slutprodukt. Vi kommer under projekteringsfsen att knyta till oss olika nyttjare, USS, Umeå Fritid o.s.v. för att få fram en slutlig produkt."

Dvs ytterligare en snurr i badkarusellen, ingen vet vad som blir, inget om äventyrsbadet växer (eller minskar), 50:an får de mått som politikerna utlovade eller om det blir en djupdel. Hur kan Umeås politiska ledning arbeta på detta bakvända, och mot nyttjare/verksamheter oförskämda sätt när det gälller bad/simning?

Självklart ska en ritning med innehåll tas fram först av allt och med alla simporter/föreningar med liksom repr för allmänheten, genom Umeå Fritid samt medverkan från rikshåll, här Svenska simförbundet!

Därefter, när alla stenar är vända på, och politikerna markerat gränser för storlek och ekonomi, låta ritningar och innehåll lämnas för att ta fram projekteringsunderlag!

Vad värre är, är genom att ingen ekonomi finns med (och går ju inte då man inte vet innehåll, mm), kan inget sägas om dirften så att därmed frågan om driftsentreprenör svävar i luften!

Vid första möte i Umeå Badhusbolags styrelse borde man stanna upp denna "karusellprocess" och ta sakerna i rätt ordning. Men dessförinngan vore det bra om kommunfullmäktige tog sig ordentlig tid och synade denna badkarusellplanering, t ex genom att anlita en utomstående controller som synade det hela opartiskt.

Detta handlar ändå om ett halvmiljards-kronor-projekt som låser utvecklingen mitt i centrum på ett mycket olyckligt och ogenomtänkt sätt (se tidigare bloggar). Badcontrollern kunde också få ett sidouppdrag, att ge förslag på alternativa placeringar ifall hela Nannabadprojektet ändå till slut spricker (ingen kan ju garantera att det blir av).

Kanske är det någon fullmäktigepolitiker som läser detta och får inspiration till om- och nytänkande kring Nannabadplanerna i samband med Anders Ågrens (M) interpellation den 18/6 i fullmäktige i frågan om det går att använda 1900-talets detaljplan på detta 2000-talsprojekt (bara det också en snurr i karusellen). Då kanske badkarusellen stannar av och det går att kliva av….

Umeås Bästa om Nannabadplanerna som totalfiasko på väg mot vägs ände – med kommun-ism?! 

Nannabadplanerna i Umeå, som pågått i över fem år utan att en godkänd ritning blivit till, är ett totalfiasko och, äntligen, på väg mot vägs ände. Eller är ett Nannabad, felplacerat och outvecklingsbart, något Umeås politiker bara måste genom föra, av prestigeskäl, då är det totalfiasko i kubik, även ekonomiskt.

Detta är kanske hårda ord, men de bygger på vad många säger till mig vid möten eller påringningar. Det jag får höra är bl a följande, sammanfattat i 10 punkter.

1. Barnfamiljer tar inte buss till stan för att bada, dom tar bilen, även simskole- och simmarföräldrar, med barnen i simhallen eller för att skjutsa dit och hämta. Detta innebär då mer biltrafik än politikerna säger som tror på kollektivtrafiken som färdmedel, det vill säga man underskattar trafikökningen och miljöförsämringen. Samma gäller skolbaden, dessa blir inte med kollektivtrafik, som politiker tror, utan inhyrda bussar för att klara skolscheman och säkerhet. Dvs ny trafikunderskattning och felbedömning politiskt.

2. Ungdomar cyklar gärna, men som förälder blir man orolig över cyklande mitt i stan, särskilt vid Nannakvarteret, P-huset, ÖK, Nygatan och Skolgatan samt Vasagatan (med bussgata), som nog är Umeås farligaste cykelområden, och blir det än mer med äventyrsbad och 50-metersbassäng. Inget av detta risktagande finns analyserat i de planer som redovisats i Nannabadhistorien.

