OBS! Glädjande många klickar, 101 och 14:e plats på 20-mestalistan, av förra bloggen 14/10 om 6 – 0 för ny förskolemodell gentemot ”störiga” lösningar Umeå kommun nu bygger. Det inspirerar och här framtidsidéer för umepolitik/näringsliv att pröva, kan ge förskola på export.

Av nedan ”Dagisidéer för framtiden” finns nu campusförskola i Umeå och nya idéer kan ge förskola på export då svensk jämställdhet och barnomsorg har högt renommé utomlands.

PS Runt-om-verandan passar för ”Physical literacy”, i Sverige ”rörelserikedom”, som anammas alltmer i samhälle och näringsliv. Umeå först med veranda-innovationen?

Umeåpolitiken aviserar nu stora satsningar på skola och förskola i takt med växande befolkning och för fortsatt attraktiv stad. Barnomsorgens ökande köer och löften på mindre barngrupper, gör det än viktigare med ekonomisk klokskap. Och med coronapandemin än viktigare hur lokalutformning, pedagogisk verksamhet och trygg förskolemiljö harmonierar.

Allt vanligare blir 2-våningsförskolor och nu finns två helt olika varianter i Umeå kommun att jämföra och utvärdera. Den ena är nedan t v, den Campusmodell UBBI jag i mitt ”dagisförtagande” arbetade fram för ett innovationsprojekt vid Uminova Innovation och resulterade i Professorn Campus av personalkooperativet Professorn, våren 2016.

Detta har beskrivits i text och bilder tidigare på bloggen här samt att Umeå kommun tog över driften HT 2019 och nytt namn, förskolan Glaciären, vilket bl a medförde att ”sjukt hus” i förskolan Varglyan på Mariedal kunde utrymmas för att rivas och ska ge plats för nytt.

Så här har redan en fristående förskolesatsning gett kommunplaneringen en tjänst liksom barn, föräldrar och personal. Plus ekonomi!

En annan tjänst som Umeå kommun också kan dra nytta av, är att studera de två olika modeller som finns, min campusmodell med enhetlig form jämfört med nedan t h en kommunmodell med olika form. Där ger enhetligt lägre investeringskostnad med mindre av ytterväggar och lägre driftskostnader med mer närhet invändigt, alltså ekonomiska vinster.

Närhetsvinster blir då också pedaogiskt i verksamheten liksom lättare och bättre för samverkan mellan avdelningarna, fyra på varje plan, hä nedanr visas bottenvåningen. I campuslösningen når avdelningarna varandra med mindre av genomgångsrum så att mer lugn och ro fås.

Campusutformningen har även (en del har ändrats i färdig förskola utan att grundkonceptet ändrats) direktkontakt med torgrum och egna kapprum/hallar. Dessa fördelar finns ej i kommunritingarna och syns härunderr med ”skolhallar” med fler avd, ”kontorslandskap” med många störningar och långa avstånd mellan en del avd samt matsal vid sidan om.

Utvändigt kan de olika modellerna jämföras med inbyggda trappentréer i min campusutformning mot ute-entré (under utetak) i Umeå kommuns. Detta senare medför väderrisker i regn/snö/kyla för andra våningens barn, föräldrar och personal samt bara en invändig trappkontakt mellan de två planen, nackdelar för kommunmodellen.

Sammantaget ger detta enligt rubriken i bloggen:

Campusförskola vs Umeåmodell för närhet + lugn/ro + samverkan + entré-säker + smitto-trygg + ekonomi = 6-0.

Under dryga 40-talet år har jag verkat i barnomsorgen, främst Umeå, med barnstugemiljöer som specialitet fackligt under 1970/80-tal och från slutet av 80-talet i olika dagisprojekt, Fou-arbete om förskolemiljöer, expert åt Socialstyrelsen samt som företagare i över 30 år om nya förskolemodeller och analys av förskolemiljöer.

