Kategori: Uncategorized

Nedan är rubrik i debattinlägg i VK den 16/1 om ”barnens bästa” i Umeå för bad och förskolor. Därunder följer beskrivning hur Umeå kommun nu missar riksråd för förskolor.

Se Boverket-råd (uppe t v) om sol/skugga och kommunriktlinjer = ”byggnader i norr” (+ bild). Men för ny förskola t h är huset i söder och utemiljö i skugga, ej utrett vinterhalvåret!

Kommunråd är ovan och ritning, med stress pga genomgångsrum, mm. Riksråd (SKR 2019) härunder har om flöden och ”crowding” – trängsel samt planera mot köbildning.

Denna kunskap med tydliga krav på inomhusmiljön syns i Umeås nya funktionsprogram 2021, med referenser ända till mina resultat i pedagogikuppsats 1993 om sjukt/friskt.

Hur detta ”sjuka”, inne-ute, nu riskeras bli i Umeå syns i mittenkolumnen för Kålmasken-förskolan på Tomtebo gård vid södra Nydalasjön = skuggigt ute – genomgångsrum inne!

T v 1:a daghemmet/förskolan i Umeå, Berghems (1966) med egna avd.entréer. T h utveckling av Missionären (1990) – för friskt inne och mer in/ut – till min Atrium-idé…

…i Flex-Friskare Förskola. Passande i förskolecheftjänstemans i Umeå omdöme efter träff för c:a 20 år sedan med beröm: ”flexibla nyttjandet – intressanta förslag” i framtiden.

PS Bildcollaget överst visar nere t h Atrium-idén i ”solenergi-läge”, från trafik/nära skog..

Från VK-debatt 16/1 2023 – med fler illustrationer/bilder.

https://www.vk.se/2023-01-16/debatt-ge-bad-och-forskolor-battre-forutsattningar-att-bidra-till-umeas-utveckling

Umeås bästa handlar här om barn i två områden där Umeå kommun är framsynt med attraktioner för den nu 400-åriga stadens utveckling befolkningsmässigt.

Det ena området ”Umeås bästa” rörande barn är fritid och här bad/simning. Där kan jag på nära håll följa barnbarn. Så här sade ett om detta: att det är bra att Umeå har så många badhus och simhallar. Och räknade upp Navet på stan, IKSU, Holmsund, Sävar (där hans förskola hyrde tid och åkte buss till).

Ersbodabadet och Hörnefors kom upp och jag lade till Hemgårdens lilla bassäng samt IKSU Spa, båda med extra varmt vatten. Umelaguns äventyrsbad med 25-metersbassäng kom också med i uppräkningen.

Då känns det just nu inte riktigt ”barnens bästa” när Umeå fritid vill höja besöksavgifterna för alla kommunala bad utom det största, Navet.

Man motiverar med sparandekrav i kommunen. Men finns kalkyler för följderna ekonomiskt? Tänk om besökandet minskar så att det blir ännu lägre intäkter. Eller ska man då dra ner på personal och öppettider? Detta blir inte ”barnens bästa” och förlorare är mer de som inte känner sig ha råd med bad och simmande för sina barn.

Så kommunledningen: ta upp detta på kommunstyrelsenivå, ett bad är bland det dyraste för barn en kommun bygger och driver. Då är det i stället ökat antal besökare och nyttjare som behövs givet att samma personalstyrka klarar det.

Därför KS: syna Umeå fritids kalkyler och ge uppdrag att beräkna för lägre avgifter och bedöma ökat besökande. Plussa på med hälsoeffekter och attraktionsdito för badande/simmande samt inflyttning.

Då känns också flitigt annonserande nu om att besöka Umeå badhus/simhallar mer äkta.

Betänk att nu 2023 avgörs i Umeå SM-veckan sommar med många olika idrotter där SM-simningen är den största. Då kommer folk från hela Sverige hit förutom deltagare, även anhöriga, supportrar och publik som vill se toppidrott.

Andra området för ”Umeås bästa” och barn är skolan, i detta fall förskolan, som ofta försvinner i beteckningen ”skolan”, i såväl medier här som i Umeå kommun självt.

Där står i Umeås kommuninformation från i höst 2022 – men beslöts redan 1 april 2020 – angående en ny förskolas utformning: ”Skolgården vätter mot skogen…” och ”hur solen lyser på skolgården”.

Så förskolebarnens viktiga uteverksamhet får inte den namngivning de har rätt till. Och inte bara språkligt. För planeringen av denna nya förskola, Kålmasken, i nytt bostadsområde Tomtebo gård vid södra Nydalasjön och nära Umeås största friluftsområde, Nydala, är inte den bästa, snarare den sämsta för solljus ute och frisk miljö inne.

