På Umeå kommun hemsida finns beskrivit hela planen  med ombyggnad av Vasaplan. Och även kostnaderna som är på nästan 100 miljoner kronor, något jag inte kan påminna mig att kommunen informerat tydligt om eller medier granskat. Men så här står det:

Trafikverket har beviljat Umeå kommun stöd med finansiering av projektet via det så kallade Stadsmiljöavtal om drygt 49,75 miljoner kronor, inklusive utveckling av linje ett.

Så jag kollade upp med Trafikverkets hemsida och fann då att totalkostnaden för Vasaplan-planerna och Linje 1-utveckling är det dubbla, 99,5 mkr. Men hur mycket som är för vad, återstår att ta reda på, som vad kostar enbart Vasaplanombyggnad. Underlag längre ner.

100 MKR FÖR ATT BYGGA OM FRÅN SIDO-AV/PÅ TILL REFUGER!! ELLER VAD?

VAR KÄNNS DET TRYGGAST ATT KLIVA AV/PÅ? PÅ REFUGER ELLER TROTTOARER?

En sökning på nätet om refuger – hållplats – buss ger exempel som beskriver faror med refuger för av- och påstigning, se nedan.

Först från Vägverket 2010 (numera ingående i Trafikverket)

HÄR ÄR BILD/ILL. (WSP Sverige -ur vk.se) MED VÄNSTERTRAFIK PÅ NYTT VASAPLAN

SOM GAV INSÄNDARE IDAG (11/3) I VK OCH RÅD ATT GRANSKA OMBYGG.PLANERNA.

Umeå förlorar – igen; förut mot Ulricehamn och Söderhamn (se blogg 6/3) för kringytor vid WC-cup resp SM på skidor för SM-vecka och mot Borås (blogg 8/3) som byggt inne-50:a och har ute-50:a för SM och SM-vecka sommar + konstsnöspår i samma idrottsområde.

Idag är det Linköping som Umeå förlorar idrottsligt mot, med Linköpings sim/bad-satsning vida överlägset det Umeå kommun byggt mitt i trångt centrum och förlorat 50:a-SM samt SM-vecka sommar. Det är Linköpings simhall/bad Vågen, skapat genom arkitekttävling. Se ovan värden inne/ute, simhall med badsjö, urbant + friluftsytor och härunder bakgrunden.

OCH NEDAN SEGRANDE TÄVLINGSBIDRAG ”VÅGEN” (bad/sim-namn, inte som Umeås) DÄR KONTOR OCH ANNAT KOMMERSIELLT GÖR STÖRRE ARENA  MER EKONOMISK OCH HAR MER INBJUDANDE LÄGE MED UTSIKT MOT VATTEN OCH MED VYER..

JÄMFÖRT UMEÅS INSTÄNGDA LÄGE, TRÅNGT OCH UTAN VYER – MED HUS OMKRING.

Tisdag 21/2 på vk.se berättades om ”hälsoproffset” Jonas Colting framträdande i Umeå samma kväll,

se http://www.vk.se/plus/1937650/halsoproffsets-basta-rad-fredagsfys-innan-fredagsmys#item=0

Hälsoproffsets bästa råd: ”fredagsfys innan fredagsmys”

Han håller till i Borås, en stad Umeå kommun har all anledning att utbyta kontakter med. Där byggdes för flera år sedan en inomhus-50-m-bassäng i klass med den Umeå nu har i centrum. Men i Borås i idrottsområde och vid deras ute-50:a som klarar SM på långbana. Vilket gav Borås SM-veckan sommar 2014 och den andra i år 2017. Tilläggas kan att Borås-inne-50:an kostade strax under 60 miljonrer kr att bygga.

Än mer att lära av Borås är deras längdskidsatsning, vilket för västerbottningar känns lite (”fördumsfullt”) konstigt. Men med framgångsrika världscupen på skidor på konstsnö i Ulricehamn tidigare i vinter och lyckade SM-veckan på skidor i Söderhamn nyligen, också med gott om konstsnö, är det väldigt ”KONSTIGT” att Umeå kommun med skidallians och näringsliv, inte insett sammalunda för skid-SM och en ny SM-vecka vinter.

Inför SM:et 24-26 mars hade inte Umeå garanterat skidspåren i Gammlia och på skidstadionområdet på och vid Gammliavallen fotbollsarena utan Skidalliansen hoppades på vädergudarna som nu verkar ha förbarmat sig om snö för sista helgen i  mars. Men för framtida SM-skidor på Gammliaområdet vill kommunen bygga sönder med bostäder (se ett flertal tidigare bloggar).

