Vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg genom sammanslutningen ”Arkus forskning och utveckling inom arkitektur och samhällsbyggnad” studerades ett flertal förskolors utformning och energieffektivitet, som under rubriken FÖRSKOLA FORM PEDAGOGIK sammanställdes i en rapport 2015 och finns att läsa på

http://www.laganbygg.se/UserFiles/Projekt/Forskola_form_pedagogik_skarmupl_2015-01-30.pdf

Där finns fem 2-3-våningsförskolor med olika planlösningar och byggnadsutformningar, likt Umeå kommun gjort och gör och jag visat i bloggar. Nedan syns de fem ur rapporten i första spalten (3) och tredje d:o (2). Umeåvarianter är överst och underst i mittenspalten.

Mitt i är min UBBI-campusmodell som grund för Professorn Campus och nere t h denna i 3D-illlustration. Den utgår från Umeås typdaghem från 1970- och 80-tal som beskrivits i tidigare bloggar. Om ny Umeåmodell för framtiden tas fram därur kan sådan bli lönsam för förskolor i allmänhet och som standard lönande pedagogiskt och ekonomiskt i synnerhet.

Sådana möjliga effekter märks än mer genom att syna ovan varierade bygg- och planlösningar och ställa mot en Umeåmodell Campus. Förstora gärna, jämför och bedöm vad som blir bättre för kommuners ekonomi och den pedagogiska verksamheten.

Professorn Campus ”6 -0” mot underlaget för en Böle Förskola (blogg 25/3) ger motiv för ny typmodell i Umeå likt umepolitiken hade på 1970-talet genom Socialstyrelsenormer ur Barnstugeutredningen och på 80-talet i en revidering för en egen framtagen Umeåmodell.

Inför 1990-talet beslöt kommunen om en utveckling att med det bästa från de tidigare modellerna och undvika dess nackdelar. Det var i ett typbarnstugeprojekt 1988-89 via Unikum (universitetetskontaktenhet) och länsavdelningen för Kommunförbundet med Umeå Nordmalings och Vännäs kommuner, som jag initierade och fick min ”UBBI-modell” prövad.

Se nedan denna i form av ett ”legodagis” jag mha barn byggde för 30 år sedan och åskådliggjorde min förskolemodell utåt, medialt, vid möten, föreläsningar och på mässor.

Alla kommuner byggde sina UBBI-varianter, Snickargården i Vännäsby 1989 och Gräsmyr förskola 1992. Dessemellan, 1990, uppfördes i Umeå förskolan Missionären, där relationsritningen är ovan t h och som är klart lika min UBBI-lösning och legomodellen.

Missionärenbilden är från Umeå kommuns funktionsprogram och en av de modeller som rekommenderas. Då blir det naturligt att även förorda det spegelvända ”dubbeldagis”-förslaget t v. Särskilt som det överensstämmer med ”Torget” i funktionsprogrammet (t h).

Och än större anledning då just Professorn Campus, Umeås största förskola om 8 avd i 2 plan, samt Sveriges största campusdito, förverkligades utifrån resultaten i Unikum-projektet ovan, nu omvandlat i ett företagsprojekt vid Umeå universitet genom Uminova Innovation.

Se här ritningar som sedan gav ”innovationsförskolan” i Universitetsstaden norr om IKSU Sportcenter där kartbilden visar placeringen intill studentbostäder på Akademiska Hus mark och kommande bostäder i Lilljansskogen (Stadslidenområde). Detta är en nära nog ideal placering geografiskt vid natur- och nya boendemiljöer samt nära stora arbetsplatser.

Lägg till förra bloggens beskrivna ”6-0”-plusvärden i planlösning och utformning för den ideala barnstugan med lugn/ro från ”gårdagens” daghem ihop med dagens samverkans-lösningar så ger detta både pedagogiska och ekonomiska vinster ”i morgon” av en

Framtidsförskola – om Umeå kommun vill och näringsliv därtill.

Nyligen tog jag del av ritningsunderlag för byggande av Umeå kommun största förskola med 8 avd. i 2 plan, Böle Förskola på Teg. Då blev det anledning att jämföra med Professorn Campus som sedan våren 2016 varit Umeås största (lika som en BF) och i egendrift genom personalkooperativet Professorn.

Jämförelsen har jag sedan informerat ansvariga politiker på pedagogisk sida liksom för bygglovsgranskning. T h illustration (från Folkbladet 8/3 2019) av en Böle Förskola efter Bölevägen på Teg, planerad byggstart i år (bygglov än ej klart). T v är campusförskolan.

Härunder ritningar (förstora och se mera) med t v campusmodellens grundidé från mina UBBI-dagisidéer och t h bygglovsritningen för Böle Förskola (från Umeå kommun) där

1-0 är ytekonomin invändigt = kortare avstånd och i ytterväggar = mindre byggyta,

2-0 är samverkan mellan avd. vid innetorg och lika långt från resp avd,

3-0 i närhet mellan avd. och till innetorg samt till kök och personalutrymmen,

4-0 är barnro med lugnare miljöer och ej intill störande passager

5-0 för föräldrakontaktutrymme och nära till entré/kapprum

– allt i jämförelse mellan ”Campus” och ”Böle”.

