• Sparade pengar på förskoleytor. Avvi(s)ad som medborgare i Umeå. Dagisidéer = reklam – besvaras inte. Otack är världens lön…

    NEDAN EXAMENSARBETE VISAR ATT POLITIKER I UMEÅ 2003-05-08 BESLÖT ATT FÖRVALTNINGEN SKA SÄNKA DAGISÖVERYTOR SOM POLITIKEN INTE VISSTE OM…

    Blåkullaförskola blev till b

    …UTAN MEDDELADES AV MIG SOM KONSULT VID MÖTE/I E-BREV I MARS SAMMA ÅR OCH BEKRÄFTAS HÄR I DIALOG MED F-O-G-NÄMNDENS ORDF M RÖNNGREN…

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

    …VILKEN DOCK ETT ÅR SENARE HÄVDADE JAG VARIT ENBART ”MEDBORGARE”, MEN SKICKADE BREVET TILL MIG SOM KONSULT (!) OCH VID FLER KRAV HOT OM EJ SVAR..

    UB medb reklam

    …VILKET FÖRSTÄRKTES NÅGOT ÅR DÄRPÅ OM REKLAM OCH EJ BESVARA! KAN MAN BLI MER AVVI(S)AD SOM FÖRETAGARE MED IDÉER SOM SPAR KOMMUNPENGAR??

    JA, MEN DET FÅR VISAS I NÄSTA HISTORIK OM MER ”OTACK ÄR VÄRLDENS LÖN”…

    PS Se även min konsultinformation till ordf M Rönngren i ovan e-brev och besparings-möjligheter i dagisbyggande, då 2003, och gäller än idag. Nu har jag mer erfarenhet, 16 år senare, i min campusmodell (Professorn Campus) som kan utvecklas mer, pedagogiskt och ekonomiskt – och Umeå kommun gärna får intressera sig, bara att höra av sig.

  • Avvi(s)ande Umeåpolitiker i 40 år för ”barnomsorgens dåliga samvete”…

    I över 40 år har jag engagerat mig för barnomsorgen i Umeå, senast i Uminova-innovationsprojekt som 2016 gav campusförskolan Professorn Campus, unikt i Sverige. I höst tar kommunen över den av personalkooperativet Professorn. Detta ”innovationsdagis” om 8 avdelningar i 2 plan informerade jag ordförande i för- och grundskolenämnden Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M) den 22 mars vid möte på stadshuset.

    Samtidigt avslöjade jag hur kommunens nya 2-våningsförskolor får störande miljöer invändigt medförande mindre hemvistytor och utvändigt får utanpåliggande trappentréer för andra våningen på tre kommande förskolor mot inbyggda på alla tidigare i två plan i Umeå. Båda politikerna verkade förstå de störande planlösningarna och ute-trappriskerna. Det sista bekräftades i svar från S-Brydsten senare med (och överens med LR):

    ”Det var några riskkonstruktioner du visade och som vi kommer följa upp.”

    Men några besked om uppföljning och om riskerna har jag inte fått och vid besök på de aktuella förskolorna byggs det på…

    Så förskolor får riskkonstruktioner medan på VK och annan 2-våningsförskola, Haga, ges lika säkra förutsättningar för bottenvåning och ovanvåning, inbyggda trapphus!

    Trappentré Haga VK Rdal

    Men försök att få klarhet hur förskolepolitikerna vill följa upp trapprisker och rörigare miljöer, har gett avvisande svar från ordförande Brydsten med följande besked den 5/6:

    I diariet finns registrerat för vem som helst att begära ut mailkonversation, där finns dina kontakter med kommunen registrerade. 

    Med vänlig hälsning, 

    Moa Brydsten

    Anledningen till att MB vill upplysa mig om denna självklarhet (jag kan ju kolla min egen e-post här) är att jag vill veta vad hon menar i tidigare e-brev om

    Tjänstepersonerna känner till dig då ni tidigare haft kontakt,”

    Några sådana kontakter med möten eller utbyte av kunskaper/erfarenheter kring barnomsorgsbyggande (en stor del av mitt företagande) har det dock inte varit på nästan två decennier. Senaste ”tjänstepersonen” i på för- och grundskoleförvaltningen jag haft sådan kontakt med var i slutet på 2002. Då fick jag detta utlåtande, ett positivt sådant:

    Min uppfattning från mötet 2002-12-19 kvarstår att de ideér du
    presenterade generellt är intressanta speciellt kring det flexibla
    nyttjandet.

