”Ängarna” i Stadsliden vid Mariehem är nog Umeås mesta solpark och här…
…speglad i sin grönska med höstljus och skuggor under fotocykeltur häromdagen.
-
Utvärdera Umeåförskolor om Reggio Emilia eller traditionell modell för att få mest pedagogik för bäst ekonomi.
Förra bloggen, 1/10, http://blogg.vk.se/umeas-basta/2018/10/02/dyrare-forskolor-med-reggio-emilia-utan-spring-och-tamburkontakt-utan-personal-jamfort-traditionell-modell-vad-vill-umea-kommun-2/ hade rubriken
”Dyrare förskolor med Reggio Emilia utan spring och tamburkontakt utan personal – jämfört traditionell modell. Vad vill Umeå kommun?”
Och kommunen kan ”vilja” genom att utvärdera Umeåförskolor om Reggio Emilia eller traditionell dagismodell genom att studera kommunens eget ”Funktionsprogram förskola” från 2010 och använda innehållet med frågeställningar där och ritningsexempel.
Tidigare har jag visat på skillnader i entréer/kapprum/hallar där RE kan ha tre avd ihop till en ”skolhall” för 45-60 barn (15-20/avd) jämfört med traditionella dagismodellers en per avd.
Här nedan beskrivs dessa olikheter med motiveringar. T h anges lämpliga frågor och nya kan vara att få svar på ytor för olika delar i verksamheten.
Nedan är RE-exempel uppe t v med tre kapprum i en ”skolhall”. T h traditionell modell varsina entréer/hallar och där kapprum är passage mellan avdelningarna. Därunder två förskolor med egna entréer/hallar och där rörelserum/lekrum delas och är passage mellan avdelningarna.
Mest ”yteffektiv” är den nere t h och är förskolan Missionärens, den jag menar och anser ha visat i tidigare bloggar är min UBBI-modell. Den kan använda hela avdelningens yta som ”lekyta” genom inga störande genomgångar på avdelningen förutom ”kappr” samtidigt som mer ytor fås ihop med grannavdelningen.
Annan viktig frågeställning som inte F-programmet har med här, är att bedöma störande miljöer pga genomgångar i verksamhetsrum. För ovan ritningsexempel blir RE mest störande, därnäst ovan t h, nedan t v och minst Missionären.
Med en passage/korridor förbi lekrum (även kallad lekhall) fås än mindre störning och ges mesta yteffektiviteten (hela avd.ytan är samma då korridorytan tas från totala ytan).
Min UBBI-modell för Professorn Campus följer ovan ytkrav och planlösning för minimering av störningar. Därför är en utvärdering även att Umeå kommuns förskoleansvariga för utformning förutom att studera ritningarna här även göra studiebesök där, något som inte lär ha gjorts från kommunhåll trots att förskolan startade för över två år sedan, april 2016!
Ytterligare en utvärderingsmetod är flödesscheman i ritningar likt för biltrafik och bedöma där flödena ska vara större, mindre eller inga alls och värderas som ”pedagogisk nyttoyta”.
Utvärderingarna kan då visa de modeller som ger mest pedagogik för bäst ekonomi.
-
Dyrare förskolor med Reggio Emilia utan spring och tamburkontakt utan personal – jämfört traditionell modell. Vad vill Umeå kommun?
Bloggen den 7/9 handlade om förskolepedagogiken Reggio Emilias byggnadslösningar och de avigsidor som finns, här nedan t v en variant från Umeå kommuns Funktionsprogram för förskolan (2010) som exempel för utformning/planlösning – andra finns också.
”Pedagogiskt” dyrare blir RE-förskolor funktionsmässigt med fler kapprum ihop, ”skolhallar”, genomgångsrum i innetorg och långa avstånd så att allt detta ger mindre avd.ytor/hemvister än traditionella utformningar med avd-egna kapprum/hall = ”hallrum”.
Ekonomiskt dyrare blir det med avlånga och vinklade byggnadsformer genom mera ytterväggar jämfört med mer kvadratiska modeller.
Ovan t v är RE-förskolan Trollet, Kalmar med 6 avd i ett plan, avlång och utstickande delar. T h 3D-ritning av traditionell typ, här min UBBI Campus, fyrkantig form och 8 avd i 2 plan.