Så Umeåpolitiker, studiebesök Söderhamn för SM-vecka vinter och Umeå Idrottsgala, bjud in Jonas Colting till idrottsgalan 2018 för att föreläsa till en del och informera till annan del hur Borås kan satsa och klara SM-veckor sommar + att ha skidspår nere i, ibland, regniga Västergötland som syns nedan på Coltings hemsida.

UMEÅPOLITIKER OCH MEDIER, LÄS NEDAN (Idrottens Affärer, länk härunder) AV RIKSIDROTTSFÖRBUNDETS ORDFÖRANDE BJÖRN ERIKSSON OCH BETÄNK ATT EFTER MISSEN MED SIM-50:AN I TRÅNGT CITYLÄGE OCH INGEN SM-VECKA SOMMAR

PLANERAS NU SÅ ATT BOSTÄDER PÅ GAMMLIA IDROTTSOMRÅDE ”BYGGER BORT” NY SM-VECKA VINTER – IFALL NU INTE KOMMUNLEDNINGEN TÄNKER OM – SNARAST..

http://www.idrottensaffarer.se/kronikor/2017/02/sm-veckan-–-en-framgangssaga-att-utveckla?utm_source=Paloma&utm_medium=Newsletter&utm_campaign=Bertil+–+en+ledare+som+inte+görs+längre

SM-veckan – en framgångssaga att utveckla

Krönika | Publicerad: 2017-02-21 11:14

Från att inledningsvis ha varit ett evenemang med fokus på idrott på toppnivå har SM-veckan vuxit till en idrottsfest som kombineras med artistuppträdanden, prova på aktiviteter och kulturutbud för att skapa en helhetsupplevelse av staden och regionen för besökarna, skriver Björn Eriksson i sin senaste krönika.

Jonas Ekströmer/TT

Mästare som koras i 20 idrotter, idrottsstjärnor som lockar storpublik, mängder av tv-timmar och artistframträdanden under en hel vecka. Beskrivningen av SM-veckan i Söderhamn minner en hel del om det som skulle kunna vara ett vinter-OS – men såklart i ett slags miniformat.

Det är alltid en fantastisk upplevelse att besöka SM-veckan både vinter som sommar. Att få känna pulsen av ett evenemang som samlar så många och riktar strålkastarljuset mot idrotter och idrottsstjärnor som trots sina fantastiska prestationer sällan får möjlighet att visa dem för en större publik. Men under SM-veckan får de utrymme. Dels får de mindre idrotterna vara med i ett större sammanhang men också just utrymme i SVT, mer åskådare till tävlingarna och en stjärnglans de annars inte fått uppleva.

Gjorde SM-veckan till sin

Jag är övertygad om att vi trots att evenemanget vuxit snabbt bara sett de första utvecklingsstegen av SM-veckans hittills korta historia. Första SM-veckan arrangerades 2009 i Sundsvall där fem idrotter deltog. Under SM-veckan sommar i Norrköping 2016 avgjordes mästerskap i 47 idrotter och under succéveckan i Söderhamn för bara några veckor sedan deltog 2 500 idrottare i 20 idrotter inför 75 000 åskådare totalt under veckan.  Imponerande siffror och det kändes att Söderhamnsborna verkligen gjorde evenemanget till sitt. De vita mössorna som gav entré till tävlingarna lyste upp alla arenor och skidhjältarna bars fram av påhejare som kantade spåren.

Från att inledningsvis ha varit ett evenemang med fokus på idrott på toppnivå har SM-veckan vuxit till en idrottsfest som kombineras med artistuppträdanden, prova på aktiviteter och kulturutbud för att skapa en helhetsupplevelse av staden och regionen för besökarna. Smörgåsbordet av upplevelser skapar en puls och en rörelse som är fantastisk men också utmaningar i frågor om boende för både aktiva och besökare, arenor som klarar mästerskapen och är tillgängliga för alla, transporter med mera. Söderhamns kommun, med sina knappa 26 000 invånare, var SM-veckans minsta värdstad. Med samarbetet inom Gävleborgs regionen visade Söderhamn att det inte är storleken som är viktigast.

Lokalt engagemang

SM-veckan är ett smörgåsbord av idrott och här tävlar eliten om medaljer samtidigt som mästerskapen visar bredden av svensk idrott. Förutom att sätta fokus på bredd och topp inom svensk idrott riktas också ljuset mot värdstaden, senast Söderhamn som arrangörsstad och Gävleborg som region. Det är inte bara de aktiva som är hjältar under en SM-vecka. För att evenemanget ska bli verklighet krävs ett stort lokalt engagemang och volontärinsatser – inte minst av de lokala idrottsföreningarna. I Söderhamn var uppslutningen stor och bakom tävlingarna låg också ett lyckat integrationsprojekt där ett stort antal flyktingar fixade arenan och agerade spårfunktionärer.

