Så här anser Byggnadsnämnden i Umeå kommun ska gälla rörande dagsljus för arbetsplatser och är utdrag ur insändare före sommaren av ledamöterna Mikael Berglund (S), Mattias Sehlstedt (V) och Nils Söye-Larsen (MP), m a a av dataföretaget Bahnhof och avslag på bygglov. Se mer i blogg från den 24 augusti:

https://blogg.vk.se/umeas-basta/2020/08/24/umeaforskolor-utan-dagsljus-e-brev-till-umepolitiker-i-byggnadsnamnden/

Reglerna kräver att utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska ha tillgång till dagsljus. Anledningen är att det finns forskning som tydligt visar på de negativa effekter på hälsan som uppstår om människor inte har tillgång till dagsljus.

Umeå kommun har som en av sina uppgifter att se till att lagstadgade krav och regler följs, dels för att det kan finnas negativa hälsoeffekter och för att upprätthålla en rättvis konkurrens.

Så här anges för förskolor i Umeå enl. kommunens Funktionsprogram för förskolan (2010)

MEN, så här ser det ut i Umeå kommuns senaste 2-planförskolor om 6-8 avd där tre av dessa har ”gallerirum/torg” utan dagsljusfönster medan den fjärde, nere t h, har ett fönster vid trappor t v.

Notera även den mängd dörrar som finns i detta större lekrum, dryga 10-talet, vilket medför trängsel och störighet samt buller. Rörigheten som blir ökar då smittorisker med så många som måste passera där till och från varje avdelnings hemvist.

Än mer av smittorisker blir det av 3-4 avd på varje plan som delar kapprum/hall likt skolor har, så denna förskolemodell får då det som kan kallas ”skolhallar” och går emot det Umeå byggt förr i egna lösningar och de färdigbyggda paviljonger har,  ett kapprum per avd.

ÄNDÅ, trots det uppenbara i avsaknad av dagsljus i förskolor i Umeå, svarade Byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund (S) så här i e-brev den 14/9 2020

Hej Urban

Det är inte byggnadsnämnden som tar fram ritningar till kommunens förskolor. Vi ska pröva om de uppfyller lagstiftningens krav. Vi kan eller ska inte ställa krav utöver detta.

När det gäller sakfrågan så är givetvis dagsljus en viktig kvalitet i både boende på skolor och arbetsplatser. Samtidigt har jag full förståelse för att vissa ytor i en förskola kan vara fönsterlösa då husens volym gör det svårt att ansluta alla rum till yttervägg. Det viktiga är givetvis att prioritera dagsljus för de ytor där man mest vistas.

Att rita en funktionslokal som en förskola blir alltid en kompromiss mellan olika aspekter. Jag har stor respekt för de som tar fram förslagen och vet att det sker i samverkan med som är kunniga om förskolans nuläge men också hur man ser på framtida utveckling.

Med vänlig hälsning

Mikael Berglund

Kommentar:

I F-program för förskolan finns ett flertal exempel där antingen endast hallar är fönsterlösa eller bara något enstaka mindre rum, men inte av sådan omfattning som i ovan ritningsexempel, där inte ens indirekt dagsljus finns för en del nya förskolor.

Så Byggnadsnämnden måste granska förskolemijöers brist på dagsljus likt Bahnhofs fönsterlösa arbetsplats för rättvisa och trovärdighet i kommunens egna anvisningar, F-program, se ovan.

Här nedan är den grundmodell av UBBI-barnstuga jag utvecklat med dagsljusfönster i alla verksamhetsrum. I två plan med innetorg ges takljus direkt och lekrum indirekt. Alla avd når direkt torget, dvs inga genomgångsrum och störiga miljöer med smittorisker likt i Umeå kommuns nya förskolor nu.

Se här ovan t h grundritningar för campusförskolan som personalkooperativet Professorn förverkligade vt 2016 genom ett innovationsprojekt vid Uminova Innovation, nu övertagit av Umeå kommun, förskolan Glaciären. Nedan t v en modell i 3D och t h bilder hur det blivit.

Så Byggnadsnämndens ledamöter hoppas jag studerar min blogg, gärna hör av sig så berättar jag mer om mitt drygt 30-åriga företagarliv med barnstugor-daghem-dagis-förskolor (kärt barn har många namn) – digitalt om inte möten passar av ”coronaskäl”.

Då kanske det passar att redovisa en del om det jag kallar ”sjuka planlösningar” från min C-uppsats därom (1993) och hur dessa kan bli friska utformningar, bl a genom flödesscheman för verksamheten med barn och personal, se en del om detta nedan.

Change the game är rörelsen om ”rörelserikedom”, Physical Literacy, som Balticgruppen introducerade i Umeå hösten 2014 med årliga aktiviteter för barn i Noliahallarna i september plus konferensprogram för alla om att röra på sig och med forskning därom.