    Hälsningar XX

    Så min förfrågan om vilka S-ordföranden menar haft kontakter med mig och vad det är man känner till mig om, får svaret om att kolla diariet för ”mailkonversation” och vid ytterligare fråga är senaste svaret från Brydsten:

    Ditt brev har inkommit och skickas till diariet för diarieföring.

    Avvisandet är inget nytt från socialdemokratiska politiker i Umeå kommun. Redan i mitten av 1980-talet gjorde dåvarande (bortgångna) 1:a kommunalrådet Margot Wikström sammalunda och mera bryskt. Jag hade tagit fram min första dagismodell och visat den för 2:a kommunalrådet (bortgångna) Lennart Strömsten, Folkpartiet.

    Som ingenjör och med vid framtagandet av Umeås första institutionsdaghem, Berghems barnstuga, i mitten på 1960-talet, var han både kunnig och erfaren om förskolors utformning. Han gillade mina idéer och gick över till MW i rummet intill på stadshuset.

    Men något intresse av att ta del av dessa blev det inte. S-kommunalrådet nekade och menade bl a att Urban Bengtson ska man inte ha att göra med och tillade något om mig som person som inte var så positivt, vilket jag här avstår att citera.

    Nästa S-avvisande kom i en mässa på Nolia ”Omsorg 90” med tävling för idéer från barnomsorg till äldredito. Mina dagisidéer för byggnationer hade då förverkligats i en upphovsrättsskyddad UBBI-modell och uppförd bl a  i förskolan Missionären på Umedalen, 1990 (dock vill f n kommunen inte godta copyrighten trots (S)-OK tidigare, se längre ner).

    KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

    En skalenlig modell med textmaterial var mitt tävlingsbidrag, se ovan. Det blev ingen framskjuten placering trots hög ranking av  expertgruppen som utvärderade bidragen. Efteråt fick jag veta att ordförande i styrgruppen för tävlingen, (bortgångna) S-ordföranden i socialnämnden, Harry Strandberg (S) menat att min dagisidé var inte något märkvärdigt.

    Men HS godtog att detta var min modell av UBBI-typ som just då byggdes för Missionären (se ovan). Och han var med som ordförande när kommunen 1989 valde mellan min och en annan förskolelösning, nu ganska exakt för 30 år sedan och kan finnas i kommundiariet. 

    Tredje avvisandet var också bryskt. Det kom in på 00-talet av Margareta Rönngren S-ordförande i f-o-g-nämnden. Efter att jag vid möte dec-02 med MR och vice ordförande Stefan Nordström (M) avslöjat, som företagare, att kommunbyråkratin planerade överytor (mer än normen) på förskolor, tog MR och SN upp detta med planeringsansvariga och beslöt i nämnden våren 2003 att följa mitt råd och stoppa ytökningen för att spara pengar.

    Detta finns dokumenterat, kanske i kommunens diarium men i alla fall tydligt i ett examensarbete vid Umeå universitet om hur förskolor planeras, där både jag och förvaltningstjänstemän intervjuades och kommunen bör ha eftersom jag fick ett exemplar.

    Men att få betalt för detta ”frilansarbete” som konsult och Umeå kommun använde sig av pga ekonomiska skäl, det satte S-ordföranden helt stopp för i ett skriftligt brev där MR menar att jag inte ”agerat som något annat än medborgare i era kontakter med skolans företrädare”, dvs jag inte varit konsult. Men skickades till mig som konsult! Ett brev som nog ska vara diariefört…

    Och så kom nu, c:a 15 år senare, nytt S-avvisande, här med ”diariehänvisning”

    Ändå började inte mina kontakter så med S-ansvariga politiker. Bästa S-erkännandet är nog det från (nyligen bortgångna) Torsten W Persson S-kommunalråd i slutet på 70- och början på 80-talet. Vi möttes i ett privat sammanhang 1982 då han påminde sig om ett brev jag skickat om att få träffa honom angående barnomsorgsfrågor.

