OBS! Idag har Ekot P1 i Sveriges Radio reportage om hur äldreomsorg i Sverige börjar se hur smittrisker kan ”byggas bort” i utformning av nya äldreboenden…! Därför blir…

…bloggen den 6/11 extra intressant för Umeå att bli föregångare då den handlar om att coronasäkra förskolemiljöer och göra Umeå till föregångare i Sverige, samt i skrivelse till kommunstyrelsen i Umeå om idéer för det.

Idag har kommunen röriga/störiga utformningar i många genomgångsrum med smittrisker, medan för 30 år beslöt politiken tvärtom, få genomgångsrum (som senare inte följts).

Detta presenterade jag i ett typbarnstugeprojekt genom Unikum, Umeå universitets näringsenhet då och kommunen antog. Umeå kommun gjorde också en utåtriktadesatsning på barnomsorg med en mässa ”Omsorg 90”- hösten 1990 i Noliahallar – (även andra omsorger var med där).

Där fanns en tävling ”Din Idé är Guld Värd” och där deltog jag med min förskolemodell UBBI – med korridor för mindre störningar (och fick hedersomnämnande). Före den mässan hade jag varit på förskolemässor i Sverige, i mitten Stockholm för föreläsning och med modellexemplen i andra kommuner, se nedan.

Genom näringslivspengar stöttade Umeå kommun mina mässaktivteter liksom till världens? största mässa för barn ”Child Care” i Los Angeles i USA, november 1993.

Jag ingick i en grupp, ”Swedish Child Care” med dåvarande borgerliga regeringen och socialministern/folkpartiledare Bengt Westerberg i spetsen. Umeå kommun gav ekonomiskt resestöd och jag hade broschyrer och annan information om Umeå med på mässan, plus ”legomodellen” jag och barnen gjort. Se här delar av reportage i VF/Folkbladet,

Exportmässesatsningen blev lyckad tyckte vi som deltog, där även förskolepersonal medverkade liksom olika företag för inredning och utrustning av barnomsorgslokaler. Bakom USA-besöket stod Exportrådet med regeringsstöd.

Dock var intresset ljumt från facklig sida centralt i Sverige och kommande regeringars ”förskoleministrar” visade inget exportintresse som Westerberg.

Nu kan möjligheter öppnas igen genom att det finns ett ny idé-och innovationssatsning att exponera utåt, Campusförskolan personalkooperativet Professorn förverkligade till våren 2016. Så här skrev VK bl a då:

http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola

UMEÅ Campusförskolan som denna vår står klar på Lilljansberget är resultatet av en nästan 50 år gammal vision om en förskola på universitetsområdet. Lennart Degerliden stred i rollen som kårordförande för studenternas tillgång till barnomsorg. Urban Bengtson förvandlade visioner till skisser som slutligen blev en förskola.

—–

Under 2000-talets början blev bristen på förskoleplatser akut i Umeå kommun och behovet av att bygga nya förskolor stort. År 2009 kunde Urban Bengtson tillsammans med Jan Lindgren, från förskolan Professorn, på allvar börja planera för en Campusförskola. De utvecklade planerna som ett innovationsprojekt vid Uminova Innovation och via statliga Vinnova. Urban Bengtson skissade på ett hus i flera våningar där alla avdelningar samlades kring ett allrum.

—-

Och här nedan, från legomodell via ritningar (utifrån Unikum-projektet ovan av min UBBI-modell med korridor) till färdig byggnad och placering strax norr om friidrottsarenan nära IKSU:s sportcenter på campusområdet.

Extra intressant för just USA och ett ”campusdagis” är att förskola-skola finns på universitetscampus där, t ex Stanford Univesity i Californien, se här

https://www.icrichild.org/stanford-university-childrens-centers

ICRI operates three children’s centers at Stanford University, serving approximately 400 infants, toddlers, preschool-aged children, and their families. Like our Hearts Leap Schools, these centers incorporate Emergent Curriculum, child-led activities, and nurturing environments that will spark the natural curiosity of children. 

Och Umeå universitet har genom åren utbyte på forskningsnivå med just detta universitet, vilket  framgår av sökningar på internet.

Extra intressant för just Umeå och Västerbotten blir det om nya presidentadministrationen i USA visar samma intresse som demokraternas presidentkandidat för fyra år sedan Hillary Clinton för Sveriges familjepolitik med barnomsorg i kontaktermed tidigare näringsminister Maud Olofsson.

Kanske blivande presidenten Joe Biden uppmärksammar dessa kontakter med Sverige – och extra om han har barnbarn i childcare-skolor?!

Umeåval om förskolemiljöer är nu i coronatider att fortsätta med utformning (vita ritningar) av ”störig, rörig och smitt-riskig” miljö med många genomgångsrum och ökad stress?.

Eller (gula ritningar) ”lugnig, flexig och smitt-säker” med få genomgångsrum och flexibla storlekar. Så är min campusmodell UBBI i fd förskolan Professorn Campus – nu Glaciären.