3. Andra kommunikationsproblem folk påpekar är att det blir dyrare med parkering i P-hus eller efter gator och andra öppna parkeringsplatser. Vid Umeå simhall är det gratis liksom i Holmsund och IKSU (begränsad tid där ibland).

4. Hur kommer det att bli vid badentrén med närhet till busshållplatser, särskilt vid kall och ruggig väderlek, har en del jag mött undrat. Ja, blir det en värmestuga med så mycket icke-badgäster att vaktbolag måste till? Bara tanken förskräcker.

5. Vid tidigare förslag, innan bassängerna åkte upp några våningar och det var stora glasytor, fanns kommentarer på nätet om hur olustigt det måste kännas för badbesökare att bli glodd på. Svaret blev att man stoppar insynen givetivis. Men då stoppas också utblicken som är så skön i ett badhus/en simhall, att kunna se ut.

Så är det inte på Umeå simhall, i Holmsund, Sävar, Hörnefors, Ersbodabadet, IKSU simhall och spa, alla har glasningar för både ljus in och utsikt ut. Men inte i ett Nannabad då. Eller om det blir utsikt där, vad ser  man då, jo, gator, trafik och väggar, igen och igen. Inte precis attraherande.

6. Som följd av stora väggytor, glas eller ej, insyn eller ej, finns också risker för olaglig affischering i centrum och även risk för klotter. Inget man gillar, men kan bli ändå just för att det är centrumläge.

7. Outvecklingsbarheten, att aldrig kunna bygga ut, det nämns ofta, särskilt av de som badat/simmat på andra håll i Sverige. Och ser man i Umeå, eller snarare Holmsund, utan ytor utanför Storsjöhallens 25:a hade aldrig Aquarena där kunnat byggas. Att Umeås politiker inte fattar det och därmed inte värderar detta, det är det mest obegripliga för där behövs ju ingen specialkunskap.

För att förstärka detta viktiga, säger Svenska simförbundet om detta nödvändiga för ett nytt bad under rubriken Utveckling:

”Simanläggningen ska ha möjlighet att expandera och utvecklas. Omkringliggande ytor ska i en framtid kunna tas i anspråk för ombyggnad och tillbyggnad. Det är viktigt att ta hänsyn till detta då planeringsarbetet inleds och bl a placeringen av simhallen ska bestämmas. Att ligga steget före i planeringen ökar möjligheten för en långsiktigt bättre ekonomi."                                                         

8. Ekonomin är nog det svåraste att förklara för de som frågar. Jag vet inte mer än andra, just för att politikerna än inte visat några kalkyler, allt mörkas eller vet de inget själva, men beslutar ändå och nu drar igång projekteringsprocessen. När jag säger det, blir det tyst, och vad ska man säga. Jo, egentligen bara en bekräftelse på rubriken totalfiasko!                                                            

Detta ekonomifiasko förstärks av att politikerna nu undviker det man tidgare ansett så viktigt med Nannakvarteret, få ut ett stort belopp för tomtvärdet. Det fanns med i avtalet med de privata aktörerna. Men nu snuvas Umeås skattebetalare på, kanske, uppåt 100 miljoner kronor man kan få på marknaden för annat än bad, och där badhus/simhall på annan plats kan kosta högst ett par miljoner kronor för en tomt.                                                                                                                   . 9.Hur har det blivit så här illa, är till slut frågan som kommer när alla ”fiaskopunkter” blir tydliga. Där finns faktisk ett enkelt och tvärsäkert svar: Politikerna hade för bråttom, det beslöts på en timme, oförberett och utan kritik, med motivet att enbart besluta, inte att få det bästa. Snarare det sämsta eftersom enigheten byggde på att inget parti fick igenom sitt bästaalternativ utan man var överens om att Nanna var lika dåligt för alla.                            

10. Hur går det då? Ja, ingen som vet naturligtvis. Aktivariet från 1996, på samma plats och ett äventyrsbad-vård-hotell-komplex (ingen 50:a) ”gick i graven” enligt tidningsrubriker i juni 2000. Och då hade anbudshandlingar hunnit gå ut, därefter ville ingen driva badet, så det sjönk av sig självt.      