    Han var väl medveten om min förfrågan och sa att han bär brevet på sig, hade lite dåligt samvete för att inte ha svarat ”barnomsorgens dåliga samvete” som han sa om mig. Det blev en träff, den enda jag, hittils, fått med högsta ansvariga politikern i Umeå kommun.

    VARFÖR då alla dessa avvi(s)anden, här fyra?

    JA, gemensamt är att jag avslöjat brister i barnomsorgsplaneringen och förskolemiljöer samt haft idéer och förslag på förnyelse och förbättringar, som dagispersonal på 70-talet, i skyddsombudsroll på 80-talet och som idékonsult därefter i tre decennier.

    Det verkar som om politik och byråkrati har svårt med påpekanden utifrån och lösningar från håll man inte frågat efter självt. Se här ett av mina första avslöjanden, i praktiken som visselblåsare – och öppen – fast uttrycket inte var vanligt för 40 år sedan.

    Dagis överytor bidrag sno 2

    Tilläggas kan att Umeå kommun då, liksom många andra kommuner, genast slutade bygga med överytor och att Socialstyrelsen tog bort byggbidraget. Men fortfarande tickar dessa större förskolor högre driftskostnader och utan än större barngrupper för att kompensera. Ovan politik/byråkrati-förklaringar var mer av efterhandskonstruktioner.

    Därefter har jag påverkat bristerna i störande genomgångsrum, till fler dagis i ny stadsdel efter felberäkning, vridit om förskolebygge 180 grader pga miss i planlösningen, flyttat på ny förskola till område med större behov, stoppat överytor 2003, fått beröm för flexibilitet (se ovan) och varit föregångare med 8-avd-förskola i två plan (campusförskolan).

    Samt nyligen visat på risker och orättvisor med utomhus-trappentréer samt störigare dagismiljöer (nya genomgångsrum…). Frågan blir då, följer kommunen kritik/råd idag liksom förr enligt exemplen ovan och i granskning ur VK  3/12 1976? 

    Eller nytt avvisande?

  • Avvi(s)ande Umeåpolitiker i 40 år för ”barnomsorgens dåliga samvete”…

    I över 40 år har jag engagerat mig för barnomsorgen i Umeå, senast i Uminova-innovationsprojekt som 2016 gav campusförskolan Professorn Campus, unikt i Sverige. I höst tar kommunen över den av personalkooperativet Professorn. Detta ”innovationsdagis” om 8 avdelningar i 2 plan informerade jag ordförande i för- och grundskolenämnden Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M) den 22 mars vid möte på stadshuset.

    Samtidigt avslöjade jag hur kommunens nya 2-våningsförskolor får störande miljöer invändigt medförande mindre hemvistytor och utvändigt får utanpåliggande trappentréer för andra våningen på tre kommande förskolor mot inbyggda på alla tidigare i två plan i Umeå. Båda politikerna verkade förstå de störande planlösningarna och ute-trappriskerna. Det sista bekräftades i svar från S-Brydsten senare med (och överens med LR):

    ”Det var några riskkonstruktioner du visade och som vi kommer följa upp.”

    Men några besked om uppföljning och om riskerna har jag inte fått och vid besök på de aktuella förskolorna byggs det på…

    Så förskolor får riskkonstruktioner medan på VK och annan 2-våningsförskola, Haga, ges lika säkra förutsättningar för bottenvåning och ovanvåning, inbyggda trapphus!

    Trappentré Haga VK Rdal

    Men försök att få klarhet hur förskolepolitikerna vill följa upp trapprisker och rörigare miljöer, har gett avvisande svar från ordförande Brydsten med följande besked den 5/6:

    I diariet finns registrerat för vem som helst att begära ut mailkonversation, där finns dina kontakter med kommunen registrerade. 

    Med vänlig hälsning, 

    Moa Brydsten

    Anledningen till att MB vill upplysa mig om denna självklarhet (jag kan ju kolla min egen e-post här) är att jag vill veta vad hon menar i tidigare e-brev om

    Tjänstepersonerna känner till dig då ni tidigare haft kontakt,”

    Några sådana kontakter med möten eller utbyte av kunskaper/erfarenheter kring barnomsorgsbyggande (en stor del av mitt företagande) har det dock inte varit på nästan två decennier. Senaste ”tjänstepersonen” i på för- och grundskoleförvaltningen jag haft sådan kontakt med var i slutet på 2002. Då fick jag detta utlåtande, ett positivt sådant:

    Min uppfattning från mötet 2002-12-19 kvarstår att de ideér du
    presenterade generellt är intressanta speciellt kring det flexibla
    nyttjandet.