I slutet av 2002 fick jag träffa ordf. och v. ordf. i För- och grundskolenämnden, Margareta Rönngren (S) och Stefan Nordström (M) vilket medförde möten med ansvariga i fastighets- och förskoleförvaltningen med positivt gensvar från F-o-G med:

”De förslag till olika förskolelösningar som presenterades vid vårt möte 2002-12-19 med anledning av förskolans ökade behov av förskoleverksamhet, bl.a till följd av införandet av allmän förskola, innehåller både kvantitativt och kvalitativt intressanta förslag att beakta i det framtida arbetet.”

och två senare

” ”Min uppfattning från mötet 2002-12-19 kvarstår att de idéer du presenterade generellt är intressanta speciellt kring det flexibla nyttjandet.”

Dagisprojekt 88-89 med Umeå kommun – gav TT-reportage och mer ekonomiskt 

Mittenrad: Innovativ förskolan gav Campusförskola – sedan ”flexibela nyttjande” 

Nederst tidn. Förskolan, pedagogisk innovation + runt-om-veranda = ”kvalitativt”

Så i Umeå finns dessa dagisidéer på olika håll, senast i en social/pedagogisk innovation, campusförakolan Professorn i fristående drift av personkooperativet Professorn, 8 avd i 2 plan, våren 2016 och från ht 2019 i kommunregi i förskolan Glaciären.

Medan möten med förskoleansvariga politiker hösten 2002 gav möten med ansvariga tjänstemän för fastighet/förskola, har vårmöten 2019 med samma politikeransvariga, idag ordf och 1:a vice ordf Moa Brydsten (S) resp Lena Riedl inte fått samma gensvar , se nedan, t v svar från utbildningsdirektör Ann-Christin Gradin och t h F-o-G-ordförande Brydsten.

Noteras kan identiska meningar i slutet av breven:

”När det gäller externa kompetenser, sker kontakten liksom i alla andra affärsrelationer efter identifierade behov och inleds då med en ekonomisk överenskommelse gällande tjänsten.”

Bättre förr att få träffa förvaltningsansvariga i Umeå – trots 20 år mer erfarenhet…

Mer i tidigare bloggar om idéer/innovationer i förskolan och ”identifierade behov” som

*ändrade och fördyrande utformningar, *störiga miljöer med mer genomgångsrum + ökade smittrisker, *rum utan fönster i verksamhetsrum, *riskkonstruktioner i ute-trappentréer, mm

samt inga dokumenterade utvärderingar med bedömningar för politik, personal, föräldrar och allmänhet att ta del av, se i svar nedan t v. Senast gjorda från 1994 av mig som företagare i uppdrag av Umeå kommun (se blogg 30/9 2020)..

Hösten 2002 träffade jag ordf. och v.ordf. i För- och grundskolenämnden, Matgareta Rönngren (S) och Stefan Nordström (M) för information och diskussion om barnomsorgsplanering och förskolemiljöer. Detta medförde inbjudan från F-o-G-förvaltningen till möte 19/12 och så här sammanfattade F-o-G träffen:

”De förslag till olika förskolelösningar som presenterades vid vårt
möte 2002-12-19 med anledning av förskolans ökade behov av
förskoleverksamhet, bl.a till följd av införandet av allmän förskola,
innehåller både kvantitativt och kvalitativt intressanta förslag att
beakta i det framtida arbetet.”

Konkret handlade det kvalitativa om nedan, t h reportage 1990 i förskollärarnas rikstidning ”Förskolan” om den barnstugemodell jag arbetat fram – här med rubriken ”jobba ostört”, dvs utan störande passager. Detta tog kommunen till sig i ”En korridor löser mycket”, t v.

Och innan,, 22/6 1989, beslöt Socialnämnden (då politiskt ansvarig för barnomsorgen) att en passage ska störa ”så lite som möjligt”.

Så blev det inte! Av två modeller i typbarnstugeprojekt 88-89 i Umeå kommun, t v min UBBI med korridor mellan avd. och t h VAB-lösning med genomgångar, valde personal och fack min variant för förskolan Missionären (1990). Men trots fackligt krav om passage blev det genomgång i lekhall.