Min slutsats är att det blir mycket svårt, kanske omöjigt för en driftsentreprenör att satsa på denna halvmesyr till äventyrsbad och 50:a naggad i kanten, där också gymmet får det svårt med den konkurrens som råder i centrum och nu späs på av IKSU:s nya gym vid Konstnärligt campus. Dvs ekonomin kan inte räknas hem.                                                                                                                       

Att veta om att många badbesökare, själva eller där föräldrarna är med, drar sig för att fara till ett trångt centrum med olycksrisker och dålig luft, påverkar också en marknadsbedömning av underlaget. Liksom när man ser det trånga äventyrsbadet, väljer Paradiset i Ö-vik hellre. Ingen möjighet att bygga ut eller ens ha uteytor, försvårar också, särskilt som IKSU, Holmsund och Umelagun (sommartid) har det.                                                                     

Men inget av sådan marknadsanalys har funnits med någon gång ända sedan det plötsliga beslutet om Nannabad togs i januari 2007. Umeå kommun gjorde alltså inget av det som alla vi som kommer med affärsidéer eller uppfinningar alltid måste göra för att bli trovärdiga och gå vidare som entreprenör, undersöka marknaden.                                                                      

I praktiken har Umeå kommun nu med ett eget badbolag startat en process som fungerar på stadskaptitalistiskt sätt som nog inte allianspartier eller pragmatiska socialdemokrater vill ha. En slags kommun-ism skulle denna bad-ideologi kunna kallas.                                                                                                   

Förstår dessa politiker detta, ja, då inser man nog Nannabadets vägs ände, avbryter och undviker denna totalfiaskoplanering. Men nu verkar man inte förstå detta, ja, det finns tjänstemän och politiker som helst vill (se VK idag) att detaljplanen inte ska revideras utan den gamla ska gälla, allt för att det ska gå fort och undvika demokratiska prövningar. Till ett pris av ett par hundra miljoner skattekronor som slängs i bassängen, jämfört med smartare alternativ. Detta kan stå Umeå dyrt, inte bara ekonomiskt!

Umeå Bästa badpolitiker blir Anders Ågren som nu med interpellation kan fälla Nannabadet. I förra bloggen idag skriver jag om panik i bad- och simplanerna på Nannakvarteret. Jag besannades om paniken genom moderata kommunalrådet Anders Ågrens blogg nu om att han fått uppgifter om att det behöver inte revideras någon detaljplanen coh att det kan gå snabbare än väntat för ett Nannabad.

Det kan i stället blir mer än tvärtom, dvs inget Nannabad alls, se mer längre ner, och i så fall blir Anders Ågren den bästa badpolitikern. Men först om interpellationen.

Se http://www.umea.se/download/18.4166f9b6137178df873a2b2/12424.pdf

Han har således fått uppgifter. Men varför säger inte Anders Ågren var han har hört det ifrån? Svara det på nästa blogg, så allmänheten får veta hur politik bedrivs på hörsägen. Nu ska Åsa Ögren, som byggnadsnämndens ordförande (S) på kommunfullmäktige den 18 juni svara på det moderatledarens uppgifter.

När politiker så här öppet och offentligt går in och försöker påverka i planprocesserna, måste man fråga Varför?

Varför vill just Anders Ågren stressa igenom detaljplanen? Eller är det fler, de som nu han hört det ifrån, som också vill det, men håller tyst. För att inte allmänheten ska få veta det och hinna reagera?

Så egentligen är det bra att ett parti, M, genom sin gruppledare tar upp Nannabadplaneringen i fullmäktige. Då kanske fler panikfrågor kan tas upp och jag skriver om i förra bloggen.

För detta verkar nu ha blivit Anders Ågrens prestigeprojekt mer än någon annan. Det är synd då han ju gjorde så bra 2004 med motion om ny simhall på Nolia. Och det "vann" ju i Badutredningen två år senare för en 50-metersbassäng.