    Hälsningar XX

    Så min förfrågan om vilka S-ordföranden menar haft kontakter med mig och vad det är man känner till mig om, får svaret om att kolla diariet för ”mailkonversation” och vid ytterligare fråga är senaste svaret från Brydsten:

    Ditt brev har inkommit och skickas till diariet för diarieföring.

    Avvisandet är inget nytt från socialdemokratiska politiker i Umeå kommun. Redan i mitten av 1980-talet gjorde dåvarande (bortgångna) 1:a kommunalrådet Margot Wikström sammalunda och mera bryskt. Jag hade tagit fram min första dagismodell och visat den för 2:a kommunalrådet (bortgångna) Lennart Strömsten, Folkpartiet.

    Som ingenjör och med vid framtagandet av Umeås första institutionsdaghem, Berghems barnstuga, i mitten på 1960-talet, var han både kunnig och erfaren om förskolors utformning. Han gillade mina idéer och gick över till MW i rummet intill på stadshuset.

    Men något intresse av att ta del av dessa blev det inte. S-kommunalrådet nekade och menade bl a att Urban Bengtson ska man inte ha att göra med och tillade något om mig som person som inte var så positivt, vilket jag här avstår att citera.

    Nästa S-avvisande kom i en mässa på Nolia ”Omsorg 90” med tävling för idéer från barnomsorg till äldredito. Mina dagisidéer för byggnationer hade då förverkligats i en upphovsrättsskyddad UBBI-modell och uppförd bl a  i förskolan Missionären på Umedalen, 1990 (dock vill f n kommunen inte godta copyrighten trots (S)-OK tidigare, se längre ner).

    KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

    En skalenlig modell med textmaterial var mitt tävlingsbidrag, se ovan. Det blev ingen framskjuten placering trots hög ranking av  expertgruppen som utvärderade bidragen. Efteråt fick jag veta att ordförande i styrgruppen för tävlingen, (bortgångna) S-ordföranden i socialnämnden, Harry Strandberg (S) menat att min dagisidé var inte något märkvärdigt.

    Men HS godtog att detta var min modell av UBBI-typ som just då byggdes för Missionären (se ovan). Och han var med som ordförande när kommunen 1989 valde mellan min och en annan förskolelösning, nu ganska exakt för 30 år sedan och kan finnas i kommundiariet. 

    Tredje avvisandet var också bryskt. Det kom in på 00-talet av Margareta Rönngren S-ordförande i f-o-g-nämnden. Efter att jag vid möte dec-02 med MR och vice ordförande Stefan Nordström (M) avslöjat, som företagare, att kommunbyråkratin planerade överytor (mer än normen) på förskolor, tog MR och SN upp detta med planeringsansvariga och beslöt i nämnden våren 2003 att följa mitt råd och stoppa ytökningen för att spara pengar.

    Detta finns dokumenterat, kanske i kommunens diarium men i alla fall tydligt i ett examensarbete vid Umeå universitet om hur förskolor planeras, där både jag och förvaltningstjänstemän intervjuades och kommunen bör ha eftersom jag fick ett exemplar.

    Men att få betalt för detta ”frilansarbete” som konsult och Umeå kommun använde sig av pga ekonomiska skäl, det satte S-ordföranden helt stopp för i ett skriftligt brev där MR menar att jag inte ”agerat som något annat än medborgare i era kontakter med skolans företrädare”, dvs jag inte varit konsult. Men skickades till mig som konsult! Ett brev som nog ska vara diariefört…

    Och så kom nu, c:a 15 år senare, nytt S-avvisande, här med ”diariehänvisning”

    Ändå började inte mina kontakter så med S-ansvariga politiker. Bästa S-erkännandet är nog det från (nyligen bortgångna) Torsten W Persson S-kommunalråd i slutet på 70- och början på 80-talet. Vi möttes i ett privat sammanhang 1982 då han påminde sig om ett brev jag skickat om att få träffa honom angående barnomsorgsfrågor.

