IGÅR:

Hittade nyligen brev från år 2000 till Östersunds kommun (under bilden nedan) om hur man där inte medger min upphovsrätt till dagismodellen ”UBBI” som den jämtländska residensstaden byggde flera förskolor utifrån. Detta inspirerade samtidigt grannkommunen Krokom till tre nya dagis som kallades ”Framtidens förskola” vid en pressträff som jag ”öppnar dörren till” – och då medgivande min copyright…

Kommunstyrelsens ordförande i Östersunds kommun

Östersund och UBBI-modellen

Hösten 1989 hade jag en studiedag i Östersunds kommun om bättre barnstugemiljöer.

Den resulterade i att kommunen beslöt att göra min UBBI-modell till typbarnstuga för Östersunds kommande daghem/förskolor. Fyra enheter om 13 avdelningar byggdes.

Affärsidén bakom UBBI-modellen är en bättre arbets- och verksamhetsmiljö som ger pedagogiska och ekonomiska vinster. Östersunds kommun beskrev detta i information om studiedagen som

En bättre arbetsmiljö som ger positiva effekter för personal och barn. Personal som stannar kvar. Lägre frånvaro etc. Bättre förutsättningar att genomföra verksamheten enligt de pedagogiska mål som ställs upp. Effektivare resursanvändning både vad avser investeringar och driftskostnader.

Tidigare kommunstyrelseordföranden Gun-Britt Mårtenssson var med och gjorde UBBI-modellen till Östersunds typförskola (se fullmäktigeprotokoll). I kommunstyrelsen uppdrogs ”1990-10-09 § 242 till fastighetsnämnden att projektera och bygga förskolor i Torvalla enligt UBBI-modellen.” (Dnr 1990.488/263)

I och med att Östersunds kommun köpte UBBI-modellen accepterades affärsidén. Detta bekräftades utåt i olika medier, lokalt och riksmässigt. Jag medverkade sedan under planering och projektering fram till barnstugorna var klara, muntligen, skriftligen och i besök.

Men, när jag begärde ersättning för arbetet och nyttjandet av UBBI-modellen, avslog kommunen detta och menade att man bara lånat idéer från mig och sedan gjort sin egen modell, (som ändå kallas UBBI i kommunala handlingar med UBBI som inregistrerat varumärke). Detta gjorde att jag tog juridisk hjälp och stämde Östersunds kommun 1993.

Denna tvist pågår än och sköts av en kommunförbundsjurist och min advokat. Nu tycker jag att den juridiska hanteringen har dragit ut för länge och skriver därför detta brev för att få en snabb uppgörelse enligt räkningen på 390 000 kr samt dröjsmålsränta.

Efter byggandet i Östersund av UBBI-modellen har jag gjort en C-uppsats i pedagogik om barnstugemiljöer och skrivit texten i barnomsorgslagen om daghem/förskolemiljöer. På min hemsida hänvisar jag till Östersund som den kommun i Sverige som byggt mest av UBBI-modellen, vilket ska ses som beröm från min sida

Med vänliga hälsningar, Umeå den 13 november 2000

—

IDAG:

Östersunds kommun erkände då, till slut, min upphovsrätt ”UBBI-modellen” i förlikning. Därför väcktes minnen vid besök nyligen på 1:a förskolan i typbarnstugeprojektet med Umeå, Vännäs och Nordmalings kommuner, Snickargården i Vännäsby. Den kom 1990 och besöktes av en Östersundsdelegation efter min föreläsning (se brevet ovan) och gav intresse och resultat.

I MORGON?:

Att Umeå kommun – som än så länge förnekar mig upphovsrätten till den UBBI-ritning som ingick i projektet (se ovan) och Vännäs byggde första av, Umeå andra, Missionären (nedan) och Nordmaling (Gräsmyr) tredje, 1992 –

också ger mig erkännande till min dagisskapelse, efter 30 år…

Ovan debattinlägg i VK 24/9 2018, https://www.vk.se/2502685/okunnighet-om-upphovsratt-skadar-foretagande handlar om upphovsrättsfrågor och om detta exempel.

I skriftligt svar har kommunen hävdat att Missionären har ritningen nere t v (VAB 2 i projektet) vilken som synes har få likheter med ritningen t h i Umeå kommuns funktionsprogram – som ändå anges med VAB…

Däremot är ritningen t h om VAB 2 en UBBI-variant och överensstämmer med den ovanför, Umeå kommuns relationsritning för Missionären och har kommunvapnet (!) som om äganderätt (?) och är samma som i f-p-programmet ovan… V.S.B.