Ovan min UBBI-modell t v med två avd. spegelvända plus torglösning i mitten och följer Umeå kommuns funktionsprogram för torget – något som en Bölelösning (t h) inte gör!

Vilket ger 6-0, likt tennissiffror, i vinst för Professorn Campus!

Och Böle Förskola i jämförelse med torgmodell i Reggio Emilia-förskola (se nedan) ur Funktionsprogrammet blir det 1-0 i ytekonomi, 1-1 med samverkan, 1-2 med närhet, 1-3 med barnro, 2-3 med föräldrakontakt och 2-4 med funktionsprogrammet, dvs förlust.

Dessutom syns tydligt olikheterna ritningarna emellan och därmed avvikelser från kommunens råd genom funktionsprogrammet. Således än större anledning att syna ritningsunderlaget för Böle Förskola innan bygglovsprövning i vår.

Professorn Campus, personalkooperativet Professorns i Umeå, nya förskola från våren 2016 har en historik och utformning som kan göra framtidens dagisplanering bättre med bra idéer som kommer utifrån, via utvärderingar, forsknings- och utvecklingsarbeten samt privata initiativ av olika slag.

Umeå kommun har låtit göra utvärderingar genom de beskrivningar, i text, ritningar och bilder, som finns i ”Funktionsprogram för förskolan”, 2010, https://www.umea.se/download/18.77b8c5dd12c9fa0d13e80002897/1361886547694/helafunktionsprogr100831r.pdf

Där finns en utveckling från tidigare lekhallar mellan, oftast, två avdelningar, till gemensamt ”torg” för 3-4 barngrupper. Nedan t v är den anvisning som ges med ”Torget”, mitt i huset.

T h den modell jag fått utvecklad och lanserade i projektet ”Innovativ Förskola” genom Uminova Innovation för 10-talet år sedan och var grunden för just Professorn Campus´ planlösning och utformning.

Ritningarna nederst t h har min UBBI-campusidé med torg/kök/matsal/personal centralt likt funktionsprogrammet. Intill är tre kommunmodeller, vilka ej har kvadratiskt stort torg utan långsmal, mindre, gallerivariant medan ekonomidelen här är vid sidan om avdelningarna.

Således planerar och bygger inte Umeå kommun efter sitt eget funktionsprogram.

Mittenbilden visar ”verkligheten” med torget på campusförskolan som matsal och aktivitetsrum centralt och andra verksamheter omkring. Liknande centrumtänkande ligger bakom placeringen och beskrivs i mittenraden t h med förskolan i nya stadsdelen ”Universitetsstaden” med kommande bostäder och existerande olika långt ifrån.

Just att bygga flera avdelningar centralt innan bostäderna har Umeå gjort bara vid enstaka tillfällen. För Västra Ersboda på 1980-talet kom större barnstugor i utkanten. Då var jag med som fackligt aktiv i en ”politikergrupp” – med bl a kommunalråd – för barnomsorgssatsning. Jag påvisade att VE hade småavdelningsdagis centralt och två 4-avd.förskolor i utkanten.

Politikerna lyssnade på kritiken och föreslog då större enheter centralt, vilket blev för Östra Ersboda och kan ses idag 30 år senare. Så sker dock inte systematiskt i Umeå nya bostadsområden. Men campusförskolans placering av markägaren Akademiska Hus och godkänd av Umeå kommun följer ÖE-modellen och visas i detaljplaneskisserna nere t v.

Återstående ”bild” i detta förskolaplaneringscollage är ett debattinlägg i VK från 2011 och som belyser värdena av genomtänkt planering och med ”bra idéer utifrån”. Inlägget finns härunder för att lättare kunna läsas. Förhoppningsvis även av dagens politiker i Umeå liksom näringsliv som vill göra ”framtidens dagisplanering bättre”. Och medier nyfikna?

I kommande bloggar visas hur campusförskolan blev till, från idé via produkt till tjänst.

Så avslutades förra bloggen om avvecklingshotade Professorn Campus, 8 avd i 2 plan, campusförskola i egendrift, unikt i Sverige, som tillgång för Umeå, och blev till genom innovationsprojekt (via Uminova Innovation med kommunen som stor och viktig ägare) efter idéer från mig med ”Innovativ Förskola”, först 10 avd i 2 plan som ändrades till 8 avd.

Produkten blev sedan en byggnad utifrån mina UBBI-dagismodeller sedan slutet av 1980-talet i projekt med Umeå, Nordmaling och Vännäs, där Umeå universitet ingick genom Unikum (föregångare till Uminova bl a).

2009 ansökte personalkooperativet Professorn om utökning av sin förskola på Ålidhem med 4 avd till ny förskola på campus, se nedan i VF/Folkbladet-reportage för placering väster om IKSU Sportcenter – senare ändrat till norr om IKSU och Campus Arena (friidrott)

2011 godkände Umeå kommun Professorn Campus där ordförande Margareta Rönngren i För- och grundskolenämnden  yttrade sig positivt offentligt: ”Det blir spännande att se hur det utvecklas” och nämnden bedömde att man följer läroplan och har god kvalitet.

