Kategori: Uncategorized

  • Ny Umeåförskola följer INTE kommunrevidering för entréer – genomgångsrum – valmöjligheter. Campusidéer gör det – politiker välj – väl prövad i åratal eller helt oprövad

    Umeåpolitiker, bedöm förskole-modeller för entréer – genomgångsrum – valmöjligheter, kommunens eller campusidé. Välj efter att ha studerat text och ritingar här.

    Nedan är Umeå kommun förskolemodell från reviderat funktionsprogram från maj i år. Därunder är beskrivningar från F-programmet som anses viktiga för väl fungerande förskolemiljöer. Det gäller entréer, genomgångsrum och valmöjligheter.

    ENTRÉN här är en enda för alla (tre/plan) avdelningar, som ”groventré-torg” – nära 70 kvm med 12-14 dörrar, en bit, 5-10 m, från kapprum och försvårar överblick ut/in…

    GENOMGÅNGSRUM blir det i entrétorget för 50-talet barn per plan, personal och många föräldrar liksom i avd. allrum med 5 dörrar och i delat rum mellan avd.

    VALMÖJLIGHETER är mellan två avd, t v, och den tredje är solitär, t h, där entrétorget skiljer barngrupper åt.

    Här nedan är kraven för nedan funktioner och kommunmodellen INTE uppfyller!

    Här ovan är kraven för ovan funktioner och som campusidéer nedan uppfyller!

    Nere t h, övre bild, grundidén av min campusmodell för det som 2016 blev Professorn Campus (personalkooperativ) i Umeå, i kommunregi från 2019, här flexibel i tre storlekar.

    Därunder utveckling till en Atrium-modell med fler in/ut samt egna avd.entréer. Och än ”coronasäkrare” med mindre smittrisker…

    T v är en förnyad 2-avd-modell, ”verandaidé” som ger mer in/ut med mer uteverksamhet och är invändigt liknande campusmodellen med få genomgångsrum = friskare miljö.

    ENTRÉERNA är flera – direkt till kapprum – med överblick in/ut – extra i atriummodell

    GENOMGÅNGSRUM undviks och kapprum är passage till/från innetorg/pedagogikhall

    VALMÖJLIGHETER är olika – mellan grannavd – till/från innetorg – ut/in – ger variationer

    Politiker i Umeå, gör gärna er bedömning av ny reviderad förskolemodell – utifrån den text som antogs i maj i år. Välj mellan väl prövad i åratal eller helt oprövad idag.

    Ovan bildcollage är om väl prövad grundmodell UBBI och utvecklad under mer än 30 år (se ovan) i två företagsprojekt, via Unikum 1988-89 (bilder överst) och Uminova Innovation 2011-2016, Innovativ Förskola (mittenrad t v) och collage i mitten.

    Båda företagsinstitutioner vid Umeå universitet och enda innovationssatsningarna i Sverige för förskolebyggnationer sedan MAFF-projekt på 1980-talet.

    T h flexmodeller, olika storlekar, och därunder verandamodellen. T v nederst reportage i fackliga tidningen Förskolan 1990 i temanummer om lokaler och miljö.

  • Umeå Förskolehistoria i 30 år av olika modeller där Missionären 1990 finns i Campusförskola 2016 och i Atriumidé 2021 med flexibilitet i entréer + länkar – jfr med kommunbytande ideligen och hur sjuka planlösningar blir friska

    Missionären 1990 överst t v – Campusförskola 2016 mittenbild – Atriumi-idé 2021 nederst t h grundas på en Utvecklings-Bar-Barnstuge-Idé (UBBI) jag skapade inför ett typbarnstugeprojekt i Umeå, Nordmaling och Vännäs och byggdes förskolor av.

    I Umeå – Missionären på Umedalen, i Vännäsby – Snickargården och i Gräsmyr.