Uppdaterad 13.13

Umeås ”campusdagis”, personalkooperativet Professorns förskola på campusområdet, 8 avdelningar i 2 plan – som nu Umeå kommun ska överta – kännetecknas av överblick i utformningen medan den förskolemodell kommunen har, har ”svårhittad” planlösning – att orientera sig i. Andra skillnader är egen hall med tamburkontakt mot utan i kommunens ”skolhallar” samt inneentré mot kommunlösning med utomhustrappa till andra våningen.

Vilken modell vill umepolitikerna nu välja?  T v ovan är campusförskolan i verkligheten med min grundidé nedan, UBBI-modellen Campus. T h ovan Umeå kommuns första planer för åtta avdelningar i två våningar, en Böle förskola på Teg med utetrappor. Nedan finns planlösningar för de båda varianterna och ”campus” kan studeras i verkligheten också.

Nedan t v från Professorn Campus med egen hall som ger verksamhetsutrymme och tamburkontakt. T h Umeå kommunlösningar med ”skolhallar” där fler avdelningar delar samma entré/kapprum och tamburkontakt försvåras samt hemvistytor minskar.

Även ekonomiskt skiljer sig campusmodellen mot Umeådito i husformation där den förra har mer kvadratisk form mot vinklad i kommunens. Det sista ger mer ytterväggar vid samma BTA (bruttoyta) och fördyringar liksom längre avstånd invändigt riskerar dyrare arbetsmiljö.

Umeås ”campusdagis”, personalkooperativet Professorns förskola på campusområdet, 8 avdelningar i 2 plan – som nu Umeå kommun ska överta – kännetecknas av överblick i utformningen medan den förskolemodell kommunen har, har ”svårhittad” planlösning – att orientera sig i. Andra skillnader är egen hall med tamburkontakt mot utan i kommunens ”skolhallar” samt inneentré mot kommunlösning med utomhustrappa till andra våningen.

Vilken modell vill umepolitikerna nu välja?  T v ovan är campusförskolan i verkligheten med min grundidé nedan, UBBI-modellen Campus. T h ovan Umeå kommuns första planer för åtta avdelningar i två våningar, en Böle förskola på Teg med utetrappor. Nedan finns planlösningar för de båda varianterna och ”campus” kan studeras i verkligheten också.

Nedan t v från Professorn Campus med egen hall som ger verksamhetsutrymme och tamburkontakt. T h Umeå kommunlösningar med ”skolhallar” där fler avdelningar delar samma entré/kapprum och tamburkontakt försvåras samt hemvistytor minskar.

Även ekonomiskt skiljer sig campusmodellen mot Umeådito i husformation där den förra har mer kvadratisk form mot vinklad i kommunens. Det sista ger mer ytterväggar vid samma BTA (bruttoyta) och fördyringar liksom längre avstånd invändigt riskerar dyrare arbetsmiljö.

I gårdagens blogg om vinst över Umeå kommun som övertar Professorn Campus = min idé för projektet som gav detta (via Uminova Innovation). Idag om att Umeå kommun ”köpte” min idé om ”resursförskola” från förr i beslut om campusförskolan.

Men först nu inses den idéns värde. Frågan är då om det går att få betalt? Kommunfinansiering till campusprojektet med mig gav ersättning, se längst ner här.

Det är glädjande för personalkooperativet Professorn – som för några månader sedan såg sig tvunget att avveckla sin campusförskola om 8 avd i 2 plan pga eftersläpning av ofyllda avdelningar och därmed ekonomiskt underskott – att Umeå kommun nu beslutat överta de tre år gamla lokalerna, där fyra avdelningar blir fasta och övriga flexibla för tillfälliga avdelningar, se här beslutet enligt medier, från vk.se och folkbladet.nu

Det är också roligt för mig som barnomsorgskonsult och ”idékläckare” att kommunens beslut att vara flexibel med tillgängliga lokaler för tillfälligt behov som ofta uppstår av olika anledningar, därför att detta är en idé jag framfört vid möten med politiker och tjänstemän genom åren. För drygt 16 år sedan gav en förvaltningsansvarig följande erkännande:

Min uppfattning från mötet 2002-12-19 kvarstår att de ideér du
presenterade generellt är intressanta speciellt kring det flexibla
nyttjandet.