SM-veckan där den reser runt i Sverige på sin egen Eriksgata bidrar till regional utveckling, turistekonomisk omsättning, samarbeten mellan förvaltningar och mellan föreningar och utveckling av den lokala idrotten. De lokala idrottsföreningarna engagerar sina medlemmar som samlas och blir en del av stadens och regionens genomförande, en del av evenemanget. För att lyckas måste alla delar gå i takt och göra jobbet med sikte på målet och inte på egen vinning. Det är ett värde i sig som är nog så viktigt, att få till den här känslan av tillhörighet, gemenskap och att vi kan.

Borås nästa!

I sommar väntar SM-veckan i Borås, som stod som värd även 2014. Under 2018 är det Skellefteå som står värd under vintern och Helsingborg och Landskrona arrangerar SM-veckan sommar 2018. Jag är övertygad om att vi kommer att få se fler samarbeten i regionerna för att arrangera SM-veckan framöver. Då kommer strålkastarljuset inte bara riktas mot idrottsstjärnor och alla aktiviteter under veckan. I fasen av förberedelser skapas ännu mer samverkan över kommungränser vilket ger förutsättningar att skapa möjligheter för ännu mer hållbara idrottsevenemang som ger mervärden för invånare och kommuner långt efter att festligheterna lämnat.

I dag driver RF detta som projektägare i egen regi i samverkan med SVT. I dag kostar det RF en del resurser. I en framtid tror jag SM-veckan snarare kan leverera inkomster till gagn för svensk idrott. Professionella evenemangsarrangörer knackar redan på dörren och vill vara med och utveckla konceptet.

Krönikör

Björn Eriksson

 

Mitt tillägg nedan, jämförelse Umeå med Ulricehamn och Söderhamn

NEDAN KRINGYTOR VID ULRICEHAMNS WC-CUP, SÖDERHAMNS SM-VECKA + HUR SM-YTOR FÖRSVINNER I UMEÅ MED BOSTÄDER OCH FÖRLORAD NY SM-VECKA HÄR.

S-kommunalrådet Hans Lindberg har på sin blogg nu ”Umeå mot 200 000 invånare” och då senast år 2050, dvs han tror målet nås. Jag är ”mot 200 000 umebor”, dvs att det inte klaras. Jag har bloggat om detta tidigare och här på nytt, utifrån Umeå Tidnings reportage om detta befolkningsmål (som först var vision) och med förslag på att UT följer upp med tre frågor (se rubrik och nedan) – som även andra umemedier nu bör syna nu när det är aktuellt i omtag av översiktsplan där siffermålet ingår. Och nu är dags att spola – för nya visioner?

Umeå Tidning har i senaste numret, v 09, stort reportage om Umeå kommuns befolkningsmål om 200 000 invånare till år 2050 med rubriken ”Komplex planering när Umeå växer”. Det var Moderaternas gruppledare Anders Ågren som i ett Kommunfullmäktige 2008 lanserade sifferhöjningen om 33 %, från 150 000 då,  och som alla KF-partier godtog, utom Arbetarpartiet av svaren i UT-reportaget att döma. 

Gruppledaren Jan Hägglund är tydlig: ”Vi är emot detta mål” och ”Umeå når inte detta mål”. Övriga sju politiska ansvariga glider undan och är otydliga. Dock säger Centerpartiets Mattias Larssons ”om” det nås och inte ensidigt Umeå. 10:e partiet i Kommunfullmäktige, Sverigedemokraterna, finns ej med i enkäten, varför får Umeå Tidning svara på.

Viktiga frågor saknas ändå. 1. Om politikerna här anser om 200 000-målet kan nås eller ej. och 2. Om vad man tror om hela länets befolkning. Om UT följer upp med dessa kan de kurvor och den tabell jag visade i tidigare blogg användas och göras lättförståeligare medialt. Då har väljarna besked inför kommunalvalet hösten 2018.

En 3:e fråga är varför inte översiktsplanerna visar hur många fler dagisbarn det blir och var förskolorna får plats liksom nya skolor med 77 000 fler invånare (från dagens 123 000) och ”äldrehus”, när de boende anges i ovan cirkelfigurer. Eller blir det större grupper/klasser?