RE-typ får större omkrets än campusdito med 6 avd, och ger dyrare byggnad, 10-20 % längre för tre RE-ritningar i Umeå, nedan, mot t v min grundidé för Professorn Campus (2016).
Pedagogiska effekter av RE-modell är (ur beskrivning av RE-pedagogik/lokaler): https://forskolan.se/trollet-bygger-nytt/
Tamburen är en zon som lätt blir otydlig: är den föräldrarnas eller pedagogernas?
Om föräldrar har konflikter med sina barn för att de till exempel inte vill gå hem kan det bli ett dilemma för personalen. Nu renodlar vi tamburen till att bli föräldrarnas och barnens, det som händer där är inget vi behöver blanda oss i,Ytan på avdelningarna är mindre än tidigare; på så sätt blir det mer utrymme för torg och stor ateljé.
– Torget och ateljén ska vara hjärtat i huset.
– Det får inte bli som en gammal lekhall så barnen ger sig ut där och springer.ALTERNATIV ÄR TRADITIONELLA MODELLER MED EGNA KAPPRUM OCH ”SPRING”.
”Pedagogers bemötande av barn vid lämning på förskolan” Examensarbete vid högskola, http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:231359/FULLTEXT01.pdf
Tamburkontakt sker varje dag genom hämtning och lämning. Vi bemöter barnet och föräldern när de kommer på morgonen så att de känner sig välkomna. Vid lämning pratar vi om dagen och ser till att det blir ett bra avslut.
Förskolans tamburkontakt kan jämföras med hur vi beter oss när vi får gäster hemma. Då är det självklart att möta gästerna i hallen, hälsa dem välkomna, be dem stiga in och se till att de installerar sig tillsammans med övriga gäster. När de går är det lika givet att följa dem till dörren, prata lite om hur kvällen varit, tacka för besöket och önska dem välkomna tillbaka.
Samma tillmötesgående omtanke bör vara kännetecken för förskolans tamburkontakt.
VAD VILL UMEÅ KOMMUN? DYRARE FÖRSKOLA – UTAN TAMBURKONTAKT? Eller?
-
”Okunnighet om upphovsrätt skadar företagande” – fall i Umeå om dagis. Se ritningar som visar okunnigheter!
NEDAN VAR DEBATTINLÄGG I VK IGÅR 25/9 OCH HÄR PÅ vk.se https://www.vk.se/2502685/okunnighet-om-upphovsratt-skadar-foretagande
Okunnighet om upphovsrätt skadar företagande
I Umeå behövs information, föreläsningar och möten kring upphovs- och äganderätt. Bristande kommunal insikt i upphovsrättssammanhang är ett stort bekymmer – som i förlängningen riskerar att skada nytt Umeåföretagande. Kanske finns en stigande politisk insikt om detta problem. Det skriver Urban Bengtson.—”Umeå. Mer Företagande. Umeå. Mer Idéer.” – är kommunslogans som alla politiska partier nog ställer upp på och passar in i ”Umeå. Mer Tillväxt.” på kommunens hemsida.
Men för mer av idéer och nyföretagande behövs då kunskap om äganderätt och upphovsrätt. Under 30 års idéföretagande och verksamhet inom barnomsorgen har jag stött på problem kring nyttjande av idéer och utan ens kännedom därom. — En del idéer, förslag eller uppslag går inte att skydda, som att kombinera byggande av dagis och äldresomsorg eller förskolor i två plan, något jag lanserade i möten med kommunen långt före de blev aktuella här. Inte heller korridor förbi lekhallen i en förskola, för mindre av genomgång, ger upphovsrätt. — Det var en idé jag hade i typbarnstugeprojekt som jag initierade som företagare i slutet av 1980-talet med Umeå kommun (även Nordmaling och Vännäs). — Där antog kommunen idén och blev norm i 20-talet år, men har på 2010-talet övergivits för modeller med genomgångsrum och störningar, igen. Men att min dagismodell UBBI gällde för Missionären på Umedalen (1990), ansåg inte kommunen i ritningen i Funktionsprogram för förskolan i Umeå (2009/10) utan angav annat företagsnamn, VAB (arkitektbyrå då). forts debattinlägg under bilder — DEBATTINLÄGG UPPHOVSRÄTT FÖRSKOLAN MISSIONÄREN, UMEDALEN, 1990 
MISSIONÄREN = VAB? UBBI-MODELLER MEN I FUNKTIONSPROGRAM = VAB? Dessa frågetecken visar okunnighet i kommunen om ritningar, upphovsrätt och bedömningar.— Se nedan UBBI-modell i lego och ritningar likt ovan, i mitten med korridor och den t h jag gjorde utan korridor angivet med UBBI, varumärke/signatur, godkänt enligt lag om upphovsrätt och förlaga till Missionären-ritningarna ovan – lägg märke till likheterna! 
