Umeås Bästa (UB)

  • Största eventet i Norrland om Sociala Innovationer, i morgon 25/4 med bok och lokala exempel, mm, på Sliperiet.

    Social Innovation i Norr 25 april 2018

    Välkommen till en konferens om social innovation i Norrbotten och Västerbotten! Här du får möjlighet att utbyta erfarenheter och lära dig mer om nytänkande verksamheter, metoder, tjänster m.m. som bidrar till ett socialt hållbart samhälle. Konferensen vänder sig till alla intresserade inom civilsamhälle, myndigheter, akademi och näringsliv.

    Social Innovation Norr 1

    SOCIALA UPPFINNINGAR HAR JAG VERKAT FÖR I 30 ÅR EFTER INSPIRATION FRÅN ENGLAND OCH SOCIAL INVENTIONS, I TÄVLING PÅ 1990-TALET,  EN BOK 2001, ETT STUDIEMATERIAL (NEDAN) OCH NU MED IDÉER PÅ EVENTET I MORGON 25/4, DET STÖRSTA I NORRLAND FÖR DESSA MER ”MJUKA” IDÉER FÖR TJÄNSTER ÄN HÅRDA DITO FÖR PRODUKTER, GENOM ”SOCIAL INNOVATION I NORR” PÅ SLIPERIET I UMEÅ.Sociala innovationer collage c

    DETTA INGÅR I EU-PROJEKT OCH MED NEDANSTÅENDE LOKALA OCH NATIONELLA AKTÖRER. VID EVENTET PRESENTERAS EN BOK OM ”100 SOCIALA INNOVATIONER” OCH REDOVISAS EXEMPEL FRÅN LÄNET + ANNAT SOM INGÅR I PROGRAMMET.

    DET ÄR ETT VÄXANDE IDÉ-OMRÅDE MED NYTT ENTREPRENÖRSKAP SOM GENERERAR SAMHÄLLSBYGGANDE OCH NÄRINGSLIVSSATSNINGAR, DÄR MEDIALT INTRESSE KAN GÖRA ATT DET NÅR UT TILL FLER SOM HAR NYTÄNKANDE.

    Sociala Innovation Norr 2

  • Vårvintertjus på hav, strand och slätt..

    Vårvinterljusigt b

  • 1987 förutsåg jag dagisbehovet och växande köer – hade nya idéer för förskolor – se helsidesreportage+ i VK Är umepolitiken beredd att lyssna nu?

    Nedan helsidesreportage+, än mer motsvarande i dagens papperstidning – kom till hösten 1987 efter att VK:s redaktion tyckte att mitt debatterande medialt, inte bara lokalt utan även på riksplan samt som förskollärare, fackligt aktiv på skyddssidan och universitetslärare på förskollärarutbildningen i Umeå, hade värden i att upplysa mera om och närmare i detalj.

    Jag förutsåg dagisbehovets växande köer, vikten av större enheter, samverkan med skolan, rätta siffror, värdet i nya idéer, mm för en säker och ekonomisk utbyggnad. Det trista är att Umeås kommunledning, politik och byråkrati, mestadels avvisade synpunkterna eller teg.

    Men däremot kunde man senare använda, t o m knycka, förslag jag fört fram medialt och/eller i brev till förvaltning/politiker. Dock, det gäller att inte misströsta utan komma igen, som idag och det jag bloggar om. Om det sedan räcker till för att bjudas in, återstår att se…

    Dubbelklicka/syna, det mesta är mycket aktuellt än idag, nytt har tillkommit och nya idéer och jag visat i bloggar/debatt. MEN ÄR UMEPOLITIKEN BEREDD ATT LYSSNA NU?

    UB VK dagis nyny

    PS Bättre har det gått annanstans med min UBBI-modell för barnstugor/dagis/förskola liksom på riksplan, t ex Socialstyrelsen och Myndigheten för skolutveckling, se blogg 17/4.

  • Förskolebehoven än större = rätt till heltid för äldre syskon, renoveringar vanligare och rättvisa i dagisnärhet. Här idéer för nytänkande – VK 2011.