    Han var väl medveten om min förfrågan och sa att han bär brevet på sig, hade lite dåligt samvete för att inte ha svarat ”barnomsorgens dåliga samvete” som han sa om mig. Det blev en träff, den enda jag, hittils, fått med högsta ansvariga politikern i Umeå kommun.

    VARFÖR då alla dessa avvi(s)anden, här fyra?

    JA, gemensamt är att jag avslöjat brister i barnomsorgsplaneringen och förskolemiljöer samt haft idéer och förslag på förnyelse och förbättringar, som dagispersonal på 70-talet, i skyddsombudsroll på 80-talet och som idékonsult därefter i tre decennier.

    Det verkar som om politik och byråkrati har svårt med påpekanden utifrån och lösningar från håll man inte frågat efter självt. Se här ett av mina första avslöjanden, i praktiken som visselblåsare – och öppen – fast uttrycket inte var vanligt för 40 år sedan.

    Dagis överytor bidrag sno 2

    Tilläggas kan att Umeå kommun då, liksom många andra kommuner, genast slutade bygga med överytor och att Socialstyrelsen tog bort byggbidraget. Men fortfarande tickar dessa större förskolor högre driftskostnader och utan än större barngrupper för att kompensera. Ovan politik/byråkrati-förklaringar var mer av efterhandskonstruktioner.

    Därefter har jag påverkat bristerna i störande genomgångsrum, till fler dagis i ny stadsdel efter felberäkning, vridit om förskolebygge 180 grader pga miss i planlösningen, flyttat på ny förskola till område med större behov, stoppat överytor 2003, fått beröm för flexibilitet (se ovan) och varit föregångare med 8-avd-förskola i två plan (campusförskolan).

    Samt nyligen visat på risker och orättvisor med utomhus-trappentréer samt störigare dagismiljöer (nya genomgångsrum…). Frågan blir då, följer kommunen kritik/råd idag liksom förr enligt exemplen ovan och i granskning ur VK  3/12 1976?

    Eller nytt avvisande?

  • ”Riskkonstruktioner” enl S-ordf. om utetrappor på förskolor. Vad händer nu? Se innetrapphus på Haga och VK!

    Var nyligen till VK på Västerslätt och såg att VK har inbyggt trapphus för olika våningar (nedan). Så får även nya Haga förskola, bild t h. Men Umeå kommun bygger 2-vånings-förskolor med sämre och riskfyllda entréer för ovanplan genom utanpåliggande järntrappor där vind, regn och snö tar sig in, se här närmast, förskolan Rosendal, Öst på stan.

    Trappentré Haga VK Rdal

    Den 22/3 mötte jag ordförande och vice ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå kommun, Moa Brydssten (S) resp Lena Riedl (M). De fick se försämringarna i entréer för barn, personal och föräldrar på nya förskolor liksom orättvisor mellan 2-våningsförskolor.

    Både Brydsten och Riedl hade ingen aning om detta och sa att man skulle ta upp problematiken i kommunen. Senare, 4/4, i e-brevsvar svarade S-ordföranden följande:

    ”Det var några riskkonstruktioner du visade och som vi kommer följa upp.”

    PÅ detta kan jag svara nu att erbjuda studiebesök på Professorn Campus (i kommundrift i höst) då jag intierade 2008 ett dagisprojekt vid Uminova Innovation för att skapa en campusförskola på campusområdet samt med mina idéer i planlösning och utformning.

    Trappentré ute inne b

    Våren 2016 invigdes campusförskolan i personalkooperativ drift. Där finns inomhus-trappentréer och har den bästa kommunikationen mellan två våningar på alla Umeås förskolor i två plan. I bilderna är nederst t v campusförskoletrappa, t h kommunal innetrappa och ovan t v ”riskkonstruktionen” på blivande förskola Rosendal.

    Vad händer nu för entréerna umeansvariga politiker inte visste om förrän jag visade? 

  • ”Riskkonstruktioner” enl S-ordf. om utetrappor på förskolor. Vad händer nu? Se innetrapphus på Haga och VK!

