Kategori: Uncategorized

3 000 förskolebarn i Umeå borta, en del i karantän, andra sjuka och smittade, i VK idag.

I närmare 50 år har jag verkat i och för förskolemiljöer. Började som förskollärare 1974 på Berghems daghem (1966), byggd med alla 5 avdelningar och korridor i huset, egna entréer direkt mot utegården (en av Umeås bästa fortfarande). Här bild från 50-årsjubileum 2016.

Och därmed lite av mötande i entré och lekrum samt lätt in/ut och ofta då, således mindre smittriskigt och exempel på ”frisk” förskola

Några år därefter, 1980, i undersökning som skyddsombud av nya daghem, fann jag mer av genomgångsrum med störande mötande – och ”sjuk” förskola. Nedan i VF/ Folkbladet.

Till höger 2021 min Atrium-modell, utan störande miljöer, fler in och ut, egna entréer och gemensamt innetorg utan passager, dvs ”frisk” modell.

Ovan t v från 2008 Umeåförskola med ”sjuk planlösning” pga stress, buller och dålig luft samt störande mötande. Upphörde snart därefter.

Till höger Umeå kommuns planerade nya förskolemodell Kålmasken som väntar på bygglov efter över ett halvt år på mer utemiljö av krav från Byggnadsnämnden.

Se mer i blogg igår där den beskrivs som ”sjuk” förskola som inte följer kommunens nya funktionsprogram, som kom samtidigt våren 2021 som bygglovsansökan!

Så dags att reagera Umeå kommun nu, ställ höga krav också på inomhusmiljön!

Då på hur smittspridning sker i sjuka förskolor med ”störande mötande” och studera min ”idésignbok” med ”distans-nära” (nyord för nära till distans) friska miljöer… Se ovan.

Nedan förskoleförslag i Umeå väntar enligt Folkbladetreportage 21/1 2022 på bygglov pga för liten uteyta sedan ett halvår då Byggnadsnämnden i juni 2021 avslog ansökan och…

… VK hade reportage 18/6 2021. I bloggar visade jag brister utöver uteyta där planlösning är mot råd i reviderat funktionsprogram från maj då och osäker utrymning pga avstånd ut.

”Entréer till förskolan” (nedan) är EN för tre avd – ej vid kapprum för nära ut och överblick. Genomgångsrum i allrum och i ”groventré-torg” för alla avd/plan ger mer smittspridning.

Enligt svar i enkät till rektorer i nytt F-program står om EN entré: ”blir trängsel vid in- och utgång”, dvs ökade smittrisker. Ändå pågick programrevideringen under coronapandemin!

Problem som genomgångsrum finns i min C-uppsats, 60 p, i pedagogik, 1993, ”sjuka och friska planlösningar” och om analysmetod med flödesschema för ”pedagogisk nettoyta”.

Sådan flödesanalys av den nya förskolemodellen ger då en ”sjuk” förskola för Umeå kommun. Därmed kan den bli exempel med utformning som ökar smittspridning.

TT-rep i VK 3/1 i år om ny forskning för lokalmiljöer; nedan (gråa) t v Böle förskola, 2021 – avd. delar entré – har genomgångsrum – brister i överblick – t h Kålmasken – utetrappentré.

Övriga är mina förskoleidéer, överst min UBBI-modell i FoU-projekt 1988-89 med varsina entréer med överblick, inne och in/ut, och har få genomgångsrum, dvs ger frisk planlösning.

I mitten ritning (vit) för fristående campusförskolan Professorn 2016 (2019 i kommunregi – Glaciären). Nere t v grundidén och t h Atrium-modell med ”corona”-anpassning och mer in/ut i länkar. Och den stämmer bättre med Umeås nya förskoleråd än kommunmodellen…

Den ingick även i en Corona Cup-tävling 2020 och kan bli modell för ”Smarta hus…” medan Umeås nya förskola riskerar granskning som ”sjuk” i forskningen ”Buildings post corona”.

”Barnens Dagis” är en 30-årig visionsidé med mig som upphovsman och illustratör Niklas Andersson (nu på Designhögskolan) – i coronatider en ”Hälsosam Förskola”. 

 Text ”Pedagogiskt ändamålsenliga miljöer…” är som expert åt Socialstyrelsen, 1995.

Den har en flexibel byggnadsmodell för 4 – 8 avdelningar, med runt lek-torg-hall, gym, simbassäng, rundgångbana och utsiktsrum plus ekonomidel (kök, personal, etc).

Blir smittfri(sk) med egna hus/entréer, få genomgångsrum och mer in/ut + kan vara separat allaktivitetshus (t h).

Gillas av barn som sett och förskolepersonal som studerat den och här till politik – byråkrati – näringsliv. Mer i min idébok i förskoledesign om hälsosamma förskolor.

Och ordet ”hälsosam” är med i ny forskning ”Buildings post corona” från i år med bl a Umeå universitet och jag haft i bloggar nyligen. Så här står det i sammanfattning:

KTH, Umeå Universitet, Lunds Universitet och Chalmers ska tillsammans kartlägga hur man designar byggnader med en hälsosam inomhusmiljö som minimerar risken att sprida smittsamma sjukdomar som Covid-19.

I blogg den 13/1 visades nedan bild- och ritningscollage m a a coronatrygga förskolor och kommande ny forskning i Sverige: ”Smarta hus ska minska risk för smitta”.

Här ”hälsomodell” passande Umeå- och Sverigeunika FoU- och Innovationsprojekt som Missionären, 4 avd i 1 plan t v, 1990 och Professorn Campus, 8 avd i 2 plan, t h, 2016.