Sedan för att visa sig beslutsför som nytt kommunalråd efter valet 2006 gick han och M-partiet 2007 med på S-förslag om Nannakvarteret som alla partier egentligen inte ville ha, man blev överens om något man gillade lika illa, för att spetsa till det.

Nu har det gått fem år sedan dess och ingen ritning finns att bedöma. Det lovordade stadsutvecklingsprojektet med bad i handel och kommers sprack först för näringarna såg ingen framtid på grusplanen och sedan även med den privata aktören som fick lämna över till en kommunal "privat" aktör, ett nu nybildat Badhusbolag i Umeå AB.

Inser inte Anders Ågren att det finns något gemensamt över alla dessa stopp och misslyckanden med att det är fel plats att driva igenom ett sådant ogenomtänkt och felplacerat bad utan utvecklingsmöjligheter (självklart i andra kommuner) och på en tomt som annars kan ge uppåt 100 miljoner kronor för annat?

Jag tror han förstår det, men det behövs fler som säger det. När Ågren sett realiteter i kommunplaneringen, har han visat sig kunna ändra sig. Kanske kan den debatt han nu drar igång fullmäktige, ge dessa verklighetsbeskrivningar och fullmäktige därefter ta beslut om ett avbrytande. Då lär han och M vinna röster i valet 2014.

För, det som är viktigast, för de skattemedel, kanske en halv miljard kronor till slut, i ett bad- och simprojekt utan en ritning att studera, får inte panikstressas igenom på detta sätt. Anders Ågrens interpellation blir därför mer ett symtom på att något är sjukt i hela denna "Umeås Bad Historia" (en delen av titeln på min bok från i fjol, den andra är Framtidens Simning, som inte fås i ett Nannabad.)

Som kureras med en Campus Simarena!

Umeå Bästa om Badpaniken(med stort B) visas nu i en annonsering, bl a i lokalpressen. Denna badpanik illustreras idag i en annons från infrastrukturbolaget INAB i Umeå. Där inbjuds till "anbudsgivning avseende projektering av ny badanläggning i Umeå."

Paniken är så stor för Nannabadpolitiken i kommunen att förfrågningsunderlag ska göras utan att innehåll, storlek och ritningar är bestämda. I alla fall uttalades tydligt från både tjänstemän och politiker att det kan ändras från senaste förslaget som kom i våras och finns på Umeå kommuns hemsida, uppdaterad 26/4 i år.

Eller var detta bluff i paniken av den kritik som kom? Därför borde handlingarna som anbudsgivarna nu kan beställa, offentliggöras, lämpligen på kommunens hemsida så att alla intresserade kan se vad som Umeås politiker, i panik, beslutat om.

Eller vet dom själva inte vad som är innehållet? Är det den lilla äventyrsdelen som krympte från förslaget som var i detaljplanearbetet i fjol, dvs c:a 1 000 kvm, mindre hälften mot i Sundsvall och en tredjedel av Paradiset i Ö-vik?

Är 50:an bara 21 m bred och med åtta banor mot tidigare lovade 10 banor och 50×25 m? Saknas hopp- och djupbassäng igen (gjorde det våren 2011, men i panik ändrades till djupdel i 50:an någon månad senare)?

Vad vet ni som nu är tillsvidarevalda styrelseledamöter i INAB:s dotterbolag Badhus i Umeå AB om de handlingar som nu ska ligga tillgrund på förfråningsunderlag? Har ni tagit ställning till vilket innehåll som ska planeras utifrån?

Eller är det nya fria händer som gäller och även storleken på badanläggningen?

Hur kommer de som ska offerera ett upprättande av förfrågningsunderlag att ställa sig om det inte nu finns klara och tydliga besked?

Paniken i badplaneringen visas också att anbuden ska lämnas in senast 20/7 denna sommar. Och det utan att bad- och simföreträdare vet vilket innehåll badbolaget tänkt sig. Badintressena ska Fritidsnämnden kunna bevaka och simintressena finns det simsporter och simföreningar som ska, rimligtvis, få yttra sig om innehåll och andra förutsättningar.