    UBBI-modellen har få genomgångsrum, direktvägar till lekhall/torg och entréer med egna kapprum, som ger överblick in/ut, allt för en frisk planlösning – och coronasäkrare än förskolor med störande genomgångsrum. Ger friska planlösningar

    Således mer smittrisker i motsatsen av genomgångsrum med störningar, bristande överblick och delade entréer. Detta syns i varierande grad i Umeå  kommuns återkommande ändrade modeller – ofta utan utvärdering. Ger sjuka planlösningar

    I översta raden (efter Missionären) i mitten Nya Målaren (Teg) och t h Blåkulla (Tomtebo). I mittenraden fr v Skattelden (Tomtebo), Campusförskola Professorn/Glaciären (Campus) och Lundagård på Sofiehem.

    I nedersta raden fr v Böle förskola (Teg), sedan förskolemodell i reviderat funktionprogram 2021 och t h UBBI Atrium med länkar och fler in/ut.

    Notera sex olika typlösningar för Umeå kommuns förskolor, från långa korridorer via störande innetorg till rörig groventré om nära 70 kvm! Samt genomgångsrum och ofta delade entréer för fler avdelningar. Jämför med nedan ”utvecklingsbara barnstugeidé”,

    fr h bild på förskolan Missionären 1990, i mitten Atrium-modell och t v beskrivningar samt därunder om idétävling ”Corona Cup” 2020. Här ur idébok i förskoledesign i vår 2021.

    Och i det material Umeå kommuns tre kommunalråd fick 28 juni i år. Nu snart fyra månader senare inget gensvar eller svar, inte ens att skrivelserna/broschyr diarieförts…

     

  • Folkhälsomyndigheten och råd om förskolemiljöer – kan vara som köpcentra och centrum – mer smittrisker i Avion än Rådhustorget – likt i ny Umeåförskola vs Campusidé

    Folkhälsomyndigheten såg mer smittrisker för köpgalleria med få entréer än i stadscentrum och olika entréer – likt ny Umeåförskola mot campusmodell – EN entré mot fler – i Umeå som Avion mot Rådhustorget

    FINNS LIKHETER MELLAN KOMMERS OCH FÖRSKOLOR? VISST, SE NEDAN!

    AVION i Umeå med få entréer och ”köpcentra-torg” samt många dörrar…

    Reviderad Umeåförskola med EN entré med ”groventré-torg” och många dörrar…

    Campusförskola utvecklad med olika entréer + pedagogikhall = coronasäkrare…

    UMEÅ CENTRUM med olika in/ut-farter till Rådhustorget + egna kommersentréer…

    Minns coronarestriktioner i köpcentrum/gallerior – strängare än i centrum. Caféer/restauranger med få galleriaentréer och en person per bord mot i lokaler ”på stan” och varsina entréer för fler tillsammans – pga olika smittrisker in/ut.

    Överfört till förskolor blir Campusförskolemodellen coronassäkrare med fler entréer än Umeåny som Kålmaskens EN entré per våning och gemensamt groventré-torg för fler barngrupper/avdelningar..

    Så Folkhälsomyndighetens olika restriktioner kan tillämpat på hur förskolemodeller bedöms olika smittriskiga.

    Och förskolornas utformning jämförda med stadsplanering, blir Umeå Centrums caféer/restauranger med egna entréer direkt utifrån och Avions med få entréer  för många caféer/restauranger och inomhus. Så coronasäkrare i Umeå centrum än på Avion

    PS Pedagogikhall är ett nyord på ett rum för lärmiljö, rutiner och aktiviteter, fler grupper ihop –  helst utan störande genomgångar – pedagogiktorg också passande…

  • Idéer – kritik om Umeåförskolor – 1980-2021 – i funktionsprogram – i ny kommunritning – alt. i idébok om förskoledesign – coronasäker-flexibel – för politiker att få kunskap om…