Hälsningar XY

För snart sex år sedan gjorde jag ”tillfällighetsidéerna” publika på min blogg om en ”resursförskola” = flexiblelt dagis (se längre ner i bloggen här). Frågan nu blir om kommunen ”köpt” eller bara tagit min idé och om det är möjligt att få betalt på något sätt.

Och nyligen, 22/3 i år, vid inbjudan av för- och grundskolenämndens ordförande Moa Brydsten (S) och Lena Riedl (M), informerade jag om ”innovativ förskola”, flexibiliteter och överlämnade bl a en UBBI-dagis-folder från 2008 där följande nämns:

Resursförskola ska ses som en social uppfinning/innovation och bör ha samma upphovsrättsvillkor som tekniska idéer och därmed ersättningsberättigade.

Och jag har konstruerat planlösning/utformning för att kunna dela av lokalerna och störa ordinarie verksamhet så lite som möjligt samtidigt som vissa delar kan samverka smidigt, t ex med få genomgångsrum i st f många som kommunen nu byggt och idag konstruerar.

Därför är campusförskolan, som kommunen övertar ansvaret för, särskilt lämpad för tillfällighetslösningar varför frågan kring ersättning är relevant enligt min mening och jag hoppas få dialog om på högsta nivå i kommunen om. Det vore även en chans för Umeås politiker att visa sig framsynta kring sociala, och pedagogiska, innovationer samt se detta som utmaningsrätt för företagare, vilket en del partier anser Umeå ska satsa på.

MER OM EN RESURSFÖRSKOLA NEDAN I UTDRAG UR MIN BLOGG 12/6 2013

http://blogg.vk.se/umeas-basta/2013/06/12/umeas-basta-barnomsorg-ar-iden-resursforskola-ett-flexibelt-dagis-vid-ombyggnationrivning-av-gamla-forskolor-innovativ-forskola/

—

Umeås Bästa barnomsorg är idén ”resursförskola” – ett flexibelt dagis vid ombyggnation/rivning av gamla förskolor = Innovativ Förskola.

Uppdaterad 12.50 med info från VK och Västerbottensnytt

Så vann jag (till slut) över Umeå kommun därför att…

…mina campusdagisidéer godtas, efter att ha mött motstånd tidigare.

Och detta genom att Professorn Campus nu övergår till kommunregi och med min förskoleidé skapad för UBBI-modellen Campus, i avtalet för projektet vid Uminova Innovation där personalkooperativet Professorn tillsammans med byggföretaget Peab och fastighetsbolaget Hemfosa AB förverkligade Umeås största förskola, 8 avd i 2 plan vt 2016.

Vinst känns även för att kommunen  nu beslutat att driva fyra avdelningar och låta fyra avdelningar vara flexibla för tillfälliga platser, idéer jag presenterat för förskoleansvariga och återkommer om i kommande blogg. Nedan t v visas hur denna flexibilitet fungerar genom husets utformning med få genomgångsrum och direktsamband till torgdel.

T h kommunritning som inte är flexibel pga skolhallar för fler avdelningar och gallerirum = korridorhall med många genomgångar och långa avstånd samt ”krångelväg” till torg/matsal.

Härunder invändigt bilder med den flexibla rumsmiljön för campusförskolanmodellen som nu, förhoppningsvis, förskolepolitiker i alla partier gör studiebesök på (lär inte ha varit några under de tre år personalkooperativet drivit Professorn Campus) och in-ser plusvärdena.

Här på balkongen på ovanplan pekar jag mot friidrottsarenan + IKSU Sport = idealläge!

NYA FÖRSKOLEBYGGEN I UMEÅ, PÅ TAVLELIDEN, BÖLE OCH HAGA, I TVÅ PLAN  HAR KRYMPANDE AVDELNINGSYTOR SOM ÖKAR BARNGRUPPSSTORLEKARNA…

…OCH LIKNAR STOCKHOLMSMODELL MED HALVERADE PEDAGOGISKA YTOR – ATT JÄMFÖRA MED SOCIALSTYRELSENS VÄGLEDNING PÅ 1970-TALETS 142 KVM/AVD…