    Måste bygga tolv förskoleavdelningar per år

    Kommunen behöver fram till år 2028 fler än hundra nya förskoleavdelningar. Det är Umeås södra skolområde som har det största tillväxtbehovet av fler förskoleplatser.
    —
    För- och grundskolenämnden ska vid ett sammanträde på torsdagen fastställa behovet av förskoleavdelningar åren 2018-2028. Underlaget är baserat på befolkningsprognosen.
    —
    Ovan utdrag från vk.se https://www.vk.se/plus/2316512/maste-bygga-tolv-forskoleavdelningar-per-ar om nya förskolor räcker inte.
    —
    Förskolebehovet är än större om rätt till heltid för äldre syskon (nu begränsar Umeå kommun valfriheten till högst 15 tim/veckan) om en ny regering (oavsett färger) efter valet beslutar om att Stockholms stads valfrihetsregler här blir rikslikare.
    —
    Inför att val tidigare utlovade nuvarande kommunalrådet Margareta Rönngren (S), att om det blev en S-regering skulle så ske. Så frågan är om S i Umeå är beredd att driva detta i kommande kommunalvalrörelse.
    —
    Renoveringar sker redan i dag i Umeå och ibland nedläggningar, men finns någon långsiktigt plan för barnstugornas kvalitet kan man fråga sig.
    —
    Sedan, för barnens, familjernas och miljöns skull, är det viktigt att utjämna skillnaderna i tillgänglighetsbehov beroende på var man bor och kan få dagisplats i närheten.
    —

    Innovationstänkande/handlande

    Innovativ förskola som jag visat på i förra bloggen behöver vidgas till innovations-tänkande/handlande i rättviseriktning som finns för skolplaneringen, särskilt som det ju heter FÖRSKOLA, inte barnstuga, daghem eller dagis (även om jag gör det ibland, ”kärt barn har många namn”). Härunder idéer i debattinlägg i VK 2011 som kan passa.
    —
    (Notera att campusförskolan blev av, 2016, Professorn Campus, 8 avd i 2 plan)
    Dagisprojekt Uminova Inn.

  • Innovativ Förskola vs Reggio Emilia = Flexibel typmodell vs Olika lösningar, fråga för budgeten i Umeå kommun.

    I BLOGGAR HAR JAG VISAT UTFORMNINGAR AV UMEÅ KOMMUNS NYA FÖRSKOLOR ENLIGT REGGIO-EMILIA-PEDAGOGIK MED OLIKA LÖSNINGAR, ÖKADE SMITTORISKER OCH MINDRE HEMVISTYTOR PGA SKOLHALLAR JÄMFÖRT FÖRR EGNA HALLAR/AVD.

    Tv Umeåmodeller = egna hallar/större hemvister. Th  R/E-modell-skolhall-mindre hemvister.

    Förskolor Umeå skolhallar b 2

    DET GER DYRARE INVESTERINGAR OCH DRIFT MED KRAV PÅ MER YTOR PGA SÄMRE ARBETSMILJÖ. 70- OCH 80-TALETS TYPMODELLER VAR BÄTTRE EKONOMISKT LIKSOM SYFTET I TYPBARNSTUGEPROJEKT 1988-89 MED FÖRSKOLAN MISSIONÄREN.

    Större i antal avd. men mindre i hemvistytor.    Innovativ förskola i flexibel typmodell.

    Förskola 2 plan innovativ Umeås

    MEN TROTS BRA UTVÄRDERING DÅ, KOM NYTT BYTE AV MODELL SOM SEDAN FORTSATT OCH NU PÅ 2010-TALET AV NYA OLIKA REGGIO-EMILIA-TYP EFTER FUNKTIONSPROGRAM, 2009, SOM GER FLER PROJEKTERINGAR OCH FÖRDYRAR.

    OVAN VISAR REGGIO EMILIA-MODELL 2018, TYPMODELL-MISSIONÄREN 1990 OCH IDÉ ”INNOVATIV FÖRSKOLA” I FÖRSKOLAN (BILDER NEDAN) PROFESSORN CAMPUS, 2016, 8 AVD 2 PLAN, MED TORGRUM, EGNA HALLAR OCH UTAN GENOMGÅNGSRUM.

    Förskolemiljöer debatt

    I BUDGETPLANER FÖR UMEÅ KOMMUN ÄR EN FRÅGA FÖR FÖRSKOLAN OM OLIKA LÖSNINGAR ELLER LÄRA AV BESLUT OCH UTVÄRDERINGAR FRÅN FÖRR  OCH TA DEL AV INNOVATIONER FÖR BÄTTRE OCH MER EKONOMISKT I FLEXIBEL NY TYPMODELL.

  • Mina UBBI-resultat i statliga källor: Socialstyrelsen/Barnomsorgslagen (1995) och Myndigheten för skolutveckling (2005). Men inget i Umeå kommuns Funktionsprogram och ej om C-uppsats i dagismiljöer.

    Gårdagens (15/4) blogg om kommunutvärderingen jag gjorde 1994 av Umeås 13 olika daghemsmodeller 1966-1992 kom ej med i referenser till Funktionsprogram förskolan, 2009.