Hälsomodell-idén syns i bildcollagen med Missionären – Professorn (nu Glaciären) med entréer direkt in/ut och till lekhall/innetorg samt få genomgångsrum. Ritningar därunder.

Ritning ovan är Missionären UBBI 6 (före bygglovs-), sedan en med veranda runt om = mer utevistelse, under en med 4 – 8 avd och runt hus + gym/bassäng i källarplan = hälsoidéer.

Intill utveckling av min campusmodell för Professorn till Atrium-förskola för coronatrygghet  – inga genomgångrum och fler-mer in/ut – därmed än mer hälsosam.

Campusförskolan Professorn startade våren 2016 som personalkooperativ och trots innovationssatsning ointresse från Umeå kommun – inga studiebesök. Enda politikbesök var redan från början med Folkpartiets/Liberalernas, nu framlidne, Lennart Degerliden.

Nedan är från besöket och tillsammans med mig (LD för studentdagis = campusförskola) och ger historik om 50 år för en campusförskola i Umeå, i VK-reportage våren 2016:

I båda projekten har Umeå universitet medverkat, Missionären genom Unikum vid UmU och Campusförskolan genom Uminova Innovation och där Umeå kommun ingår i båda.

Förskolemodeller tog jag fram ur undersökningar och i samverkan med förskolepersonal. Arkitekt- och byggföretag har varit samarbetspartners och medverkat i båda projekten.

Efter ett år utvärderades Missionären och min modell UBBI i kommunenkät. Facktidningen Lärarens reportage (nedan) gav positiva omdömen och kritik mot kommunens hantering.

2019 tog kommunen över driften då Professorn inte klarade ekonomin. Trots kommunal kö placerade inte kommunen tillräckligt med barn, men tillfälliga paviljonger byggdes….

Som kommunal (Glaciären) fylldes barngrupperna där då sjuka hus-förskolan Varglyan på Mariedal flyttade dit. Fast detta kunde ju ha planerats för när det var fristående förskola…

Därmed fick Varglyan-barn och personal en friskare förskola, hälsosam således.

Och med frisk planlösning i innovationsprojektet som gav campusförskolan och än mer i Atrium-idé, passar detta för den nya forskningen från i år 2022 ”Smarta hus ska minska risk för smitta” där även Umeå universitet är med –

och bli ”hälsa-på-förskolemodeller”…

Förskolan Missionären i Umeå, UBBI, med egna entréer/hallar, har få genomgångsrum likt

Professorn Campus – till/från innetorg, uteveranda, fler in/ut, atrium-rum – med överblick…

idéer för ny forskning ”Smarta hus ska minska risk för smitta” = coronatryggaste förskolan.

FÖRSKOLAN MISSIONÄREN UTVECKLADES UR BARNSTUGETRADITION – 1990

UBBI ATRIUM SKAPADES UR INNOVATIONSPROJEKT FÖR CAMPUSFÖRSKOLA 2016

IDÉBOK I FÖRSKOLEDESIGN FÖRVERKLIGADES UR IDÉER MED ”VINNOVATION” 2021

BEDÖMD MED ”KREATIVITET” – ”FÖRBÄTTRINGSVILJA” – ”ENGAGEMANG”…

Ovan är TT-reportage (VK 3/1 2022) om ny forskning för ”smittfriska” miljöer och nedan mer ur underlaget för forskningssamarbetet, där Umeå universitet är med:

Gemensamt för sjukdomar kopplade till virus och bakterier är att de främst sprids inomhus.

Sjukdomsspridningen har därmed på olika sätt med byggnader att göra, mer specifikt med ventilation, planlösning och beteende.

Smitta via luft har varit en avgörande komponent för många av de farsoter som utvecklats till pandemier såsom influensa, smittkoppor och nu COVID-19. Ofta är denna smittväg svårast att förhindra.

I det framtidsperspektivet finns det därför all anledning att söka mer kunskap om hur luftburen smittspridning i inomhusmiljön kan minskas.

Detta ”att söka mer kunskap” passar för min flödesschema-idé från C-uppsats, 60 p, i pedagogik, vid Umeå universitet 1993, om ”sjuka och friska planlösningar”. Och…

exemplet ovan tillämpat på Umeå kommuns senaste förskolemodeller, här nedan t v, Böle förskola, 2021, visar mycket av flöden i entréer och innetorg samt allrum, vilka alla är genomgångsrum med störande mötande och ger smittriskiga miljöer.

Samma för ny modell 2021 t h, ej byggd än, Kålmasken i nytt funktionsprogram. Där fås störande mötandet redan i ett ”groventré-torg” för alla avd/plan och en enda entré samt i allrum med fem dörrar, således smittriskig miljö och exempel på sjuk planlösning.

Det mesta av dessa risker undviks i nedan, t h, campusmodell för förskolan Professorn Campus, 2016, nu i kommunregi som förskolan Glaciären.

Den grundas på min campusidé i innovationsprojekt som gav campusförskolan. En utveckling av denna är därunder UBBI Atrium med få genomgångsrum, når innetorg direkt och mer/lättare in/ut.

Mer och oftare in/ut fås i ”Flexibel barnstuge-idé” (överst t v) med veranda runt om. Sammalunda därunder i visionsidé med varsina hemvist avd, gemensamma rum utan genomgångar, gym/bassäng i källarplan och flexibel upp till 8 avd.

Alla tre förskole-idéerna får därmed smitt-friska barnmiljöer och ingick i Corona Cup idétävling 2020. Även passande som ”smarta hus” i nya forskningen ”Buildings post corona”…