Och så beslöt Umeå kommun genom Socialnämnden 1989 om passager som stör så lite som möjligt, dvs få genomgångsrum efter resultat jag visat i typbarnstugeprojekt här då

Men socialförvaltningen då följde inte kommunbeslutet, det blev igen genomgångsrums-förskolor, sedan korridorlånga som förr (60-talet) och in på 2000-talet än mer genomgångar.

Om detta fick igår kommunstyrelsens ledamöter i Umeå information om i e-brev och om att coronasäkra Umeås förskolor, här ovan ritningar som visar på brister och möjligheter.

Umeåförskolor idag utgår från ovan t v ”Reggio Emilia” med fler avd i en entré, samma kapprum – ”skolhallar”, torgrum, alla med genomgångar så störiga och röriga miljöer fås.

Min lösning ger inte dessa nackdelar utan får smittsäkrare miljöer. Dessutom fördel med flexibla storlekar för behov/ekonomi. Något för kommunstyrelsen i Umeå att pröva?!

Umeå kan så bli föregångare i riket då RE-modeller är vanliga runt om i Sverige. Genom att studera innovations-förskoleprojektet på Campus ges nu chans till coronasäkrare miljöer.

Idéer, uppfinningar och innovationer är alla uttryck för nytänkande. Där är idén en snilleblixt, uppfinningen som löser problem/skapar något nytt och innovationen det nya som fungerar för det nytänkta.

För att göra allt detta förståeligt kan bilder av uppfinneri säga mer än 1000 ord, se här nedan idéer jag kläckt där en del blivit innovationer, andra är på uppfinningsnivå och några på idéstadiet.

Uppfinneriboken med Barnens Dagis/Sociala uppfinningar/Bordsinnovationer/Förskoleidéer

Framtiden i simkanal/Innovativ Förskola/Järnmedalj 4:e plats/Formidéer Trio-Plussa/UB-idé

Bordsidéerna är innovationer ute på marknaden sedan drygt 20 år. Formen med tre ”liksidiga” in och utbuktningar finns i några olika produkter.

Innovativ förskola modell campus förverkligades 2016 i Umeå i förskolan Professorn Campus av personalkooperativet Professorn genom ett projekt vid Uminova Innovation, nu i kommunregi, förskolan Glaciären.

Sociala uppfinningar med bok 2001 kallas numer Sociala innovationer och blir allt vanligare i organiserad form vid universitet i Sverige. Nytt kan bli det jag vill, pedagogiska innovationer då förskola-skola blir med och där mycken kreativitet finns, vuxna som barn.

Strömmande vatten, både social och pedagogisk uppfinning, för simlärande och simsportande och då i nykonstruerade simkanalarenor, vinner allt mer gehör när jag visar på möjligheter här.

Järnmedalj för 4:an gillar barn direkt medan vuxenvärlden bromsar (än så länge). Förhoppningen är att en idrott och en klubb vågar skapa denna idé till en innovation.

Trögast är i politik och byråkrati att få gehör, ja, ens att komma till reella möten. Där behövs mer att medierna tar upp idéer och det blir reportage, då kan man komma till tals. I egen debatt gör jag det och har lyckats påverka ett flertal gånger, som kan berättas om, både ris och ros, i kommande bloggar.

UPPFINNER-I-BOKEN har jag gjort i coronatider vintern/våren 2020 och

med en del innovationer som passar extra m a a avstånd,

*simkanal där man simmar efter varandra och ej möts på banor,

*dagismodeller som minskar möten och

*bord med markerade platser.

Plus om sociala uppfinningar/innovationer som kan stimulera andra till att bli uppfinnare genom mer av tänknik än teknik.

Finns i visningsexemplar och tänker mig ”print on demand” ifail intresse kan väckas.

Eller pga coronaproblematik och svårare att nå ut, erbjuda ”print for yourself” (i sig en innovation?) och billigare för köparen  – med författargodkännande.

Nedan är olika bokalster genom åren, den 1:a, Umeå Simsällskaps 50-årsjubileumsskrift 1977 i A4-bokform, SKOLA förskola-daghem för 6-åringar, 1992 (en av två författare), Socialstyrelsen 1995:2, medförfattare om förskolemiljöer, Sociala Uppfinningar är Tiden, 2001, Umeås Bad Historia och Framtidens Simning 2011 och nu Uppfinner-i-boken 2020.

Nederst, VK 1987, mer än helsida (större format) om barnomsorgs-förskole-dagis-idéer…

Efter inspiration från andra bloggares vinjetter är ovan min nya med uppfinneri av olika slag i ”Uppfinner-i-boken” och under sol-moln-hav-lockande bildkonster, från Sörmjöle havsbad.

Och här nedan bildcollaget, bokens framsida, förskolainnovation, järnmedaljidé, formuppfinningar och mina aktiviteter, bl a debatt, löpning, simning (fjärilsim), mm.

