SKIDFESTEN PÅ GAMMLIA IDROTTSOMRÅDE OCH I SKOGEN ÄR ÖVER I UMEÅ.
SKA DET BLI MER MÅSTE BOSTADSPLANERNA STOPPAS FÖR ATT FÅ NY SM-VECKA
OCH FÅ MER AV DE SM-KRINGYTOR SOM BEHÖVS OCH SYNS PÅ SPÅRKARTAN HÄR.
GÖR ÄVEN SIMHALLEN TILL ANNAN IDROTTSARENA (SKIDHALL?) SÅ LOCKAS FLER! (Mittbilden är Skid-SM i SM-veckan vinter 2014 = behov av kringytor och inga bostäder.)
IGÅR SPRANG JAG ”TUNNELRUN” I STOCKHOLM I NY TÅGTUNNEL I CITY, 5,6 KM
+ 2 KM OVAN JORD – EN LJUS UPPLEVELSE I MÖRKER – OCH DÄR JAG MÖTTE
KLUBBKOMPIS HÅKAN JOELSON OCH BIRGITTA LANEHEDE VAR 5 MIN FÖRE OSS! (liksom sonen Samuel här under ”urbra” konstverk i solskenet på startområdet på KI)
OCH HÄR I SERVICETUNNELN (vid tågtunneln) SPRINGS DET MOT VÅRLJUSET (27 000).
SM-SKIDSTADION OCH GAMMLIA IDROTTSOMRÅDE SOM K-RÅDET H LINDBERG (S)
HYLLAR PÅ SIN BLOGG IGÅR 24/3 VID SM:ET OCH SER UMEÅ SOM UNIK SKIDSTAD
Idag har jag varit med och invigt SkidSM i Umeå. En fantastiskt trevlig upplevelse. Umeå Energi Arena Sol har förvandlats till en skidstadion mitt i stan och där kommer nu Sveriges skidelit att göra upp om medaljerna.
—–
ÄNDÅ VILL UMEÅ KOMMUN BYGGA BORT NYA SM MED BOSTÄDER PÅ KRINGYTOR
SE OVAN VID SM-VECKAN 2014 OCH SE NEDAN IDAG MED STORT BEHOV AV YTORNA
SOM BLIR ÄN MER VID SKID-SM UNDER EN VECKA. SÅ NU RISKERAS NYA SM…!!
SE 
I HELGEN – PÅ GAMMLIA
TACK VARE FRAMSYNT UMEÅ FÖR 100 ÅR SEN = KULTUR + FRILUFT + IDROTT
SOM JU GAV GAMMLIA IDROTTSOMRÅDE 1922 OCH MED TÄVLINGAR – HÄR CYKEL
ALLT LÄSBART OCH LÄSVÄRT I UMEÅ STADS HISTORIA 1950-2010 (ROLF HUGOSON)
VÄRT UPPVÄRDERING TILL UMEÅ 400 ÅR-2022, SÅ RÄDDA GAMMLIA FRÅN BOSTÄDER
GER NYA SKID-SM OCH NY SM-VECKA VINTER OCH UTVECKLA FÖR MER AV IDROTT!
F d Region Västerbottens-anställda Fredrik Gunnarsson – med kritik av RV i VK för en tid sedan – kallades för visselblåsare, dvs en som utåt/offentligt ifrågasätter makthavare och maktutövning, som anställd eller medborgare.
OCH EFTER VK:S GRANSKNING av Umeå kommuns IT-kontors resor, mm och därefter kommunens revisionsrapport har ”visselblåsandet” anammats av kommunledningen, se ur vk.se från den 21/2 (av VK:s Kerstin Eriksson):
Kommunstyrelsen vill att kommunen vid sidan om regelverken utarbetar en uppförandekod för all kommunal verksamhet. —–
Vid sidan om uppförandekoden har kommunen sedan tidigare öppnat för en visselblåsarfunktion.
– Man ska som anställd kunna larma om man fattar misstankar om någon form av felaktigheter, säger Hans Lindberg.
DETTA ÄR VÄLKOMMET BESKED, MEN HADE GÄRNA FÅTT KOMMA FÖR 40 ÅR SEDAN.
Ty för fyra decennier sedan blev jag ”visselblåsare” som förskollärare på dagis i kommunen. Men då, i mitten på 1970-talet, var begreppet okänt och avslöjanden internt tystades ned eller försökte byråkrati/politik ”tysta ned” avslöjaren, idag visselblåsaren.
Jag vet då vi på Berghems daghem uttalade oss i VK-intervju om inte ett barn till på vår avdelning. Den var minst i Umeå, bara lite över 100 kvm mot 145 på nybyggda förskolor. Jag och föreståndaren kallades upp till socialchefen och pressades om vi skulle strejka. Vi sa nej, vi ville visa på försämrad arbetssituation med för stor barngrupp på små ytor.