    FÖR 40 ÅR SEDAN KOM KRITIK MOT GENOMGÅNGSRUM I UMEÅFÖRSKOLOR…

    …OCH BEKRÄFTADES  IGEN – I UNDERSÖKNINGAR I TYPBARNSTUGEPROJEKT…

    …LIKSOM AV UMEÅ KOMMUN I REVIDERAT FUNKTIONSPROGRAM I VÅR 2021…

    …MEN I NY RITNING FÖR FÖRSKOLEMODELL SYNS ÄN MER GENOMGÅNGAR…

    …I ”GROVENTRÉ-TORG” T H – INNE I AVD. T V OCH I FÖRRA MODELLEN NERE T V…

    …MED STÖRNINGAR, SÄRSKILT I EN ENTRÉ UTAN UPPSIKT – EMOT F-PROGRAM…

    Entréer till förskolan ska vara välkomnande och lättillgängliga för barn och vuxna och de ska ligga i direkt eller i nära anslutning till kapprum och avdelningens övriga rum. Entrén bör ha fönster mot gården så att personal kan ha överblick över barn som är ute på gården.

    …OCH UNDVIKS I MIN IDÉBOK OM FÖRSKOLEDESIGN I VÅR 2021 SOM UMEÅ-…

    …POLITIKER FÅTT INFORMATION OM IFALL INTRESSE – FÖR ATT STUDERA OCH…

    …ATT FÅ VETSKAP SOM UTVECKLATS GENOM ÅREN, BL A I UMEÅ, OCH INGÅR I…

    …KUNSKAPSÖVERSIKT OM FÖRSKOLEMILJÖER (men ej med i reviderat f-program!)…

    …KLARARDE KRAV OM CORONASÄKER OCH FRISKARE-FLEXIBLARE UTFORMNING.

  • 1976 överytor i Umeådaghem – ändrades – 2003 nya merytor i förskoleplaner – ändrades – 2008 samma – ändring – 2021 mindre avd.yta i ny förskola – bekräftas i revideringsunderlag – ändras?

    SOM NYBLIVEN FÖRSKOLLÄRARE (1973) SÅG JAG 1976 ÖVERYTOR I UMEÅDAGHEM

    I VK NEKADE KOMMUNEN OM ”SNO” EXTRA STATSBIDRAG – MEN ÖVERYTORNA ÄNDRADES OCH SEDAN PÅ RIKSNIVÅ (andra kommuner I Sverige gjorde samma).

    2003 SOM FÖRETAGARE INBJÖDS JAG TILL KOMMUNEN – SÅG NYA ÖVERYTOR

    VID MÖTE MED POLITIKER VISADE JAG PÅ DESSA – MED GENSVAR OCH ÄNDRING – IGEN – VILKET SENARE BERÄTTADES OM  I EX-ARBETE VID UMEÅ UNIVERSITET

    2008 ÖVERYTOR IGEN OCH FÖRDYRINGAR SAMT UTFORMNINGAR MED MINDRE AVD.YTA, OM GENOMGÅNGSRUM MED STÖRNINGAR – OCH ÅTER ÄNDRING

     

    NU 13 ÅR SENARE UPPTÄCKER JAG MINSKADE AVD.YTOR, SE UR BLOGG 5/10:

    Stopp pga för liten uteyta – nu minsta inneytor jämfört med förr i ny Umeå-förskola – stopp/sänkta barngrupper

    Efter stopp för bygglov av ny förskola före sommaren på grund av för lite uteyto enligt Byggnadsnämnden, visar ytgenomgång inomhus jämfört andra förskolor i Umeå kommun på mindre avdelningsinomhusytor per barngrupp i den nya, t o m bland de minsta sedan 1970-talet…

    PGA ”groventré-torg” om närmare 70 kvm minskar varje avd.yta till 120 kvm. Det är 15 % procent mindre, drygt 20 kvm, än förskolan Missionären, Umedalen, 1990, med lite över 140 kvm avd.yta samt få genomgångar och högre andel ”pedagogisk nettoyta”.