4. Till umepolitiken, dags för-nya visioner för Umeå i spolat 200 000-mål?

KLICKA PÅ BILDERNA OCH SE VILKA VÄRDEN SOM UMEPOLITIKEN VILL RISKERA!

SÅ HÄR REPLIKERADE S-KOMMUNALRÅDET HANS LINDBERG (23/2) PÅ MITT INLÄGG (2/2) OCH GÖRAN SANDBERGS INSÄNDARE (8/2) BOSTADSPLANER PÅ GAMMLIA OMRÅDE + RIVANDE AV UMEÅ SIMHALL.

DEBATTARTIKLAR (2017-02-23) Urban Bengtsson (2/2 och senare Göran Sandberg i en insändare 8/2) oroar sig över utvecklingen på området Guldskrinet – alltså området kring gamla badhuset och Gammlia – och framtida möjlighet för såväl idrott och tävlingar som rekreationsmöjligheter. Framför allt är det skidspåren och möjligheten att bygga skidstadion på den gamla fotbollsplanen som oroar.

OCH AVSLUTADE MED

Vi har även uttryckt vikten av att även i framtiden kunna bedriva SM-arrangemang på skidor i Gammliaskogen med skidstadion på fotbollsarenan. Detta kommer vi givetvis att bevaka i den fortsatta planeringen.

HELA REPLIKEN PÅ http://www.vk.se/1939585/replik-exploatering-med-respekt-for-idrotten

GÅRDAGENS BLOGG VAR OM VK-KRÖNIKÖREN BENNY KARLSSON OCH 150 000 INVÅNARE I UMEÅ ÅR 2050, INTE 200 000. HÄR ÄR STATISTIK OCH ANALYSER AV EXPERTIS I KURVOR SOM GER SAMMA BESKED, C:A 150 000 UMEBOR OM 33 ÅR!

Nedan bildcollage med svensk befolkningsstatistik i kurvor och Västerbotten i tabell visar omöjligheten  i Umeå kommuns mål/vision om 200 000 invånare år 2050 och bilden med cirklar för Umeå-stadsdelar blir en fara för framtiden med felplacerade bostadsområden, bl a Gammlia Idrottscentrum och grusplanen + simhallstomten.

Kurvorna i figur t h ger för större städer som Umeå 20 % fler 2013 – 2053 och omsatt till år 2050 motsvarar det 140 000. Sifforna är från Statistiska Centralbyrån, SCB.

Detta stämmer då med tabellen nere t h som anger 141 000 år 2040 och omöjligt nå 59 000 fler på tio år till 2050. Det är en expertgrupp i Långtidsutredningen som gjort prognosen och bygger på SCB-befolkningsstaitistik liksom kurvorna t v, som…

…befolkningsutvecklingen med födda, döda, invandrade och utvandrade, övre för 1900-talet och nedre 2000 – 2015. Demografin visar att födda på 1930-talet var det lägsta och 1940-talet det högsta. När dessa går ur tiden och födelsetalet är högre ger det fler invånare (2016 med + 1 940) och när färre föds blir det motsatt effekt (kommande decennier).

I kurvorna för 2000 – 2015, nederst, följs födda och döda och planar ut. Enda kurvan med klart fler är invandrade första hälften av 2010-talet. Men nu tas färre mot som sänker ökningstakten i Sverige. Allt talar då för att Långtidsutredningens prognos håller.

Tydligast visas omöjliga 200 000-målet till 2050 i figuren (ur översiktsplan) med cirklar om var 80 000 (200 000 – 120 000 idag) nya umebor ska bo 2050. 15 000 fler i centrala Umeå + universitetsstaden (lika som nu), + 20 000 i övriga stadsdelar, + 6 000 (!) i Hörnefors och lika många till i Sävar med omnejd; det behövs inget SCB för att inse omöjligheten.

Var ska dessa bo då? Ja, faran med 200 000 är att då ryker frilufts- och grönområden liksom idrottscentrum som på Gammlia och senare ett flyttat Nolla till I 20 med alla sportarenor/planer. Ja, frågan är om inte Stadsliden/Gammliaskogen riskeras till slut…

VIKTIGAST är därför att spola 200 000-målet och återgå till förra 150 000. Men bäst är att slopa siffemål och satsa tid och kraft i kommun och näringsliv på att skapa jobb.

PS De som hävdar 200 000-målet bör svara på vad man säger om hela Västerbotten då, idag knappt 280 000. Inlandet borta och bara Skellefteå kvar, eller tvärtom? Eller ”harta” var?

Visionen är 150 000 umebor år 2050 hävdas i VK- krönikan av Benny Karlsson den 23/2. Och här är vi överens om framtiden för Umeå. Dvs att målet om 200 000 invånare i kommunen om dryga 30 år nu är överspelat.