En annan av mina visselblåsningar var som 31-åring 1976 i intervju i VK av, nu framlidna, kommunreportern Tage Sandberg och om ”att sno åt sig statsbidrag” (se nedan urklipp).
Då fann jag att Umeå kommun byggde nya daghem med överytor 180 kvm-20 platser, inte 145-15 platser kommunen hade statligt driftsbidrag för. Politiker/tjänstemän avvisade kritiken (känns igen idag) och talade om flexibilitet, men tänkte inte öka barngrupperna.
Detta var svepskäl, orsaken var att staten gav extra anordningsbidrag för byggnaden och kommunen såg chans att få lägre investeringskostnad. Räkna på dyrare drift gjorde man inte, så i längden blev detta en förlustaffär menade jag. Och Umeå kommun stoppade sättet att få extrapengar. Liksom senare staten då andra kommuner gjorde likadant.
Så i praktiken har jag sparat pengar åt Umeå kommuns skattebetalare i 40 år för de daghem/förskolor som sedan inte fick överytor. (Men någon provision på vinsterna, har det inte blivit. Inte heller på nya visselblåsningar kring förskolelokalers överytor – som ändrats.)
IDAG VISSELBLÅSER JAG OCH ANDRA UMEBOR i även sociala medier (som blogg här) och frågan är hur Umeå kommun vill ta in avslöjanden, kritik och nya idéer. Tyvärr försvann medborgarförslagen som var ett slags visselblåsande och med konkreta förslag.
Kanske omvärldsstrategerna kan få bli handläggare av visselblåsarefunktionen, det är ju från ”omvärlden” utanför kommunen som synpunkterna kommer och blir kända.
Börja då med mitt visselblåsandet på bloggen i förrgår, 19/3, om entréer i nya förskolor där 100 barn + föräldrar har EN GEMENSAM ENTRÉ och där 50 barn + föräldrar har ETT OCH SAMMA KAPPRUM, jämfört med traditionella modeller och en entré och varsina kapprum/hallar. Se ritning ovan t h från kommande förskola på Sofiehem nära Ålidhems-kyrkan. Nere t v en hall per avd. och uppe t v, ”skolmodell” med två avd och ett kapprum.
Trängsel och problem med att hitta rätt kläder och skor blir det med många barn och vuxna samtidigt, personal kommer ju därtill. Fler nackdelar i de nya modellerna i Umeå är smittorisker med fler barn och vuxna ihop i gemensamma kapprum för magsjuka, förkylningar och nu om mässling där man avstår vaccinering.
HAR UMEÅ KOMMUNS PLANERARE FÖR DESSA FÖRSKOLOR UTRETT-ANALYSERAT-BEDÖMT OLIKHETER FRÅN FÖRR TILL NU FÖR ENTRÉFUNKTIONERNA? OM SÅ, VAD HAR SAGTS? OM INTE SÅ ÄR DET NU DAGS ATT UTVÄRDERA OLIKA MODELLER!
Min 40-åriga erfarenhet av att ”visselblåsa” mot makter inom arbete, politik och i andra sammanhang, är att det sällan lönar sig direkt, inget medgivande och ingen ändring. Men genom att stå på sig, finna nya argument och få med fler, kan det lyckas, till slut. Så även för nya dagis/förskolors entréer/kapprum/hallar?
Aftonbladets reportage på nätet om ökade barngrupper ger anledning till att också syna lokalmiljöerna. De senaste åren har varsina entréer och kapprum per avd ändrats till skolliknande varianter med gemensam ingång och kapprum/hall ihop två eller fler avd.
Nere t v är ett traditionellt kapprum, en per avd. och nära till övriga rum. Uppe t v är från en förskola I Umeå kommun av senare modell med kapprum för två avd. och längre ifrån övriga rum, som i sin tur i praktiken ger mindre hemvistytor då traditionella kan mer använda egna kapprum för tamburkontakt barn-föräldrar-personal än idag mindre av detta.
Fler nackdelar i de nya modellerna i Umeå är smittorisker med fler barn och vuxna ihop i gemensamma kapprum för magsjuka, förkylningar och nu om mässling där man avstår vaccinering. Ovan t h är ritning från den nya förskolan på Sofiehem nära Ålidhemskyrkan.
Den får sex avd. i två plan och EN GEMENSAM ENTRÉ för de 100-talet barn som ska få dagisplats där. Det ger 50 på varje plan och ritningen här är från bottenvåningen. Där syns att 50 förskolebarn i olika åldrar delar kapprummet, tre gånger mer än traditionell variant.