    Var nyligen till VK på Västerslätt och såg att VK har inbyggt trapphus för olika våningar (nedan). Så får även nya Haga förskola, bild t h. Men Umeå kommun bygger 2-vånings-förskolor med sämre och riskfyllda entréer för ovanplan genom utanpåliggande järntrappor där vind, regn och snö tar sig in, se här närmast, förskolan Rosendal, Öst på stan.

    Trappentré Haga VK Rdal

    Den 22/3 mötte jag ordförande och vice ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå kommun, Moa Brydssten (S) resp Lena Riedl (M). De fick se försämringarna i entréer för barn, personal och föräldrar på nya förskolor liksom orättvisor mellan 2-våningsförskolor.

    Både Brydsten och Riedl hade ingen aning om detta och sa att man skulle ta upp problematiken i kommunen. Senare, 4/4, i e-brevsvar svarade S-ordföranden följande:

    ”Det var några riskkonstruktioner du visade och som vi kommer följa upp.”

    PÅ detta kan jag svara nu att erbjuda studiebesök på Professorn Campus (i kommundrift i höst) då jag intierade 2008 ett dagisprojekt vid Uminova Innovation för att skapa en campusförskola på campusområdet samt med mina idéer i planlösning och utformning.

    Trappentré ute inne b

    Våren 2016 invigdes campusförskolan i personalkooperativ drift. Där finns inomhus-trappentréer och har den bästa kommunikationen mellan två våningar på alla Umeås förskolor i två plan. I bilderna är nederst t v campusförskoletrappa, t h kommunal innetrappa och ovan t v ”riskkonstruktionen” på blivande förskola Rosendal.

    Vad händer nu för entréerna umeansvariga politiker inte visste om förrän jag visade? 

  • Vinnovationer = idéer för nytänkande. I analyser av Umeås budgetförslag?

    Ping-pong-krönikörandet i Bil&Bostad i Umeå mellan Benny Karlsson och Nicklas Berglund handlar idag om idéer och innovationer där NB menar att detta är som maraton. Med 20-talet maratonlopp i bagaget, en mängd idéer och flertalet uppfinningar känns analysen igen.

    Och passar in i mina beskrivningar om nytänkandets problematiker och möjligheter, se vinnovationstrappan som jag konstruerade 2004 efter inspiration av professor Bengt-Arne Wedins inlägg i Uppfinnaren/Konstruktören 01/04 om vad innovationer är  ”mer än bara teknik” och jag döpt till ”tänknik” i min bok ”Sociala Uppfinningar är ITiden” från 2001.

    Vinnovation Socuppf mtrl

    Sex år senare gjorde jag ett presentationsmaterial, ovan fram- och baksida, bl a efter stöd av Centerpatiet genom dåvarande riksdagsmannen och Vännäsbon Åke Sandströms försorg (fick även berätta om detta för C-riksdagsledmöter).

    Via näringslivskontoret i Umeå kommun har politiska partier erbjudits den 16-sidiga idé-mm-skriften, men förutom C i Umeå är det inga andra politiska reaktioner. Än? Så maratonloppspåståendet av NB i BB, stämmer ganska väl.

    Kanske kan ”målet” skönjas här i Umeå om de kommande budgetförslagen ser ”vinnovationer” som viktigt i analyser av kostnader för kommande år och där nytänkande från oss ”idé-maraton-löpare” kanske blir intressant – om politiken vill…

    PS Redan år 2000 startade mina maratonidéer i en löp- och simuppfinning med springande på löpband som överförs som energi och för värme i ett simakvarium, utomordentligt illustrerat av Anna Ericsson, VK, ovan/nedan. Nu passar energiidén i simkanaler med strömmande vatten jag verkar för och i dagens ”Swimrun” som växande ny idrottsgren.

    F ö, VK-sportens Lördagsblandning var en idé och en ”vinnovation” – och välkommen igen.

    OLYMPUS DIGITAL CAMERA

  • Sämre i nya Umeåförskolor i samband mellan våningar – bättre förut – bäst i Professorn Campus och campusidéer

    I samtal med personal på förskolor i två plan framförs att en stor nackdel med olika våningar är samverkan mellan avdelningarna, den är lättare i enbart ett plan. Därför är kommunikationen ”upp-och-ner” viktig, dvs hur trapporna ligger i huset och antal.