I debatt och i blogg har jag beskrivit hur byggnadsnämndens beslut om utelekgård med norrläge ger skugga vid entréväggen mot norr, året om! Än längre på gården genom två våningar.

Ändå är råd/riktlinjer solklara (!) med 2010:s Funktionsprogram om ”att placera byggnader i norr”, således utemiljön i söderläge. 2021:s skrivning förstärker detta med: ”Utemiljöer ska planeras med tanke på solinstrålning, vindskydd, buller”. Men nu får barnen ute tvärtom, nordanvind, intill trafik/buller och nära parkeringshus, förutom skuggigheten.

Planeringen missade/glömde? göra sol- och skuggstudier för vinterhalvåret. Fastighetssidan beslöt om läget ett år innan för- och grundskolenämnden i maj 2021 antog nytt funktionsprogram där Kålmasken och råden anges. De föregående, från 2010, fanns dock att följa.

Lika tydligt är råden för inomhusmiljöerna att genomgångsrum med många dörrar är störande enligt texten. Men på ritningen delar tre avdelningar per plan på en groventré med 10 – 12 dörrar och ett stort allrum är passage till fem andra rum!

I pedagogikuppsats (C-nivå, 60 p) 1993 om ”barnstugemiljöer” kallar jag ovan för ”sjuka” planlösningar likt ”sjuka hus” tekniskt. Så både sjukt inne och ute nu för denna nya förskola.

Så kommunledningen har all anledning att fördjupa sig i både bad- och förskoleproblemen här i Umeå nu. Så att barnens bästa blir för Umeås bästa.

Börja politikåret 2023 med besök i verkligheten, far och bada i de olika kommundelsbaden, prata med barn och vuxna, fråga om de badar/simmar mer om det blir billigare.

Passa på att i soligt väder studera skuggorna vid förskolebyggandet på Tomtebo gård och föreställ känslan att inte få värmande sol ute vintertid. Tänk i stället en byggnad i norr och utegård mot söder, solenergivärme samt med avstånd från trafik och buller! Och inomhus mindre störande mötande i frisk utformning!

Urban Bengtson

simmarvän och förskoleföretagare

God Jul får Umeå kommun med min ”dagispresent”-ation om sjuka och skuggiga förskolemiljöer i Umeå och att följa Boverkets vägledning om förskolors fysiska miljö.

Då passar att en hel del av 5 md kr i fyra år används till detta och ”lyfter hela samhället”.

Första ”lyftet” för Umeå, är att följa socialnämndsbelsut 1989 om icke-störande passage.

Problem med genomgångsrum visade förskolestudie 1988/89, se ovan (1993). Umeå kommuns funktionsprogram 2021 har samma som jag nu om ”störningar, buller, stress”:

Umeåritningen ovan har störande i både stor groventré med många dörrar och i allrum. SKR markerar för ”ostört” i ”Fördelning av pedagogisk yta” och fördel i flexibla ytor.

För utemiljö gäller solljus-läge = hälsa + undvika slagskuggor i Boverket-råd och Umeås ”placera byggnader i norr” + utemiljöer planeras för ”vindskydd, solinstrålning, buller”.

Men Umeå kommun utredde bara två söderlägen, med norr-utegård, ovan och ej vinter!

Så skuggor oktober – mars ger sådant här mörker medan förskola i norr ger solljus, t h.

Atrium-idé för mer in/ut och få genomgångsrum syns t v. T h är soliga förskolor i Umeå.

Ovan debattinlägg i VK 18 juli i år tar bl a upp störande mötande, sjuka planlösningar, skuggig utemiljö, etc och ger kommunen råd i att överskatta behov och bygga flexiblare.

Min julklapp-”present”-ation passar i Boverket-vägledning, överst i bloggen och ovan i coronaforskning, av förskolors fysiska miljö så att Umeå och svenska samhället lyfter…

Och idé-aliskt samt lämpligt som nyårslöfte för 2023, Umeåpolitiker?

Bildbevis: Ej godkänd förskolegård i Umeå, Kålmasken, Tomtebo, uppfyller ej solljuskrav då förskolan ej är ”i norr”, ej vindskydd-norr, ej skuggstudier vinterhalvåret och har buller.

Bildbevis: Skuggor på utemiljön ökar vinterhalvåret, södergård för Berghem-Missionären-Professorn, alt till Kålmasken är solengergi-läge i Atrium-idé (högre upp) – ej buller/trafik.