2016, april, startade Umeå största förskola och Sveriges första campusdito i egendrift efter ”50 års kamp” som VK skrev om då (Umeå Studentkår började med daghem/förskola vid Ålidhems centrum 1968 och  kommunen tog över 1971). Då hade det gått från idé, via produkt till en tjänst med 30-talet anställda och verksamhet med över 120 barn. –http://www.vk.se/plus/1699990/50-ars-kamp-for-campusforskola

2019, mars, meddelar den ekonomiska föreningen Professorn att man inte klarar ekonomin pga otillräckligt med barn för att få kommunbidrag till åtta avdelningar, och detta fastän professorbarnen tillsattes ur gemensam kommunkö, men samtidigt kommunen byggt ett flertal tillfälliga paviljonger något varken politiker eller medier uppmärksammat, än.

(Nästa blogg blir bl a om framtidens dagisplanering bättre med bra idéer utifrån, följer funktions-program – men ej i kommunförskolor.)

Professorn Campus i Umeå, som – i dagisplatsbristtider med paviljongbyggande och ingående i kommunkön – inte från början våren 2016 fick tillräckligt med förskolebarn, är som just campusförskola en tillgång som kan ge framgång för Umeås barnomsorg och näringsliv, vilket visas i detta bildfång med mottot ”Här byggs för ett Umeå som växer”.

Innetorget är en tillgång i hjärtat av huset och köket centralt med närhet, som kommunens funktionsprogram anger. Planlösningen grundas på överblick, gemensamma rum, avskildhet för lugn och ro, transportstråk som inte stör och samverkan avdelningar + inne/utemiljö.

En verklighet som föräldern (se gårdagens blogg) JojoPower beskrev belysande utifrån sin och sina barns upplevelse där.

Lägg därtill placeringen i skog och natur vid Campus arena (friidrottsarenan), nära IKSU och centralt för gamla och nya bostadsområden plus intill Umeås stora arbetsplatser som universitet och lasarett. Det ger en umetillgång för framgång även riktat utanför kommun- och landsgränser för både kvantitet och kvalitet i barnomsorgen, väl värd att visas upp.

I kommande blogg visas hur campusförskolan blev till, från idé via produkt till tjänst.

Signaturen JojoPower kommenterade debattinlägget igår med: (bilderna är inlagda av mig)

Klart att den måste få vara kvar. Mina barn har gått på 3 olika förskolor, och denna är den förskolan som de har trivds bäst på. Både med pedagogerna och med barnen.. De arbetar med barnen på ett bra sätt. De nyttjar den underbara skogen som ligger i och vid förskolan. De låter barnen utvecklas och lära sig saker. De pratar med både föräldrar och barnen för att lösa problem.

Pedagogerna känner alla barnen på förskolan och de kommunicera mellan avdelningarna.. Det är någon som brister på de flesta förskolorna, men inte här. Om man har flera barn i huset, så räcker det med att man ringer en och meddelar att man tex. blir sen med upphämtning etc.

Såklart att den ska måste få vara kvar. När det finns så många bra saker med förskolan, och låt personalen vara kvar och driva förskolan..

Min kommentar till ovan:

Självklart, det gäller att tala om detta utåt, uppåt och inåt, så att allt fler ser behovet av campusförskolan Professorn. Roligt att höra hur kommunikationen fungerar mellan avdelningarna, det är en av de saker jag tänkte på vid utformningen där. Så vi får fortsätta att få denna kommunikation till ansvariga och underlätta för fortsatt drift i egenform om det är möjligt.

Uppdaterad 14.12

Idag 13/3 har jag debattinlägg i VK kring förskolan Professorn Campus och dess framtid, se https://www.vk.se/2711103/debatt-utveckla-inte-avveckla-professorn-campus-i-umea

Debatt: Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå

(2019-03-12) Umeå stad övertog en campusförskola 1971, Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift, av Umeå studentkår. Umeå kommun bör i dag rädda det nuvarande förskolekooperativet (som i snart tre år trots allt ”sparat” pengar åt just Umeå kommun. Och även bjuda in näringslivet, för utveckling och inte avveckling av Professorn Campus. Det skriver Urban Bengtson, förskoledebattör i Umeå – som var praktikant på Professorn Campus 1971.

Idag 13/3 har jag debattinlägg i VK kring förskolan Professorn Campus och dess framtid, se https://www.vk.se/2711103/debatt-utveckla-inte-avveckla-professorn-campus-i-umea

Debatt: Utveckla – inte avveckla – Professorn Campus i Umeå

(2019-03-12) Umeå stad övertog en campusförskola 1971, Professorns daghem (Ålidhem) i egendrift, av Umeå studentkår. Umeå kommun bör i dag rädda det nuvarande förskolekooperativet (som i snart tre år trots allt ”sparat” pengar åt just Umeå kommun. Och även bjuda in näringslivet, för utveckling och inte avveckling av Professorn Campus. Det skriver Urban Bengtson, förskoledebattör i Umeå – som var praktikant på Professorn Campus 1971.