    NEDAN LÄNGST T H MISSIONÄREN, 140 KVM, INTILL NY UMEÅMODELL, 120 KVM

    T V KÅLMASKEN OCH BÖLE, MITTEN GROVENTRÉ-TORG, EN ENTRÉ, EJ I AVD.YTAN

    OVAN REVIDERAT FUNKTIONSPROGRAMS YTSIFFROR ÄR 120 KVM/AVD (som jag visat), MINDRE ÄN KOMMUNNORM 140-142 KVM (GROVENT´RÈ I AVD.YTAN)

    Med groventrén ihop på avd. fås nära kommunikation in/ut och uppsikt som revideringen inte visar i ritningar, MEN anger ska finnas enligt texten på sid 17: 

    Entréer till förskolan ska vara välkomnande och lättillgängliga för barn och vuxna och de ska ligga i direkt eller i nära anslutning till kapprum och avdelningens övriga rum. Entrén bör ha fönster mot gården så att personal kan ha överblick över barn som är ute på gården.

    SÅ NU FINNS, ÅTER,  ANLEDNINGAR ATT FÖRSKOLEPLANER I UMEÅ ÄNDRAS…

  • Fel av Byggnadsnämnden om styrdokument för förskolor – finns ej nationella – kommuner avgör utformning – råd finns i Barnomsorgslagen 1995 – ur pedagogik-uppsats av mig – gör att Umeå kan få nya riktlinjer…?

    Av e.-brev till politiker i Umeå kommun om reviderat funktionsprogram förskola 2021, har en svarat, Byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund (S). Här en del av dialogen:

    Skriver till alla er ordinarie ledamöter i Byggnadsnämnden…..

    Ärendet gäller reviderat funktionsprogram förskola i Umeå kommun som För- och grundskolenämnden antog i majmötet 2021 – med en L-reservation som avslogs (begärande att extern expertis skulle granska).

    —-

    Och ur svar av M Berglund som kom omgående:

    Granskningen av byggloven sker normalt av bygglovshandläggare utifrån gällande regler i bl a BBR. Iden om hur man utformar lokalerna sker i dialog mellan ansvarig nämnds och tekniska nämndens tjänstepersoner med stöd av de styrdokument som finns både nationellt och lokalt. Byggnadsnämnden deltar normalt inte i det arbetet.

    —-

    Jag svarade då bl a följande:

    ”Det finns inga styrdokument nationellt kring de pedagogiska lokalmiljöerna utan kommunerna sköter detta själva. Styrningen upphörde för 40 år sedan, när statsbidrag från Socialstyrelsen för lokaler togs bort.”

    Nedan är ytorna från förr i lokalerna och gruppstorlekar, mm. T v avd.ytan för en barngrupp om 15 barn i s k syskongrupp, 3-6 år. Som numera ofta ligger på 20-talet barn och inga ökade ytor sedan 1980-talet..

    Men I Umeå kommun riskeras idag i praktiken minskning till 120 kvm avd.yta  –  minus 15% – i förslag itill reviderad funktionsprogram. (Se tidigare bloggar).

    Siffrorna, mm, är från Socialstyrelsen 1972, ”Gula boken” (nedan t v) med anvisningar för utformning + ytor och statsbidrag för byggande om de följdes. In på 1980-talet upphörde statsbidragen och kommunerna bestämde själva kring ide pedagogiska miljöerna. 1986 kom MAFF-projekt med ritningsexempel som grundades på riktlinjerna.

    Nya råd rekommenderades senare, 1995, av Socialstyrelsen (de senaste f ö), se ovan.

    Där var jag deras expert och skrev texten för ”Lokaler och miljö”, som grundades på min C-uppsats (60 p) i pedagogik, 1993 (nedan i mitten) om ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”.

    (T h min idébok om förskoledesign, mars 2021, som än inte Umeå kommun visat intresse för trots ett flertal försök.).