    Nedan är fem olika ritningar för Umeåförskolor

    I 1:a raden längst t v är Haga förskola (snart klar) med invändig trappa i inbyggt trapphus och invändig trappa i gallerirum centralt. Därunder är Teleskopet förskola med enbart en invändig trappa, ej i gallerirum utan via dörr i matsal/torg.

    I 1:a raden längst t h är Böle förskola med enbart en invändig trappa och i gallerirum/hall. Därunder Rosendal förskola med enbart en invändig trappa, ej i gallerirum utan via dörr i matsal/torg.

    I 1:a raden i mitten är min campusidé i innovationsprojekt för Professorn Campus med fyra invändiga trapphus-entréer för 8 avdelningar och en invändig trappa centralt i innetorg.

    UBBI Campus trappor jmf

    Återstående är bildcollage i mitten i andra raden som visar Professorn Campus som den blev vid starten för tre år sedan, 2016. Den fick två invändiga entré-trapphus och som syns av bilder nedan uppdelat i tre trappdelar med två avsatser.

    UBBI Campus trappa bättre ny

    En sammanfattning ger campusidén bäst samband, 5 st, mellan de olika våningsplanen och därnäst campusförskolan som den är, 3 st. Sämre är kommunförskolebyggena (ej i bruk än) med Haga näst sämst, 2 st samband i innetrappor.

    Bättre än Hagas är kommunens Lundagård vid Ålidhemskyrkan (2017) som har ett invändigt entré-trapphus samt invändig trappa mer centralt än i Haga förskola.

    Sämst blir då Böle, Teleskopet och Rosendal med endast en invändig trappa, med de två senare än sämre kommunikation mellan våningarna då trappan ligger i matsal/torg och mindre centralt.

    Så inte nog med att de senaste tre kommande förskolorna får oprövade (ej analyserade?) och riskfyllda utomhus-trappentréer för dagisbarn, förskolepersonal, föräldrar, m fl, så visar ovan beskrivning och analys att de även får de sämsta sambanden våningsplanen emellan.

    Därmed försvåras kontakt/samarbete mellan barn, personal och verksamhet. Så nu finns fler skäl för Umeå kommun att syna pågående byggen och göra om samt bättre!

  • VK-Debatt: ”Förskolebyggande i Umeå har blivit dyrare och sämre”

    I FLERA BLOGGAR HAR JAG PÅVISAT RISKFYLLDA UTOMHUS-TRAPPENTRÉER PÅ NYA FÖRSKOLOR I UMEÅ OCH ORÄTTVISA MELLAN VÅNINGAR SAMT MOT FÖRR OCH NU. I VK-INLÄGG IDAG BESKRIVS DETTA SAMT OM DYRARE OCH SÄMRE BYGGANDE.

    https://www.vk.se/2796658/debatt-forskolebyggande-i-umea-har-blivit-dyrare-och-samre

    (2019-05-26) Barnomsorgsmiljöerna i Umeå tenderar att bli både dyrare och sämre. Kommunens ansträngda ekonomi riskerar att drabba förskolor och skolor. Det gör det än viktigare att syna det som byggs nu. Kommer politikerna att bry sig om barnens väl och ve genom ändringar av pågående och planerade ”riskkonstruktioner”?

    Det frågar sig samhällsdebattören Urban Bengtson, Umeå.

    Umeå kommuns ansträngda ekonomi som riskerar drabba förskolor och skolor gör det än viktigare att syna det som byggs nu. Där menar jag att barnomsorgsmiljöerna blir både dyrare och sämre i olika avseenden.

    Sämre i förskolebyggande är kommunlösningar med mindre lekytor och mer störande miljöer än förr. Även om viss förståelse från förskoleansvariga nu tycks finnas.

    Vid möte den 22/3 med för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och vice dito Lena Riedl (M), märktes förståelse för hur kapprum/hallar för 2-3 avdelningar tar bort hemvistytor liksom att avlånga ”gallerihallar” ger genomgångsrum med störande moment.