HAR UMEÅ KOMMUNS PLANERARE FÖR DESSA FÖRSKOLOR UTRETT-ANALYSERAT-BEDÖMT OLIKHETER FRÅN FÖRR TILL NU FÖR ENTRÉFUNKTIONERNA? OM SÅ, VAD HAR SAGTS? OM INTE SÅ ÄR DET NU DAGS ATT UTVÄRDERA OLIKA MODELLER!
AFTONBLADET FORTSATTE REP. OM DAGISKRITIK I UMEÅ MED INTERVJU MED S-KOMMUNALRÅDET HANS LINDBERG SOM AVVISAR KRITIKEN MEDAN F-O-G-ORDF. MOA BRYDSTEN (S) SKA KOLLA UPP STOR FÖRSKOLEGRUPP OM 23 BARN. AB:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Xm3nB/kommunchefen-svarar-pa-kritiken-vi-har-bra-forskolor
Kommunchefen svarar på kritiken: ”Vi har bra förskolor”
Förskoleanställda och föräldrar i Umeå slår larm och hävdar att barn far illa i kommunen, vilket Aftonbladet tidigare rapporterat.
Nu svarar kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) på kritiken.
Han håller inte med föräldrarna och de förskoleanställda.
– Vi har en bra skola och en bra förskola i Umeå och den är ständigt i utveckling, säger han.
Som Aftonbladet tidigare kunnat rapportera om råder det ett missnöje bland förskoleanställda och föräldrar i Umeå kommun.
Personalen hinner inte trösta, byta blöjor och hindra konflikter som uppstår, bland annat på grund av underbemanning. Man går så långt att man menar att barn far illa på grund av situationen.
Det har nu bildats ett stort föräldranätverk i kommunen, med ambitionen att få till en förändring. Man har förgäves försökt få till ett möte med kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S), men han har inte haft tid att träffas trots flera påtryckningar, enligt Josefin Eman, en av föräldrarna i nätverket.
Nu svarar Hans Lindberg (S) på kritiken. Han håller inte med föräldranätverket utan menar i stället att förskoleverksamheten i Umeå är bra.
– Men det är Moa Brydsten som är ordförande i för- och grundskolenämnden. Det är hon som svarar på frågor om det här, säger han.
Men du är hennes chef. Du måste väl ha några synpunkter?
– Ja, synpunkten jag har är att du pratar med Moa Brydsten. Jag har inte detaljerna.
Föräldranätverket har kontaktat dig flera gånger. Varför vill du inte träffa dem?
– Vi har inte träffats. Men återigen, det är Moa Brydsten som ansvarar för förskolan och hon har varit i kontakt med dem.
Är det inte viktigt som kommunstyrelsens ordförande att lyssna på medborgarna?
– Jo, det gör vi genom att Moa Brydsten har pratat med dem.
De vill ju träffa dig på grund av budgeten. Förskolenämnden sätter ju inte sin egen budget.
– Ja, alltså vi har inte hittat någon tid för att träffas. Vi har gett de pengar vi kunnat dela ut till vård, skola och omsorg. Men återigen, prata med Moa.
På kommunens hemsida står det att Umeå har en bra förskola. De som arbetar i verksamheten menar att det är lögn och falsk marknadsföring.
– Vi har en bra förskola i Umeå och den är ständigt i utveckling. Sedan finns det alltid förbättringspotential.
Det finns ett nätverk på 1 400 Umeåbor med insyn i verksamheten som inte håller med. Kan man då hävda att det är bra?
– På de undersökningar vi har haft kan man se att det är bra.
Aftonbladet når Moa Brydsten (S), ordförande i för- och grundskolenämnden på telefon. Hon bekräftar att hon träffat företrädare för föräldranätverket. Men Moa Brydstens bild av verksamheten skiljer sig från de anställdas upplevelser och hon menar att det inte råder någon ”förskolekris”.
– Vi har god kvalitet i förskolan med relativt små barngrupper och relativt hög personaltäthet, säger hon.
På en förskola i Umeå jobbar tre pedagoger, varav en ofta är borta på grund av planering och liknande, med 23 barn.
Är det rimligt?
– Nej, men det stämmer inte överens med bilden jag har. Det verkar underligt varför det ser ut så. Då vill vi gärna att de tar kontakt med oss.
DAGIS I UMEÅ STOR NYHET I AFTONBLADET – OM KRIS MED STORA BARNGRUPPER I FÖRSKOLAN OCH I PRAKTIKEN 50 % STÖRRE ÄN PÅ 70-80-TAL. (Se längst ner).
http://www.aftonbladet.se/nyheter/a/aRk4L/larmet-fran-forskolorna-barn-far-illa
50 % STÖRRE BARNGRUPPER PÅ DAGIS IDAG ÄN FÖRR I FÖRSKOLAN I UMEÅ
Här är statistik från förr. Det gäller 1970-talet då staten styrde barngruppstorlekar genom bidrag. Då gällde i Umeå för normalytor om 140-145 kvm totalt för en avd. 10 barn för 1-3-åringar (småbarnsgrupp) och 15 barn för 3-6-åringar (syskongrupp).
