Här är dagisjulklapp med nyårslöfte om förskolemöjligheter för Umeås politiker att erbjuda barn, föräldrar och personal, 

så att smittorisker minskar och pedagogik-möjligheter ökar när ”sjuk planlösning” med stress, buller och dålig luft i utformningar ovan t h förändras till friska planlösningar i ritningsidéer t v,

som i mittenkolumn överst beskrivs från UBBI-legomodell av mig till förverkligad campusförskola (2016) av personalkooperativet Professorn i innovationsprojekt vid Uminova Innovation med Umeå kommun som medfinansiär genom sitt ägande,

här med allt i en bildjulklapp-kort för Umeås politiker att öppna sig för och ge iöfte om nya ”hälsorikare” förskoleår för Umeå fr o m 2021…

”Barnens Dagis” är förskoleidé för snart 30 år sedan. Är informativt illustrerad av Nlklas Andersson – och lärare vid Designhögskolan i Umeå. Coronasäkrad för att klara avstånd, minimera genomgångsrum och störningar – ger frisk planlösning.

Än friskare med bad, simning och gymmöjligheter i källarvåning, Innovativ med rullband för bekvämlighet, rörelselek, träning, mm. Flexibel från 4 till 8 avdelningar, flyttbara hemvister – ger ekonomivinster för alla, föräldrar, näringsliv och kommuner.

Den 26 mars 2020 inledde M-kommunalrådet Anders Ågren så här på sin blogg:

I dagens VK skriver jag för ovanlighetens skull tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S), med anledning av den pågående coronapandemin. Det är viktigt att vi håller ihop och samlas över blockgränsen i insatserna mot viruset, och dess följdverkningar. Debattartikeln bifogas nedan.

Tre dagar före, den 23/3 hade jag debattinlägg i VK om dagismiljöer och smittrisker och 27/3 en blogg med nedan bl a nedan budskap:

”Stress, buller, dålig luft + smitta i ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”, mitt examensarbete 1993 – högaktuellt idag i virustider… + ett Funktionsprogram som ”mår bra” av revidering i de störande miljöerna pga många genomgångsrum, se föregående bloggar.”

Så här avslutade kommunalråden sitt ”corona-inlägg” i VK:

Således ”begränsa de fysiska kontakterna” och ”av smittspridningsskäl”, dvs i samma anda som jag ser för de fysiska miljöerna i förskolemiljöer i Umeå. Och för ett par veckor sedan skrev om i e-brev till Kommunstyrelsens ledamöter, men än har  ingen reaktion kommit.

Se här, olika förskoleutformningar med störande genomgångsrum och/eller avd. som delar kapprum, allt med större smittrisker, Umeås sådana i mittenkolumn överst och underst. Mina modeller i mitten som gav campusförskolan Professorn, nu Glaciärenl, nederst t h, och utan genomgångsrum till torg plus egna kapprum/hall per avd., således mindre smittorisker.

Därför vill jag påminna om mitt debattinlägg + e-brevet och påvisa att K-råden HL och AÅ verkar ändå ”corona-överens” med mig kring fysisk distans. Kanske finns  hopp om att KS nu ser sitt ansvar i att se över kommunens förskolebyggande – ”av smittspridningsskäl”?!

OCH vikten i att smittrisker uppmärksammas syns i nedan skrivning från Arbetsmiljöverket:

Arbetsmiljöverket arbetar med arbetsplatsens utformning såsom bl.a. buller, akustik, inomhusmiljö, smittrisker, luft och ventilation, städning, lokalernas storlek och arbetsskador. Arbetsmiljölagen reglerar skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Arbetsmiljöverket har sammanställt en checklista med exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor inom en förskola.

LIKSOM att genomgångsrummens störningar syns i allt fler krav på förskolemiljöer runt om i Sverige. Så om Umeås politiker, här de två kommunalråden Hans Lindberg (S) och Anders Ågren (M), följer mina ”råd och rekommendationer” här, finns möjlighet att bli föregångare i Sverige. Så att smittrisker pga utformning kommer med i ”checklista” för en förskola.

1989 beslöts om förskola på kv Missionären efter min modell UBBI i typbarnstuge-projekt med Umeå. Vännäs och Nordmaling byggde också liknande. SFL-facket

förordade korridor förbi lekhallen, stöddes av politiken, men togs bort av byråkratin. 1994 utvärderade jag alla typmodeller i Umeå på kommunens uppdrag utifrån min C-

uppsats om sjuka/friska planlösningar. Där blev Missionären ”klart bäst” med överblick, mm och icke-störande passager. Och den kom med som exempel i Umeås 

”Funktionsprogram förskola”. I andra, Blåkulla – Skattelden är korridorer med, men långa/trånga och genomgångsrum finns, som ger ”störningar, buller och stress” och 

enl. F-programmet ger sjuk planlösning. Missionärenidén utvecklade jag 2010 till 2-plansmodell och icke-störande passager, nedan t h och lik Torget i F-programmet.

Men Umeå kommuns 2-plansförskolor har störningar i hopslagna entréer/kapprum, ”skolhallar” och galleri/torg i ”korridorrum” likt ”Gatan” ovan t v = sjuk planlösning.

1988 – 2020 är 30-talet år av Umeås förskolehistoria, från UBBI-modell till ”Innovativ Förskola” som gav campusförskolan Professorn i projekt genom Uminova Innovation. 

Nu i kommundrift som förskolan Glaciären och därmed lokalproducerade tjänster av mina dagisidéer kommunen ”köpt”och ger friska planlösningar – viktigt i coronatider!