Årets aktiviteter fick ställas in pga corona och konferensdelen hölls med begränsat deltagarantal och via nätet för oss andra. Som vanligt värdefull information där Baltics Vd David Carlsson inledde och betonade att Umeå ska satsa på det man är bra och starkt på och nämnde då idrotten med Umeå i topp i Sverige som idrottsstad.

Detta syns också i mediadebatten, här i inlägg i VK om fysisk aktivitet från forskare och t h från forskning om simningens fördelar. Och än mer som jag ser det med även löpning i vatten och extra lockande för rörelsrikedom i strömmande vatten där bildcollaget visar strömsimning på olika håll och sätt samt illustrationer av möjliga simkanalarenor.

Nedan är en sportkombination av springsim från debattinlägget och min simarenaidé med både strömmande vatten och en joggingbana runt om, Magic Swimjogg Arena, där också gymaktiviteter ger mer rörelse och mental stimulans fås med film och musik.

Det är bara att hålla med om Umeås idrottsstatus i landet och vikten/värdet av rörelerikedom. Det jag vill tillägga efter närmare 50 år som yrkesaktiv inom barnomsorgen, är att Umeå ute i Sverige också har stark status här. Umeå har visat upp sig på mässor i Stockholm, haft projekt om förskolemiljöer, hög utbyggnadstakt och pedagogisk framsynthet.på högskolenivå.

Det sista har jag varit om och senast i ett innovationsprojekt genom Uminova Innovation som gav Sveriges första och största nybyggda campusförskola, Professorn Campus, 2016. Efter egen regi av personalkooperativet Professorn, har nu Umeå kommun tagit över de 120-talet barnen, nu förskolan Glaciären.

Min del, förutom första initiativen, är en modell utvecklad ur FoU-arbete sedan förr och grundad på egna avd.hemvister och samverkan samtidigt som man undviker störande genomgångar. Till detta kommer nu, och kanske intressant för Umeå att visa sig bättre på, flexibilitet i storlek beroende på krav och ekonomi, se exempel här, large, medium och small, här kallat Flexihus.

Här ovan Professorn Campus/Glaciären i bilder och runt om det Umeå kommun nu bygger av förskolor i två våningar. Där syns byggnadslösningar med flera störningsmoment i genomgångsrum och fler kapprum ihop likt skolhallar, allt också med ökade smittorisker, särskilt viktigt i coronatider, genom många kontakttilfällen.

Så varför inte ett ”Change the game” också för nya dagismiljöer och ta vara på erfarenheter igår med nytänkande idag i Umeås förskolebyggande!?

”Coronatest” för förskolor, i verkligheten och på ritningar, kan fås ur min C-uppsats i pedagogik (1993) vid Umeå universitet om ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer” – och med stöd i utvärdering av Yrkesinspektionen. Och blev råd i Barnomsorgslagen, Socialstyrelsen, 1995.

Råden var bl a ”ÖGATS princip” (överblick, genomgång, avskildhet, transport och samverkan) och med flödesschema som metod där två illustrationer visar från ”sjuk” till ”frisk” planlösning och pedagogisk nettoytta är ett nytt verktyg i analysen, senare benämnt ”nyttoyta” i facktidningsreportage.

Umeå kommun har med om C-uppsatsen i ”Funktionsprogram för förskolan” från 2010 genom referenser i rapport på skolriksnivå om ”Lärande och fysisk miljö” (2005).

Längst ner i bloggen, i mitten, ritning/bilder på ”friska planlösningar” i den campusdagismodell jag gjorde för innovationsprojekt (Uminova Innovation) som 2016 gav Professorn Campus (8 avd i 2 plan) – personalkooperativet Professorn (nu sedan HT 2019 i kommunregi som förskolan Glaciären).

Omkring är kommunens senaste 2-plansmodeller i Umeå (färdiga eller på gång) vilka med ÖGATS princip och flödesscema-analys ger en ”sjuk planlösning”. I denna blogg kallas detta nu för att ”coronatesta” förskolor och bedöma ”sjuka” eller ”friska” planlösningar – samt hur man går från sjukt till friskt.

VK-debatt idag: https://www.vk.se/2020-09-03/debatt-skapa-simkanal-for-halsotraning

Umeå kommun kan skapa en tillfällig simkanalvariant genom att avgränsa med linor i den öppna upplevelsebassängen på Navet. Det skulle ge en simström plus stilla vatten och kan bana ”simväg” för en runtom-simkanal. Att simma lugnt och mera kan vara den klokaste hälsoträningen på olika sätt. Det skriver innovatören och simdebattören Urban Bengtson.

”Simma lugnt.” Så avslutade ugglan i tv-serien Fablernas värld sina kloka råd. Och att simma lugnt och mera kan vara den klokaste hälsoträningen på olika sätt.

I Svensk simidrotts (Svenska simförbundet) magasin Aqua (2018:2) står det följande: ”Fortsätt simidrotta hela livet – du kan vinna levnadsår”. Därefter beskrivs studier från University of South California i USA om män i åldersspannet 20 till 90 år. De som simmade regelbundet halverade dödstalen jämfört med promenerare, löpare eller icke-motionerare.