OCH, trots positiv utvärdering från personalen (förutom störande passagen), valde tjänstemannabyråkratin den avvisade VAB-ritningen i nästa förskola, Målaren på Teg, och fortsatt störande passage! Se nedan och likhet med ovan t h.

Därefter verkar kunskapen om och vilja att ha ”ostörande” ha blivit bortglömda – tills i början på 2000-talet. Och då blev det inte bara en korridor mellan två avd utan genom hela huset, som här för förskolan Blåkulla, 40 m lång! Men ändå genomgångsrum på varje avd. till och från korridoren. Så än gång bortglömd kunskap om störande med passagerum.

Men sedan, i Umeå kommuns Funktionsprogram för förskolan i slutet av 00-talet, kom nedan helt korridorlösa modell av Reggio  Emilia-typ (pedagogisk inriktning från Italien), här exempel från Kalmar. Därunder fyra exempel på nya förskolor i Umeå, kolumner t v och t h, där Umeå tagit efter RE:s ”skolhallar” med än mer störningar pga fler avd. i samma kapprum/hall mot en per avd som förr.

Kommunens RE-modeller har avlånga torg/gallerirum likt kontorslandskap med 10-12 dörrar och passage för 3-4 avd (2 plan) till/från hemvister i resp avd och matsal samt in/utgång, med 50 – 70 barn, föräldrar morgon/em och personal. Förutom störigheters problem tillkommer ökad bulrighet samt – än viktigare i coronatider – ökade smittrisker.

Det mesta av dessa brister och risker undviks idag i kommunförskolan Glaciären på campus, vid friidrottsarenan, då den utgår från min UBBI-modell och ”jobba ostört. Ovan bilder är därifrån när personalkooperaivet Professorn startade verksamheten våren 2016. Ovanför är min campusmodell som är grundritningen (vissa ändringar har gjorts).

Ovan är denna mer ostörda dagsimodell i tre storlekar på samma tema, egna hallar, direktkommunikation till torgrummen och inga störande genomgångsrum med minskat buller och mindre smittrisker + möjlighet att isolera en avd utan att övriga avd blockeras (svårare i kommunlösningarna).

Detta ger flexiblare nyttjande och i olika storlekar utifrån ytnormer och ekonomi. Så Umeå kommuns mening från högst upp här i bloggen om .”..kvalitativt intressanta förslag att beakta…” bör intressera än mer idag, särskilt då jag 2004 fick detta kommunberöm:

”Min uppfattning från mötet 2002-12-19 kvarstår att de ideér du presenterade generellt är intressanta speciellt kring det flexibla nyttjandet.”

OCH nytt möte med högsta ansvariga politiker kom den 22/3 2019 med nuvarande F-o-G-ordförande Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M). Men trots muntligt medhåll om ökade smittorisker och nedan gensvar om ”riskkonstruktioner” av trappentréer utomhus likt nödutgångar, vill man inte låta mig informera ansvariga tjänstemän som 2002.

Så här har avvisande formulerats, t v 2018 från F-o-G-förvaltningen och t h 2019 från F-o-G-ordföranden, med avslutning om att ”externa kompetenser”…är ”inte aktuellt i dagsläget.” Detta gällde 2018 när inte kommunen uppmärksammats på störande förskolemilöjer och coronapandemin inte fanns, så idag kanske ”bortglömd kunskap” är aktuellt för morgondagsläget.

PS Också viktig kunskap att påminna om är den tekniska där mer av enhetlig byggnad ger ekonomisk vinst i mindre av ytterväggar för samma inneryta. Se ovan där störande genomgångar har mer ytterväggar och blir dyrare i investering och drift.

Så bättre pedagogik är också mer ekonomisk! Ofta är enhetligt lättare att placera oavsett tomtutformning. Modeller som inte ändras ideligen ger plusvärden i planering/projektering.