    Barnomsorgsråden ovan presenterades för Sveriges kommuner vid möten i hela landet, här t h, med ett i Umeå, där jag föreläste om ”Lokaler och miljö.”

    Umeå kommuns funktionsprogram förskola från 2009/2010 har i referenserna ovan t h med om mina resultat i C-uppsatsen i ”Lärande och fysisk miljö”, 2005, som beskriver detta nedan t v.

    Däremot har inte reviderat funktionsprogram i Umeå kommun i maj i år, 10 år senare, inte med denna nationella ”kunskapsöversikt”.

    Så Byggnadsnämnden i Umeå kommun, välkommen att höra av er, om  rådgivande dokument i dessa skrifter, Socialstyrelsens och i Lärande och fysisk miljö, Härur kan man arbeta fram kommunegna riktlinjer som ger byggnadsnämnden styrdokument i Umeå.

    Där kan beteckningen ”Sjuka och friska planlösningar” passa och med ”sjuka” för byggnadslovsansökan kunna avslå liknande i år gjordes för planerade förskolan Kålmasken pga för liten utegård.

    Och sedan i nya kommunala riktlinjer godkänna ”friska” utformningar där även coronaanpassning för minskade smittrisker ingår.

  • Stopp pga för liten uteyta – nu minsta inneytor jämfört med förr i ny Umeå-förskola – stopp/sänkta barngrupper

    Föregående blogg visade att ny förskolemodell Kålmasken ”följer ej råd om nära kapprum, uppsikt, överblick och genomgångsrum – störande groventré – ger sämre arbetsmiljö”.

    Denna blogg handlar om ytor inomhus, analys och jämförelser med förr, även m a a nedan reportage i VK 18/6 i år om otillräckligt med utomhusytor för ”nya förskolan”.

    Efter stopp för bygglov av ny förskola före sommaren på grund av för lite uteyto enligt Byggnadsnämnden, visar ytgenomgång jämfört andra förskolor i Umeå kommun på mindre avdelningsinomhusytor per barngrupp i den nya, t o m bland de minsta sedan 1970-talet…

    Ihop med störningar i genomgångsrum i gemensamt ”groventré-torg” för 3-4 avd/plan, 12-14 dörrar och EN entré + 5-10 m till avd. kapprum samt mindre avd.ytor jämfört med förr i Umeå kan det ge krav på sänkta barngrupper.

    Se här nedre våning i ritning för Kålmasken, 6 avd i 2 plan.

    PGA ”groventré-torg” om närmare 70 kvm minskar varje avd.yta till 120 kvm. Det är 15 % procent mindre, drygt 20 kvm, än förskolan Missionären, Umedalen, 1990, med lite över 140 kvm avd.yta samt få genomgångar och högre andel ”pedagogisk nettoyta”.

    En skalenlig jämförelse visar nedan t v Kålmasken och t h Missionären. Groventrén ingår i Missionärens avd.yta och har nära kapprum, överblick inomhus och utsikt över utemiljön, det revidering av funktionsprogrammet förordar.

    Detta fås inte i modell Kålmasken. Se också färre genomgångsrum i Missionären och kapprummet blir ett ”hallrum” för flexibel användning.

    Förskolan Böle, nedan, är med i revidering av funktionsprogram och beskrivs bl a så här:

    Förskolan har, på nedre plan, en matsal dimensionerad för fyra av förskolans åtta avdelningar. På båda plan finns ett gemensamt rum som kan nyttjas utifrån önskemål, exempelvis som matsal eller rörelserum.

    Ytmässigt ger detta totalt 245 kvm på övre plan och 183 kvm på nedre plan, inklusive hemvist per avd om 77 kvm (groventré och kapprum tillkommer).

    Kålmasken 120 kvm avd yta får 17,5 kvm till i delad 35 kvm med grannavd. Entré med groventre delas av alla avd/plan och ingår ej i avd.yta.

    Jfr äldre daghem/förskolor med 140-145 kvm där entrén ingår + ofta lekhallayta med grannavd om 20-25 kvm till.