Men så har inte gjorts nu. Umeå simsällskaps medlemmar har inte tagit del av förslag som styrelsen lovat visa för medlemmarna. Undervattensrubgyklubben Isbjörnarna, som, igen (se ovan), står utan sin djupbassäng, har aldrig under alla de över fem år planerandet pågått, blivit informerad eller tillfrågad.

Paniken har därmed ställt demokratiska spelregler helt åt sidan. Bad och simning är därmed diskriminerade i jämförelse med hur t ex innebandy, friidrott och nu senast gymnastik, blivit och blir behandlad ifråga om inverkan och medverkan.

Varför är det sådan panik och odemokrati samt oinsikt i vad bad och simning för ett framtida Umeå behöver? Badhusbolagsstyrelse, har ni några svar? Eller har inte heller ni fått information och medverkat för de handlingar som ligger till grund för "upprättande av förfråningsunderlag" för badanläggning? Har ni inte ens haft ett styrelsemöte om detta?

Har ni inga på dessa frågor då kan man säga att paniken är TOTAL för det som nu är tänkt att bli en totalentreprenad för ett bad ingen vet ska se ut.

VARFÖR DENNA PANIK? Den gagnar inte ett Umeå som vill vinna och vill mer.

Umeå Bästa badstopp var när bad-vård-hotell-komplexet Aktivariet "gick i graven" år 2000. Detta var ett förslag som Umeås politiker länge gillade, men som sprack till slut, till kommunledningens lättnad. Det gick inte att klara ekonomin på Nannakvarteret, precis som det inte kommer att göra även nu ett drygt decennium senare.

För att påminna de ansvariga politikerna, i stort sett samma som förr, om att historien ofta upprepar sig, har jag  i vanligt brev skickat till den tillsvidare-valda styrelsen för bolaget Badhus i Umeå AB, kopior på tidningsurklipp hur det förra badprojektet på grusplanen på Mimerskolan, bad-vård-hotell-komplexet Aktivariet , till slut sjönk som en sten.

Det  första är från 14/11 1996 och rubriken "Ett steg närmare bad i centrum…".

Där står i ingressen: "Umeås kommunledning har sagt ja till att detaljstudera Aktivariet. Jättesatsningen mitt i stan med bad, kurhotell och annat för 150 miljoner kronor, kan bli kommunens sekelskiftesgåva till alla sina invånare. Och målet är fortfarande 0 kronor i subventioner."

Nästa artikel är från 9/5 1999 med rubriken  "Stor skepsis mot Aktivariet" och ingressen hade: "Idén med Aktivariet håller inte. Det tycker Folkpartiet i Umeå. – Det finns ett gammalt beslut där kommunen säger att man är beredd att driva badet. Då kommer det at kosta skattekronor och därför säger vi nej, säger Britt-Marie Lövgren. I stället vill hon använda grusplanen bakom Mimerskolan till en ny ishall."

De två sista urklippen badbolagsstyrelsen får ta del av har båda rubriken "Aktivariet går i graven" med skillnaden att den från 3/5 200 har ett ? efter och den en månad senare, 7/6, är utan, dvs graven är nådd. Ingressen inleds med: "Aktivariet går nu definitivt i graven. Eftersom det inte finns någon som vill driva badet i Aktivariet faller hela projektet."

Däremellan, fem dagar efter artikeln som beskrev Aktivariet, hade jag den 19/11 1996 ett debattinlägg i VK där det stod "Strunta i Aktivariet – bygg AktivUm för alla" och "Om Aktivariet i centrum kan sägas att detta är feltänkt ur konsumentsynpunkt och har ett moment 22 inbyggt, skrver Urban Bengtson som vill se en billigare lösning som lättare lockar privata intressenter."

Verkligheten fem år senare gav mig rätt som synes, Aktivariet sjönk. Men inte för att politikerna insåg detta förlustprojekt och stoppade det själva, utan att marknaden gjorde det, dvs fann det inte lönsamt att våga driva.