    Även försvårad orienterbarhet på grund av uppdelade aktivitetsytor insågs i kommentarer likt vikten av att hitta rätt för barnen. Direkt medhåll fick jag för hur de senaste förskolorna i två plan får riskfyllda utanpåliggande trappentréer till ovanvåningen.

    Rosendal trappentré

    Så här svarade Brydsten i e-brev två veckor senare, 4/4: ”Det var några riskkonstruktioner du visade och som vi kommer följa upp.”

    Till detta fysiska farofyllda kommer orättvisa gentemot bottenvåningar som har direktingång från plan mark samt orättvisor mot tidigare kommunala tvåvåningsförskolor. Och även orättvist gentemot Professorn Campus med åtta avdelningar i två plan, alla med inomhustrappor vid entréerna.

    Det finns även en orättvisa mellan pågående byggnationer i Umeå. Haga förskola, vid skolan, får inbyggt trapphus medan Rosendals förskola Öst på stan och Teleskopets på Tavleliden, alla sex avdelningar, får de riskfyllda trappentréerna – liksom en planerad Böle förskola på Teg med åtta avdelningar.

    Kommer politikerna Brydsten (S) och Riedl (M) att bry sig om barnens väl och ve genom ändringar av pågående och planerade ”riskkonstruktioner”?

    Möjligheterna för detta kan öka då stadsarkitekt Tomas Strömberg 23/4 svarat mig: ”Noterar särskilt det raka trapploppet till vindfånget”. Han lovar ta upp frågan med fastighetschefen.

    Tyvärr ser det dock ut som om kommunen i övrigt inte bryr sig. Vice ordföranden i tekniska nämnden Anna-Karin Sjölander (C) har senare sagt i e-brev:

    ”Frågan lyftes på tekniska nämndens arbetsutskott. Den information som då framkom var att byggstandarder och säkerhetsåtgärder vidtas alltid.”

    På detta har jag bland annat svarat: ”Frågan om utomhustrappor handlar inte om byggstandarder här, för sådana kan knappast finnas för små barn och föräldrar som ska upp och ner”. Jag har skickat detta till Sjölander och ordföranden Lena-Karlsson-Engman (S) samt till stadsarkitekten, i hopp om att man på plats synar denna problematik och ändrar innan start. Merkostnaden nu blir mindre än att bygga om senare och betala för sämre arbetsmiljö.

    Trappentré ute inne b

    Bildtext

    För att öka förståelsen om risker och orättvisor i och mellan förskolor i Umeå är här bilder på olika trapplösningar. Överst till vänster de utomhustrappor som nu byggs på Rosendals förskola. Därunder Professorn Campus (kommunen tar över i höst från personalkooperativet Professorn) med inomhustrappentré direkt vid in-/utgång och uppdelad på tre trappor. Till höger exempel på kommunförskola med innetrappa till ovanvåning efter passage genom groventré/hall.

    Foto: Urban Bengtson

    Dyrare för kommande förskolor är också byten av husmodeller som sker i Umeå, både utvändigt och invändigt med ökade planeringskostnader jämfört med 1970- och 1980-talets standardmodeller.

    Efter snart tre decennier av ideliga byten av förskolelösningar finns stora besparingar i att skapa standarder, i dag kallat ”konceptförskolor”.

    Personalkooperativet Professorn Campus med åtta avdelningar i två plan togs fram i ett projekt genom Uminova Innovation och har ett syfte för en typmodell. Den har grundidéer som tagits fram i dialog med personal och med utvärderingar ska det hela förbättras.

    Detta informerade jag om vid mötet den 22/3 med Brydsten och Riedl, så kunskapen ska finnas om både utetrappentréer och barnomsorgsbyggande. Förståelsen då (min uppfattning) har dock ännu inte gett resultat.

    Kanske de ekonomiska rapporterna om kommunens skuldberg kan ge reaktioner från umepolitikerna ”högre upp”, både om utetrappor och standarddagismodeller samt nödvändigheten av att nya beslut därför är nödvändiga?

    Urban Bengtson

    PS

    I en kommande blogg analyserar jag mer om hur samband mellan våningsplanen skiljer sig i Umeåförskolor, där Professorn Campus är bäst medan kommunens nya 2-plansförskolor får klart sämre förutsättningar för samverkan/kommunikation mellan avdelningar på olika våningar.