— forts debattinlägg: Då kommunansvariga vägrade direktsamtal stämde jag Umeå kommun för intrång i min upphovsrätt utan min vetskap. — Jag ”förlorade” i den tvisten hösten 2013 då tingsrätten inte godtog att jag ägde upphovet till en ritning, som var förlaga till bygglovsritningen. Men enligt lag om upphovsrätt räcker signering som mitt varumärke för angivande av upphovsman, något Umeå kommun uppenbarligen var okunnig om. — Jag avstod att överpröva i hovrätten, det kändes inte värt att åter möta påståenden som ”Då kommunen anser att bevisningen så klart talar till kommunens fördel anser kommunen att vidare skriftväxling i ärendet inte kan anses meningsfull.” — Nu fem år senare har jag synat Umeå kommuns argument här. Detta har redovisats i ett flertal bloggar på vk.se i sommar. Svaret som en kommunutredning lämnade då visar på okunnighet om ritningar genom sammanblandning av de olika modellerna. — Okunnig var även kommunen i sitt utredande av vilken förskolemodell som valdes. Man missade att ny remissomgång gjordes i projektet. — Sådana okunnigheter blir allvarligt även i andra upphovsrättssammanhang där konstnärer, företagare, med flera som skapar något, har att göra med kommunen. Och riskerar särskilt då skada nytt Umeåföretagande. — Jag fick stöd för detta – och då visst hopp om medgivande – när jag besökte valstugorna före valet och där en partiföreträdare (ej gruppledare) visade sig kunnig på ritningar och hur upphovsrätt kan anges. — Allt detta gör att det i Umeå behövs information, föreläsningar och möten kring upphov och äganderätt. Extra viktigt nu genom EU-beslut om upphovsrätt vid nätspridning av idéer. — Urban Bengtson -
Umeå. Mer Simkanal? Strömmande vattenglädje i Himlabadet inspirerar och av simkanaler runt om i världen. Till ett ”UMERSIM” i Nydalaläge?
Ånyo besök (17/9) i Himlabadet i Sundsvall med barnbarn som upplevde strömmande vattenglädje liksom jag, och inspireras än mer att verka för sådana simsatsningar i Umeå.
Notera ovan ute-50:an igång och vid Himlabadet (passar för Nydalaidéer, se längst ner). Nedan allehanda simkanaler med vattenströmmar i olika formationer. Längst ner varianter jag tagit fram med rakbanor om 50 m + svängar som ger 125 m ”runt” och fyra varv 500 m.
Så nu, Umeås näringsliv, politiker, idrottsfolk (alla sporter har glädje/nytta av simmande med- och motströms), badare, motionärer, m fl, inspireras av bilderna, besök gärna Himlabadet (bekväm tågresa på Botniabanan), och upplev strömmande-vattenglädje som kan ge ny slogan ”Umeå. Mer Simkanal.” Och blir turistattraktion med Nydalaläge!
Se här ett ”UMERSIM” med simkanal i läktarhus och ute-50:a vid Umelagun, andra idrottsaktiviteter och från förr, Nydala simstadion med 50-m-bassäng i sjön samt vision 2006 av First Camp om äventyrsbad med skidtunnel. Så idéer har funnits och en del förverkligats. Frågan blir nu: Finns simvisonära aktörer i politik och näringsliv i Umeå idag?