    Se nedan bilder, överst fr v inbjudan utvärdering, F-programmets framsida, För- och grundskolenämndens ordf. Margareta Rönngren (S) om att samla olika kompetenser.

    I mitten framsidan av min C-uppsats i pedagogik vid Umeå universitet, ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer, 1993, som kommunen inte heller tog med i referenserna. (Dubbelklicka och se/läs mera.)UBBI F-progr Cupps Socc

    ”Otroligt spännande och värdefullt”

    Ej heller om Socialstyrelsens rikskonferenser  i Umeå, Jönköping och Stockholm vid presentation av Allmänna råd och Barnomsorgslagen 1995:2 där jag medverkade med erfarenheter från kommunens utvärdering och C-uppsatsen, se t h, överst och i mitten.

    Nederst t v om mig i socialstyrelsematerial och t h några referenser med bl a Pia Björklids, Myndigheten för skolutveckling, Lärande och fysisk miljö (2005) från min utvärdering och uppsatsen, under rubriken nedan ”Pedagogisk och fysisk miljö”. Så blir mina erfarenheter med och kan passa i det M Rönngren säger ”otroligt spännande och värdefullt” när olika kompetenser samlas. Och innehåller analysmetoder användbara i ny kommunutvärdering.

    Om inte Umeå kommun visste om detta är här mina UBBI-resultat för förskolemiljöer.

    3.1 Pedagogisk och fysisk miljö, sid 40-41

    Urban Bengtson (1993) har genomfört en studie om bra respektive dåliga miljöer i den fysiska utformningen av förskolor utifrån målen för den pedagogiska verksamheten. Syftet var att finna metoder för att beskriva de dåliga miljöerna – “sjuka” planlösningar – och analysera hur dessa kan bli “friska”.

    Detta genomfördes genom granskning av offentliga dokument samt intervjuer och enkäter hos daghemspersonal, utvärderingar och expertorgans bedömningar av den fysiska miljön. Gemensamma nämnare i beskrivningen av dåliga miljöer var störande genomgångsrum, bristande överblick och bullrig miljö samt brister i planlösningen som skapar stress, ger buller och dålig luft.

    Bra miljöer var de som hade utformats så att de var ett stöd för den pedagogiska verksamheten, t.ex. med möjlighet till livliga lekar och lugn samvaro, enskilt och i grupp, rymligt och flexibelt. Han beskriver “bra utformningar” utifrån en modell som han kallar ögats princip:

    Ö: Överblick inomhus och mellan inne- och utemiljö
    G: Gemensamma utrymmen som lekhall, verkstad/ateljé, våtlek
    A: Avskildhet för större och mindre grupper
    T: Transport med inga störande genomgångsrum, i stället hall/korridor

    S: Samverkan och sambruk genom flexibel utformning

    En annan metod var ett flödesschema i ritningar för att analysera hur mycket av ytan som upptas av kommunikationer. Därmed kan man, enligt författaren, dels räkna ut hur mycket eller lite möblerbar yta som blir kvar, dels se intensiteten i flödet. Ju mindre yta och ju större intensitet, desto mer buller och stress blir det.

    Den yta som blir över benämner han “pedagogisk nettoyta” – ett mått på den fysiska pedagogiska miljön. För t.ex. ett aktivitetsrum är stor nettoyta och ett litet flöde en bra miljö. För ett kommunikationsrum blir liten nettoyta och ett stort flöde en bra miljö för kommunikationer och transporter.

    Detta ger då ett effektivt användande och avlastar därmed aktivitetsrummen, som får mindre stress och buller. Hans studie visar att genomgångsrum upplevdes som störande för verksamheten. Speciellt anmärkte man på lekhallen som passage.

    Ett annat problem med många genomgångsrum var önskan att kunna arbeta i lugn och ro, d.v.s. att få avskildhet. Trots denna självklarhet med lugna rum och avskildhet fanns många exempel på vilrum i bullriga zoner.

    En tredje viktig synpunkt för den fysiska pedagogiska miljön var personalens behov av uppsikt och överblick. Det gällde även överblick över utemiljön inifrån.

    Bengtson har utvecklat tre kriterier som kännetecknar en “sjuk planlösning”.

    Det första är stress. Många genomgångsrum riskerar att ge stress för både barn och personal.

    Är det genomgångsrum intill lugna rum uppstår också risk för buller – det andra villkoret för “sjuka planlösningar”.

    Dålig luft – det tredje kriteriet – handlar om brister i ventilation men även dålig luft i rum som inte går att vädra.

  • Utvärdering (1994) av daghem i Umeå (uppdrag jag fick av Socialkontoret) gav förskolan Missionären bäst betyg. Men följdes ej upp av kommunen och finns ej nämnd i F-programmet 2009.