…OCH JAG VISAR I C-UPPSATS I PEDAGOGIK 1993 DÄR OVAN EXEMPEL FRÅN 1950-TALET LIKNAR STOCKHOLMSMODELLEN OVANFÖR. JÄMFÖR NEDAN T H UMEÅS…

…2-PLANSLÖSNING DÄR AVD.YTOR KRYMPT PGA SKOLHALL OCH GALLERIRUM SOM GER RÖRIGARE-STÖRIGARE DAGISMILJÖER MOT TRADITIONELL UMEÅMODELL T V…

…SOM JAG UTVECKLAT UR LEGOBYGGE + RITNING TILL IDÉ FÖR PROFESSORN CAMPUS, 8 AVD I 2 PLAN = EGNA LEKYTOR + GEMENSAMMA RUM (utan störningar)!

NYA FÖRSKOLEBYGGEN I UMEÅ, PÅ TAVLELIDEN, BÖLE OCH HAGA, I TVÅ PLAN  HAR KRYMPANDE AVDELNINGSYTOR SOM ÖKAR BARNGRUPPSSTORLEKARNA…

…OCH LIKNAR STOCKHOLMSMODELL MED HALVERADE PEDAGOGISKA YTOR – ATT JÄMFÖRA MED SOCIALSTYRELSENS VÄGLEDNING PÅ 1970-TALETS 142 KVM/AVD…

…OCH JAG VISAR I C-UPPSATS I PEDAGOGIK 1993 DÄR OVAN EXEMPEL FRÅN 1950-TALET LIKNAR STOCKHOLMSMODELLEN OVANFÖR. JÄMFÖR NEDAN T H UMEÅS…

…2-PLANSLÖSNING DÄR AVD.YTOR KRYMPT PGA SKOLHALL OCH GALLERIRUM SOM GER RÖRIGARE-STÖRIGARE DAGISMILJÖER MOT TRADITIONELL UMEÅMODELL T V…

…SOM JAG UTVECKLAT UR LEGOBYGGE + RITNING TILL IDÉ FÖR PROFESSORN CAMPUS, 8 AVD I 2 PLAN = EGNA LEKYTOR + GEMENSAMMA RUM (utan störningar)!

SÅ HÄR LOCKADES SENIORER (och juniorer också) OCH ROCKADES LOSS – BILDER – magisk kväll i nostalgiresa till 60- och 70-tals musik + dans i Umeå, välkommen på nytt!

Rock and Roll Music

147 har deltagit · 523 intresserade

En musik- och danskväll i rockens & soulens tecken. En kväll för dig som minns 60- och 70-talslåtar som California Sun, Ticket to ride och Son of a Preacher Man…. En kväll med Jukebox, Wealth of nations, The Fact och The Echo på scen. Här finns ett stort dansgolv och baren är öppen, alltså ett riktigt härligt party.
Arrangör: Kultur för seniorer.

—-

2010 I UMEÅ KOMMUNS FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA VAR EN MODELL NEDAN

AV S K REGGIO EMILIA-TYP OCH GETT UMEÅVARIANTER I TVÅ VÅNINGAR MED BL A

(15 dörrar + trappa, på yta av 68 kvm)            (15 dörrar på yta 41 kvm och på 40 m vägg)

(12 dörrar på yta 38 kvm + på 40 m vägg)    (11 dörrar + trappa, på yta 70 kvm + 55 m vägg)

”KORRIDORHALLAR” UTAN FÖNSTER MILJÖCERTIFIERAS EJ – STÖRANDE MILJÖER

LIKT I ”SKOLHALLAR”, HÄR ENTRÉ FÖR 60/80 BARN IHOP + FÖRÄLDRAR/PERSONAL

ATT JÄMFÖRA MED LUGNARE MILJÖER OCH EGNA HALLAR I MIN CAMPUSLÖSNING

(nedan t h och grundidé för Professorn Campus och t v från min idé i förskolan Missionären)

DÄR HEMVISTERNA/AVD GER MER VERKSAMHETSYTOR ÄN UMEÅMODELLERNA!

PS. 3 av 4 kommunförskolor här (ej överst t v) har riskfyllda utepåliggande trappentréer som kommunpolitiker och byråkrati reagerat på och kommer att syna enligt svar till mig efter upplysning härom. Nästa steg bör bli att man granskar ovan ”korridorhallar” och bedömer icke-fönsters och ”störigheters” effekter på förskoleverksamhet och arbetsmiljö!