(förra bloggvinjetten var ”Umeås Bästa… inte det sämsta” med glittrande blått havsvatten)

Här ”UPPFINNER-I-BOKEN FÖR IDÉER TILL SALU I VÄR´DEN” – presentation i nästa blogg

Att ”coronasäkra” förskolor är här att minimera genomgångsrum i förskolemiljöer så att störningar undviks och därmed smittorisker minskar. Så beslöt Umeå kommun 1989 genom Socialnämnden (då ansvarig för barnomsorgen) i ”passage genom daghemmet (förskolan nu) som så lite som möjligt stör verksamheten”, se nedan om ”icke-störande”.

Överst är min dagismodell som ingick i ett typbarnstugeprojekt med bl a Umeå kommun. Grundidén antogs, men passagen/korridoren mellan avdelningarna tog, trots politikbeslutet, dåvarande förvaltning bort i första typbygget, förskolan Missionären på Umedalen, 1990.

Utvärdering jag fick göra på kommunens uppdrag 1994 av alla modeller som byggts tills dess, visade på önskemål om ”icke-störande passager” (nederst t v). Och detta bekräftas i VF/Folkbladet-reportage av kommunansvariga (mitten t v). MEN…

…därefter och fortfarande in på 2020 fortsätter Umeå kommun med ”störande passager” i verksamhetsrum. Och nu i hela förskolehuset, från entréer, via kapprum/skolhallar, in i gallerirum/torg likt ”korridorlandskap” till andra avdelningar, samt i två plan. Torgen är avlånga om 40-60 kvm, 10-12 m långa och med 10-tals dörrar för 3-4 avd och 60-80 barn!

På andra håll i Sverige har jag i mitt företagande fått gehör för icke-störande passage-korridor, se beskrivning i reportage i tidningen Förskolan (mitten ovan) om att ”jobba ostört. För att nu, från 2016 ha lagt grund för en ny ”ostörande” utformning i campusförskolan ”Professorn Campus” (personalkooperativ), nu Glaciären i kommunregi, 8 avd i 2 plan.

Bakgrunden till kommunförskolors många genomgångsrum är Reggio Emilia-koncept (pedagogik med rötter i Italien) där en Kalmarmodell, Trollet, som Umeå och andra svenska kommuner följt, se nedan t v och jämför t h med campusmodellens grundidé – den t v, t h två mindre modeller och utan gemensam torglösning i mitten, s k flexmodeller.

Runt om i Sverige har det under 2000-talet byggts RE-varianter med störande genomgångsrum, nedan flera exempel. I mitten min ”campuslösning”, däröver och därunder två Umeå-RE-modeller och runt om ritningar från ett projekt i södra Sverige i studie av olika förskolor. Nederst t h 3D-modell av blivande campusförskolan i Umeå.

I ett examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet, 2013, av Carl-Johan Wollinger, beskrivs störningarna och med förslag på förbättringar likt mina erfarenheter, här utdrag:

Detaljer som ändrades var bland annat planlösningarna vid entréerna och skötrummen, där barnen tidigare kunde springa runt torkrummet som var centralt placerat i rummet, men där man nu flyttade torkrummet och på så sätt ändra flödena i rummet.

Det torg som tidigare byggts som ett stort och öppet rum, lades nu till skiljeväggar med skjutdörrsparti för att kunna dela av rummet.

Sammantaget gör detta att det finns nu möjligheter att intressera Sveriges kommuner till nytänkande i utformning av förskolemiljöer och omtänkande. Och än mer för barn, föräldrar och personal på grund av coronapandemin och minskning av smittspridning med färre kontakter, dvs miljöer med färre genomgångsrum, som Umeåbeslutet 1989: ”passage genom daghemmet (förskolan nu) som så lite som möjligt stör verksamheten”

Metodik för att analysera och bedöma detta fås från min C-uppsats i pedagogik 1993 vid Umeå universitet om ”Sjuka och friska planslöningar i barnstugemiljöer”,  om flödesschema och ”pedagogisk nettoyta”, se här…

…och här ovan exempel för förskola, t v, med genomgångsrum och t h förändrad med så få som möjligt. Idag med datorer och all IT-teknik kanske detta blir pedagog/tekniska innovationer för AI (artificiell intelligens) där arkitekter/konstruktörer i samverkan med förskole-fastighets-personal utvärderar både ritningar och nuvarande förskolor.

TÄNK om Umeå kommun och IT-näringsliv här ser denna möjlighet att bli ledande, både för detta IT-flödesschema-verktyg och att skapa nya ”coronasäkrade” förskolemodeller. Där existerar redan en här i Umeå i en campusförskola, förverkligad genom ett nytt förskoleprojekt (förra för c.a 35 år sedan via Unikum, UmU, se i början på bloggen).

I detta ingick näringsliv med personalkooperativet Professorn, Peab som byggare och fastighetsbolaget Hemfosa som ägare samt i Uminova Innovation-regi, se här min UBBI-legoidé som ursprungsidé och fram till färdig förskolan i två plan. För att då bilda modell för övriga Sverige – och världen…?! Samt som standard likt förr ge ekonomiska vinster…