Sedan ändrades till utvidgade syskongrupper (även kallade familjegrupper, 1-6 år, och 13-15 barn. Men så tog staten bort bidragen och allt blev kommunfinansierat. Och därefter började ökningen av barngrupperna.
En belysande jämförelse är att dagis med 4 avd hade då 10+10+15+15 = 50 barn. En förskola idag (kan vara samma hus dessutom) kan nu ha 17+17+20+20 = 74, dvs en ”överinskrivning” med 24 eller 50 !! procent.
Visserligen mer personal med förr oftast 3 heltider, nu kanske 4. Men lokalerna är samma och nu trängre med fler barn och personalökningen motsvarar inte barnökningen. Jag var med som förskollärare på den ”gamla goda tiden” och följer nu hur förskolorna har det som morfar/farfar + som företagare och med lokalmiljöer som specialitet.
Här finns att läsa om Vasaplansplanerandet i Umeå:
http://www.umea.se/download/18.2b8b3e69158db9004ddf47/1481212715430/2016-08-10_gestaltningsprogram+vasaplan+lågupplöst.pdf
Nedan är bildcollage där vänstertrafiken inte nämns utan enbart om enkelriktat och där det visar sig att Trafikverket inte ”verkar” vara tillfrågat kring något om omgörningen, då också ej om vänstertrafik för bussar, kanske bilar och cyklar (som tar sig dit även om det inte är meningen), än mindre med resenomang hur det blir för förskole- och skolbarn som lärt in sig vr-hr-vr vid passage över gator och nu hamnar i motsatt tittande för säkerheten.
HÄR COLLAGE MED ILL./BILDER/TEXTER FRÅN UTREDNINGEN AV KONSULTER
HÄRUNDER NÅGRA AV OVAN TEXTER, MER LÄSBARA OCH FÖR ATT GRANSKA – SOM ATT UMEÅ KOMMUN ”BESLUTADE” OM ”MITTPLATTFORM” – MEN NÄR-HUR-VAR?
Gårdagens blogg om Umeå kommuns planer på ombyggd Vasaplan med refuger och vänstertrafik för bussar visade på en 100-mkr-investering där kommunen finansierar hälften, 49,5 mkr och staten genom Trafikverket bidrar med lika mycket.
Men visste Trafikverket om bussvänstertrafiken när bidraget beviljades? Och yttrade man sig något då och vad? Sökning på orden busshållplats, refug, vänstertrafik och enkelriktat ihop ger inga träffar på hemsidan. Så kanske vet man på Trafikverket inget.
För tänk om Trafikverket inget visste och sedan får veta det och då inte vill godkänna att en bidragskommun inför outredd vänstertrafik som i Umeå, kanske bidraget dras in. Har Umeå kommun då 50 mkr till och klarar hela budgeten om 99,5 mkr för hela Vasaplansprojektet?
Nedan är från Trafikverkets hemsida om ”hållbara stadsmiljöer” för bidragansökan, som riskerar blir ohållbart med vänstertrafik på nya Vasaplan om Trafikverket inte godkänt allt och vid visshet ifrågasätter vänstertrafiken. Notera bilderna ihop med bidragsinformationen, med längst till höger, traditionell säker buss-sido-av-på trottoar, inte refug…
http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planerings–och-analysmetoder/Finansieringsmetoder/statligt-stod-for-hallbara-stadsmiljoer—stadsmiljoavtal/
Kommuner och landsting kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal, enligt förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Stödet uppgår till 2,75 miljarder kronor under perioden 2015-2018.
Trafikverket har hittills under 2015 och 2016 beviljat stöd för cirka 1,26 miljarder kronor. Nu öppnar vårens ansökningsomgång.
Ansökningsomgången öppnar den 6 mars och sista ansökningsdag är den 13 april 2017.
Syftet med satsningen är att främja hållbara stadsmiljöer genom att skapa förutsättningar för att en större andel persontransporter i städer ska ske med kollektivtrafik eller cykeltrafik. Åtgärderna ska leda till energieffektiva lösningar med låga utsläpp av växthusgaser och bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Stödet bör särskilt främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för kollektivtrafik eller cykeltrafik. Förutsättningar för stöd är också att motprestationer genomförs som bidrar till hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande.
Klicka på rubrikerna här nedanför för att läsa mer om vilka projekt som kan få stöd och om hur ansökan går till.