Vilket också Långtidsutredningsexpertis konstaterade 2015 i en rapport som pekade på 141 000 år 2040 och jag refererade i blogg den 22/1 i år ,

se http://blogg.vk.se/umeas-basta/2017/01/22/mer-om-ouppnaeligt-200-000-mal-for-umea-enl-riks-prognos-umepolitiker-tank-och-gor-om-timeout-nya-planer-mitt-yttrande-med-om-ej-200-000-och-campusdagis-idrott-mm/

Huruvida ändringen är förankrad i högsta kommunledningen och i näringslivet i Umeå säger BK inte. Men han har ju en hel del källor av döma av tidigare spådomar och bedömningar om vad som väntar här.

Därmed kanske planerade förtätningar i Umeås centrala delar minskar och, allra helst, på Gammlia idrottsområde så att grusplanen kan räddas och simhallsrivningen stoppas för att få annat idrottsligt och lockande där, och säkerställa ett nytt skid-SM och få en SM-vecka vinter igen.

Här är Karlssons krönika med 150 000-visionen.

http://www.vk.se/plus/1940659/hur-varderas-trivseln-i-umea

Hur värderas trivseln i Umeå?

NYHETSKRÖNIKOR Det pratas mycket om tillväxt. Men tar vi verkligen vara på humankapitalet när flyktingarna skickas från länet? Det frågar sig VK:s krönikör Benny Karlsson.

I onsdags ordnades en konferens i Umeå med namnet Business Arena. Här deltog 900 samhällsplanerare, fastighetsägare, representanter från handeln och turismen i alla norrlandskommuner samt Vasa. Med alla seminarier och föredrag som var i Folkets Hus har det nog skapats kontakter som torde gynna tillväxten. Fastigheterna stiger i värde snabbt här i vår region. Insatt kapital förräntas bra. Nog törs ni satsa här i Umeå! Umeå vill vara etta bland norrlandskommunerna.

Visionen är att med 150 000 invånare år 2050 (fet stil av mig/UB) ska vi också kunna vara det kraftcentrum som gör att Västerbottens inland kan överleva. Men var hamnar den enskilda människan i allt detta? Hur värderas humankapitalet i denna tillväxtfilosofi?

I en utredning som gjorts av Länsstyrelsen talas det om att det behövs 40 000 nya jobb i länet inom de närmaste åren. Det saknas folk inom skola, vård och omsorg. Det krävs rejäla satsningar inom utbildning för att folk ska kunna motsvara näringslivet och arbetsmarknadens behov.

Så hur lång tid ska det ta att utbilda och certifiera alla de redan yrkeskunniga migranter som finns här? Vad är statens ansvar och vad är kommunernas? Migrationsverket tömmer flyktingförläggningar i länet och sprider ut familjerna till andra kommuner i Sverige. Eller skickar hem dem som inte får uppehållstillstånd. Bidragen försvinner från dem som driver förläggningarna. Och det försvinner en massa humankapital dessutom.

Människor som redan börjat rota sig och vi lärt känna. Framtidens företagare som kunde få liv i inlandskommunerna, klasskamrater i byskolorna och ungdomar som fyllde luckor i fotbollslagen. Ajöss med er!

Jag strosar i city och ser de afghanska flyktingpojkarna gå och plocka bland modekläderna som finns på rea. De är välklippta och snygga och ser inte ut att vara av den sorten som skulle tända på bilar i förorten och bli en världsnyhet på grund av Donald Trump. De lärare jag pratat med som jobbar med dessa berättar om skötsamma ungdomar som också vill studera, jobba och starta ett nytt liv här. Kanske de kan få göra en insats när det gäller de 40 000 jobben som det behövs här i framtiden?

Förra helgens demonstration i Umeå visade ett stort stöd för just dessa ungdomar. I spetsen för tåget gick den tidigare invandrarministern Georg Andersson. ”Låt dem stanna,” var budskapet. Artikeln i VK som skrevs om demonstrationen av Kerstin Eriksson delades på Facebook av tusentals personer. Internationell solidaritet är ett varumärke för stan.

Undersökningar som kommer från Umeå universitet bekräftar att våra utländska studenter och forskare ger staden högt betyg när det gäller trivseln. I helgen är det folkmusikfestival och i början av mars blir det Littfest. De fyller hotellen, de ökar trivseln för oss som bor här. Investering i kultur är en mycket bra tillväxtfaktor.

Det är kanske dags att ordna en konferens även om detta?

Benny Karlsson
redaktion@vk.se