I ett försättsblad till dessa tidningsurklipp som jag skickat till "Badums" styrelse (och två revisorer också) påminner jag om att "De privata aktörernas förslag idag hette också Aktivariet och av detta blev det sedan Umeå Aquarena (varumärke för inhyrd konsult f ö) som nu ett kommunalt badbolag har hand om. Då historien upprepas ofta hoppas jag ni har med det när ni läser detta material."

I en  kommande blogg, Umeås Bästa, ska jag visa hur historien kommer att gå igen. Och visa detaljerna (djävulen sitter ju i dessa), som konsumenter/nyttjare är beroende av för att välja bad/sim-besök eller ej. Vilket i sin tur en driftsentreprenör noga måste överväga för driften liksom kommunpolitikerna i Umeå om man ska fullfölja denna Aktivariesatsning eller också låta detta Nannabad "gå i graven".

För 16 år sedan spådde  jag rätt och historien lär ge mig (och många andra i Umeå) rätt även denna gång. Så att alla kan fundera liksom B-M Lövgren 1999-05-09 gjorde, ishall för henne, säkert annat för andra, som är bättre på stadens nu mesta värdefulla tomt än för skattebetalarna olönsam och dyra bad- och simanläggning.

Även för mig gick historien igen då jag efter beslutet om ny Aktivariet-bad skrev en insändare den 3/2 2007 som sammanfattas i "Ett badhus på Nanna blir trångt och outvecklingsbart, platsen lämpar sig bättre för en anläggning som gynnar Umeås strävan att bli Europas kulturhuvudstad." 

Dvs liknande Folkpartiets gruppledare menade för 13 år sedan. Och kanske gör det igen efter att ha studerat bad-historien på grusplanen. Åtminstone för 50:an, Lövgren har simmarförflutet och nog inser 50:ans bättre placering ihop med IKSU:s simhall med 25:a och undervisningsbassäng. 

Umeås Bästa idrottsstad i Sverige blir Umeå genom sportcampus med innovationer och 50-meters simbassäng.

Umeå blev inte bästa idrottsstad i SVT-Sportspegelns omröstning, men tog en hedrande andraplats. Göteborg vann välförtjänt med större bredd i toppen för bollsporter och stora arrangemang som Gothia cup och halvmarathonloppet Göteborgsvarvet.

Umeå får svårt att nå bollsportsnivån som i Göteborg. Men växande Umeå Fotbollsfestival, än större Blodomloppet (på ny attraktivare och publikare bana kring campus, se blogg 31/5, 11.38) och SM-vecka på skidor 2014 gör att på arrangemangssidan kan just kulturhuvudstadsåret stärka Umeås aktier i att kunna vinna Sportspegeltävlingen.

Plusvärden utöver sportprestationer och arrangemang fås med ett utvecklat idrottscampus med fler sporter, forskning och innovation genom samverkan med universiteten och företagsinstitutioner, i ett "Idrottsinnovation Umeå".

Självklart här blir då en 50×25-metersbassäng (modernaste i Sverige givetvis) och hoppbassäng. Gärna Gymnastikens Hus (där gymnastik och simhoppning kan samverka genom hoppbassängen) ger än mer utvecklat och utökat sportområde i och vid IKSU Sportcenter. 

Som följd av sådana satsningar i Sveriges, och säkert ett av Europas främsta, idrottscampus, kommer också elitframgångar som då ökar möjligheterna för Umeå att bli bästa idrottsstad år 2014.

Avgörande nu blir är att få stopp på 50:a-placeringen mitt i trångt centrum, isolerat från andra idrotter och med risk att äventyrsbadande kräver utrymme så att 50-metersbassängen blir en halvmesyr.

Sker så visar Umeå att det finns beslutsfattare som inte gör skillnad på olika sporters anläggningsbehov/krav, kan ändra sig efter opinion och kunskap samt inser att sportcampus är ett guldägg i Umeå som ruvar på framgångar, även utanför Sverige.