    Kålmaskenmodellen får mindre ytor totalt och bland de minsta av Umeås förskolor sedan 1970-talet och ger mindre flexibilitet samt sämre samverkan mellan avdelningar.

    Detta kan ge krav på mindre barngrupper kommer samt att arbetsmiljön försämras med störningar i ”groventrè-torget”.

    PS

    Umeå kommuns förskoleförvaltning bör känna till om tidigare daghems/förskolors ytor då jag på uppdrag av Socialkontoret 1994 genomförde en studie av samtliga typmodeller fram till 1994, se nedan.

    Dock har revidering av funktionsprogram inte med detta i referenser. I samarbete med föreståndare (nu rektorer) la jag förslag på om- och tillbyggnationer. Värt att pröva idag?

  • Oprövad förskola i Umeå följer ej råd om nära kapprum, uppsikt, överblick och genomgångsrum – störande groventré – ger sämre arbetsmiljö

    Ovan är framsidan på revidering 2021 av funktionsprogrammet från 2009/2010 som hade flera olika utformningar med förklaringar till ritningar att jämföra med.

    Det reviderade visar två lösningar, en är Böle förskola, jan 2021, Reggio Emilia-modell med inomhustorg (förskolan Trollet, ovan nere t h), nederst t v, 8 avd 2 plan med innetorg.

    Den andra, nedan överst, är ny modell, Kålmasken, 6 avd 2 plan, och intill förstorad kring entrén, ”groventré-torg” på 67 kvm och 12-14 dörrar, med kapprum 5 – 10 m ifrån huvudentrén, den enda (samma i plan 2 med utetrappa, ej inbyggd).

    MEN nedan råd om ”Entréer till förskolan” ska ligga nära kapprum och ”bör ha fönster mot gården” följs ej. Det är flera och många meter entrédörr – kapprum. Så det blir ingen överblick därifrån över barnen utomhus, dvs ytterligare avsteg från kraven..

    OCH groventrén är stor, 70 – 90 kvm, ett ”groventré-torg” med 3-4 avd /plan, 50-70 barn och föräldrar, plus personal. Ovan t h syns alt. kombinationer, alla med långa avstånd entré-kapprum.

    Notera även ”Groventrén ska fånga upp smuts och väta” och det med alla barnen, det blir stökigt, rörigt, bullrigt, mm med så många ihop, entrélösning som inte finns annanstans i Umeås förskolor. Således en helt oprövad förskolemodell!.

    OVAN beskrivningar för förskolemiljön i det revideringsprogrammet om ”Genomgångsrum med många dörrar” (12-14 i ”groventré-troget”) och störningar, buller och stress.”, blir det då här.

    Allt detta riskerar svårare arbetsmiljö, särskilt vid sämre väderlek.

    Frågan är om För- och grundskolenämndens ledamöter visste detta, eller fick veta, när de godkände revideringsförslaget i maj i våras. Såg de ritningarna och redovisade revideringsgruppen någon utvärdering från intervjuade förskolerektorer kring ritningarna?

    Så om Liberalernas reservation (avslogs på majmötet i år) att låta extern expertis syna det reviderade förslaget til funktionsprogram – godtas i höstmöte ges möjlighet till rättelse på avsteg från innehållet som visas här ovan vid framtagning av nya modeller.

    Kanske mer upptäcks vid en granskning, t ex den att de i revideringen borttagna innetorgen för alla avdelningar är värdefulla för ”varierande aktiviteter” och ”Många valmöjligheter” (ovan text i revideringstexten).

    Så att fler valmöjligheter ges likt i F-program 2009/2010 (mer orm längst upp i bloggen).

    Mer om detta och plusvärden då i kommande blogg. Där visas att den reviderade förskolemodellen har 15 % mindre avd.ytor än många förskolor i Umeå genom åren och

    ge krav på mindre barngrupper.