Förklaringen ansågs ha att göra med att vattnet sänker blodtrycket och förbättrar blodkärlets funktion mer effektivt. Dessutom är simmande en skonsam träning och kan utövas långt upp i åren, vilket i sin tur ökar livslängden.

I samtal med en läkare och tidigare aktiv elitsimmare, numera mer på motionsbasis, höll läkaren med om att det horisontella läget är gynnsamt för hjärtats pumpande. Detta kan vara en förklaring till det jag märkt i pulsträning – intervallträning i vattnet ger lägre puls jämfört med löpande och vid lika ansträngningsgrad.

När mycket omstartas och nystartas i takt med att coronapandemin ebbar ut framöver, kan det vara värt att ”simma mera” och därmed få hälsosammare liv. Simma mera står redan mer öppet vatten-simmande för, vilket det allt populärare Vansbrosimmet i Dalarna som är en av världens största simtävlingar, är ett bevis för.

Som så många arrangemang fick detta ställas in i somras, så i stället har ”Vansbrosimmande” fått övergå i träning hemmavid och i egna tävlingar. Här i Umeå genomfördes nyligen Umeälvssimmet, med deltagare från tidiga tonår till övre medelålder. Tidigare i augusti genomfördes för tredje gången den nya elit- och motionstävlingen Swimrun i Umeälven, där de tävlande först sprang och simmade uppströms för att sedan vända och ta sig tillbaka till målet i Broparken. Även denna tävling lockade människor i blandade åldrar.

Bidragande till mer simmande i älvar, sjöar och hav är våtdräkterna, som klarar lägre vattentemperatur och ger viss flythjälp liksom flytbojar man har med och som visar var man är för båtfolk, för ökad säkerhet. ”Simspringandet” har utvecklat våtdräkterna från att vara heltäckande i simning, huvud – fötter, till kortärmad överdel och simbyxor ner till knäet. Detta har jag börjat med i sommar och då simmat regelbundet redan från 15 plusgrader i havet.

Dock är öppet vatten-simsäsongen som för skidåkningen vintertid – begränsad i tid. Därför behövs att simningen får ”öppet-vatten” inomhus, det vill säga möjlighet att simma längre än på banor om 25-50 meter och i strömmar samt med vågor. Detta finns redan runt om i världen och på många håll i Sverige – i äventyrbadens strömmande simkanaler av olika storlekar och formationer. En av de längsta i världen provade jag och en son i 10-årsåldern på 1980-talet med stor förtjusning.

Den längsta, sammanhängande, simkanalen inomhus i Sverige finns i Himlabadet i Sundsvall. Kanalen är cirkelformad och 70-75 meter (måttet beror på om man mäter längst in eller ut). En 20-25 meter lång och mer ovalformad, som finns utomhus men i anslutning till inomhusbadet, har Örnsköldsviks Paradiset.

Sedan fyra år har Umeå i nya bad- och simanläggningen Navet en ”halv” simkanalrunda i äventyrsdelen. Där kan man prova strömmens krafter genom att simma lugnt medströms och sedan simma tungt motströms. En som säkerligen satt rekord här är ”simmande läkaren” från början av inlägget, simmaren som inför Umeälvssimmets strömmande vatten övade en stor mängd ”rundor” där.

Efter att jag nu i tiotals och på många sätt verkat för inne-simkanaler med strömmande vatten, är en idé för Umeå kommun att skapa en tillfällig simkanalvariant genom att avgränsa med linor i den öppna upplevelsebassängen på Navet. Det skulle ge en simström plus stilla vatten och kan bana ”simväg” för en runtom-simkanal.

En sådan om 125 meter är min ”simmovation”, som VK skrivit reportage om (4/6 2016) – ett förslag om en simarena där även joggningsbana skulle finnas omkring kanalen. Eller kanske skulle en första simkanalsvariant på Navet kunna bana väg för något än klokare både hälsomässigt och ekonomiskt – med möjlighet att kombinera simkanal med vanlig simhall och/eller andra idrotter.

Med teknik för strömmande vatten och vågor får man roligare simmande och övning i simvågor i trygg miljö. Sänkning av temperaturen vissa gånger ger än mer realistisk träning inför utesäsong. Och kanske kan man väcka intresse för simläger för ”Vansbrosimmare”?

Det finns dessutom ”coronafördelar” med att strömsimma. Viruset sprids sämre i klormiljöer och simmar man efter varandra möts simmarna inte som på avgränsade banor. På given signal – lämpligtvis för att inte simkrocka – kan man vända sig och simma motströms. Det senare höjer då pulsen likt i intervallträning, vilket även det är bra för kondition och välbefinnande.

Hälsoforskningen från i USA om simidrottandets välgörande effekt kan utvecklas med studier av motion och träning i simströmmar. Därmed skulle vi kunna få fler bevis för att simmande är klok hälsoträning.

Urban Bengtson, innovatör och simdebattör i Umeå