    SVARSBREV FRÅN UTB.DIREKTÖR A-C GRADIN (blogg 9/4) HADE INGET OM SKRIFTLIG UTVÄRDERING AV FÖRSKOLOR UTAN ATT ”UTVÄRDERINGAR SKER FORTLÖPANDE”.. OCH ATT ”LÅG PERSONALOMSÄTTNING” GER ERFARENHET FRÅN 70- OCH 80-TAL

    Funktionsprogram revidering Gradin

    MEN UTVÄRDERING FINNS AV JUST DAGHEM/FÖRSKOLOR FRÅN DÅ OCH BESTÄLLD AV KOMMUNEN GENOM SOCIALKONTORET 1994 OCH JAG GENOMFÖRDE, HÄR SMF OCH SAMMA RESULTAT SOM 1992, MISSIONÄREN HÖGT BETYG, (se blogg 12/4)..

    Missionären utvärdering modeller

    .. OCH UTBILDNINGSKONTORET KAN FÅ. DEN FINNS INTE I REF. FÖR FUNKTIONS-PROGRAMMET OCH INTE ANNAT MTRL FRÅN DÅ OM MILJÖER. DETTA REDOVISAS I NÄSTA BLOGG OCH UTB.KONTORET KAN HA NYTTA AV LIKSOM POLITIKEN I UMEÅ.

  • Matinnovationer: Frukt i tallriksmodell – tar skeden fotografen i vacker hand med korvbröd och sill&ägg&kaviar!

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

  • Centerpartiets M Larsson oroades 2009 över att Funktionsprogrammet – förskolan inte blir som tänkt. Och har nog fått rätt i mycket trots ordf. (då) M Rönngrens (S) höga förväntningar.

    2009 ifrågasattes Umeå kommuns Funktionsprogram för förskolan av Centerpartiets gruppledare Mattias Larsson i en interpellation 27/3 att det inte blir som tänkt. Se här och svar av För- och grundskolenämndens ordförande Margareta Rönngren (S) – dubbeklicka gör det lättare att läsa. Mina kommentarer och framtidsblickar under skrivelserna.

    ML och MR interpellation b

    ML:s frågetecken då kvarstår idag och nu med ”utropstecken” där mina beskrivningar med analyser av de Reggio-Emilia-modeller som blivit vanligt i Umeå, syns i tidigare bloggar. MR:s svar har i stället gett nya frågor nu, bl a kring det jag visat om inga dokumenterade utvärderingar, mindre hemvistytor pga skolhallar samt störande genomgångsrum.

    Och dyrare med återkommande nya R-E-modeller jämfört med 1970- och 1980-talets typmodeller. Som var syftet med beslutet i Socialnämnden 1989-06-22 om ny ”typbarnstuga”, se ur protokoll i blogg 10/4. Men detta ändrades i praktiken av ”planeringsbyråkratin”, inte politiska beslut, och så kom återkommande nya dagisritningar.

    Alla olika typmodeller, från första barnstugan, Berghems 1966, och till början på 1990-talet, uppdrog Socialkontoret mig att utvärdera 1994. Och i blogg på måndag 16/4 redovisas sammanfattningen av utvärderingen. Som Umeå kommun har anledning att studera närmare i översynen av F-programmet som pågår enl. svar från utbildningskontoret nyligen.

  • VARFÖR har Umeå kommun fel om ritning? För att jag vill tjäna pengar? Som kommunen anser enl. fackrepr.

    ETT VARFÖR? AVSLUTADE FÖRFÖRRA BLOGGEN (9/4) OM ATT UMEÅ KOMMUN SVARAT VAB-MODELL FÖR FÖRSKOLAN MISSIONÄREN (1990) TROTS ATT DET SYNS TYDLIGT PÅ RITNING + I TEXT ATT DET ÄR MIN UBBI-MODELL. SÅ VARFÖR?

    FÖR DET HUVUDSKYDDSOMBUD SÄGER I LÄRARNAS TIDNING 1992 ATT KOMMUNEN TYCKER JAG AGERAR I EGET SYFTE OCH VILL TJÄNA PENGAR PÅ MIN IDÉ?

    HÄR UTDRAG OCH DÄRUNDER HELA REPORTAGET SOM F Ö GER MINA DAGISIDÉER HÖGT BETYG. NOTERA EN UMEÅ-KOMMUNTJÄNSTEMANS POSITIVA INSTÄLLNING…

    (I morgon blogg om politiskt partis oro över Funktionsprogrammet, att det ej blir som tänkt.)

    UBBI Missionären rep 2

    UBBI Missionären rep