Umeå var bra och framåt i Sverige i barnomsomsorgsutbyggnaden på 1970-80-talet, både kvantitativt och kvalitativt, jag var med då som förskollärare och aktiv inom facket kring arbetsmiljöfrågor. Se här från en utvärdering Umeå kommun gav mig uppdrag (1994) som konsult att göra på då olika typmodeller genom åren.

Utvärderingen utgick från mina resultat ur en C-uppsats i pedagogik, 1993, vid Umeå universitet, ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”. En av de viktigaste effekterna blev att minska genomgångsrummen som hade blivit allt vanligare, se nedan från en projektledare i kommunen.

I den modell jag utvecklat lades en korridor in som passage mellan avdelningar och fick också en pedagogisk funktion med väggar för anslag och teckningar av barnen. I reportage i Tidningen Förskolan beskrivs och illustreras detta.

Mindre bra idag då kommunen inte var uthållig med dessa pedagogiska och miljöviktiga lärdomar. Utan  när vindar från Reggio Emilia-pedagogik från Italein nådde till Sverige, blåste det ända hit upp och studieresor genomfördes för kommunfolk, i politik, byråkrati och från fältet.

Tydligt exempel här är kommunens ”Funktionsprogram för förskolan”, påbörjat i mitten på 2000-talet och klart i juni 2010. Denna lösning, en förskola från Kalamr, Trollet, med än mer störande passager blev en slags ”typmodell” även om de tidigare icke-genomgångsrum-förskolorna finns med som alternativ i F-program-materialet.

Noteras bör att innan 70-talets genomgångar i lekhallar, var korridorer vanliga, men utan gemensamma större lekrum. För att idag då lekhallar växt till innetorg för 3-4 avd och både vara aktivitetsrum och passager!

Detta har också skett över hela Sverige och syns i nedan fem ritningsmodeller i två plan (grå bakgrund). Umeå har ett flertal 2-våningsförskolor och fyra sådana syns i tidigar e blogg och visar störningar inte bara i torg (även kallad gallerirum) utan även i gemensamma kapprum, typ skolhallar. Två exempel syns i mittenkolumnen, överst och nederst.

Däremellan är den UBBI-modell jag skapade i slutet av 1980-talet och i mitten spegelvända mot varandra till en 4-avd.förskola. Den blev grundidén för en UBBI-modell Campus i det innovationsprojekt vid Uminova Innovation som personalkooperativet Professorn förverkligade med 8 avd i 2 plan, Professorn Campus.

Här nere t h är ett bildcollage från byggstart till inflyttning våren 2016, där Peab AB var byggherre och fastighetsbolage Hemfosa AB ägare av huset. Våren 2019 överlämnade Professorn driften till Umeå kommun och blev förskolan Glaciären (syns i bilden längst t v).

Då Umeå kommun godtog Professorninitiativet och andra fristående företag att medverka – och man sedan kunnat nyttja platserna för att rädda en ”sjuk förskola” Varglyan där personal mådde dåligt och inte bra för barnen heller – bör man nog känna för nya utifrån kommande initiativ, förhoppningsvis!

Som t ex nedan där min flexibla UBBI-campusmodell finns i large, medium och small (LMS) beroende på gruppstorlek och ekonomi. Ekonomiskt plus är också den enhetliga formen med mindre av våggytor för samma byggyta, att jämföra med varierade former, se ovan.

T v en social innovation i form av en ”runt-om-veranda” för att uppmuntra rörelse runt huset och under tak, att få mer av utevistelse samt mindre trängsel. Därmed än mer ”coronaanpassad” (är det tidigare med få störande och smittoriskabla genomgångar jämfört kommunmodellerna idag).

På så sätt kan det bra i dagisbyggande enligt bloggens rubrik också ge bättre förskolemiljöer ”i morgon” om umepolitiken vill ta till sig förnyelse-idéer enligt ovan beskrivningar.

Då kanske sådana idéer sprids till övriga Sverige – och passar för utlandskännedom då Sverige är en av världens främsta länder på barnomsorg.