(Om förskolan Missionärens ritning = min UBBI-modell, men Umeå kommun ej medger, än..)

UBBI är mitt företagsnamn, varumärke + signatur för upphovsrätten och räcker enligt lagen.

Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

7 § Såsom upphovsman anses, där ej annat visas, den vars namn eller ock allmänt kända pseudonym eller signatur på sedvanligt sätt utsättes på exemplar av verket eller angives då detta göres tillgängligt för allmänheten

UMEÅ KOMMUN SÄGER VAB 1 (under bilden) ÄR FÖR MISSIONÄREN. DET STÄMMER INTE UTAN UBBI 6 (nere t h) ÄR DEN SOM LIKNAR BYGGLOVSRITNINGEN (uppe t h).

FAST DÅ MENAR KOMMUNEN SLUTLIG RITNING ÄR EN OMARBETNING AV VAB 1..  SAMTIDIGT, UBBI 1 GODTAR KOMMUNEN SOM MIN OCH MED UPPHOVSRÄTT!!

MEN INTE 2, 3 OCH 4 – OCH UBBI 6 ”EXISTERAR” INTE ELLER NÅGON KOPIERAT BYGGLOVRITNINGEN OCH SKRIVIT UBBI 6 PÅ (går rimligen inte, finns små avvikelser).

DOCK, SE NEDAN, UBBI STÅR EJ PÅ BYGGLOVSRITNINGEN. OCH PÅ RELATIONS-RITNINGEN (görs efter bygget är klart) FINNS EJ UBBI OCH INGET VAB HELLER – UTAN..

..UMEÅS KOMMUN-VAPEN = UPPHOVSRÄTTS-HAVERI, AV OKUNNIGHET + PRESTIGE!?

(Om förskolan Missionärens ritning = min UBBI-modell, men Umeå kommun ej medger, än..)

UBBI är mitt företagsnamn, varumärke + signatur för upphovsrätten och räcker enligt lagen.

Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

7 § Såsom upphovsman anses, där ej annat visas, den vars namn eller ock allmänt kända pseudonym eller signatur på sedvanligt sätt utsättes på exemplar av verket eller angives då detta göres tillgängligt för allmänheten

UMEÅ KOMMUN SÄGER VAB 1 (under bilden) ÄR FÖR MISSIONÄREN. DET STÄMMER INTE UTAN UBBI 6 (nere t h) ÄR DEN SOM LIKNAR BYGGLOVSRITNINGEN (uppe t h).

FAST DÅ MENAR KOMMUNEN SLUTLIG RITNING ÄR EN OMARBETNING AV VAB 1..  SAMTIDIGT, UBBI 1 GODTAR KOMMUNEN SOM MIN OCH MED UPPHOVSRÄTT!!

MEN INTE 2, 3 OCH 4 – OCH UBBI 6 ”EXISTERAR” INTE ELLER NÅGON KOPIERAT BYGGLOVRITNINGEN OCH SKRIVIT UBBI 6 PÅ (går rimligen inte, finns små avvikelser).

DOCK, SE NEDAN, UBBI STÅR EJ PÅ BYGGLOVSRITNINGEN. OCH PÅ RELATIONS-RITNINGEN (görs efter bygget är klart) FINNS EJ UBBI OCH INGET VAB HELLER – UTAN..

..UMEÅS KOMMUN-VAPEN = UPPHOVSRÄTTS-HAVERI, AV OKUNNIGHET + PRESTIGE!?

Här är det enda svar Umeå kommun givit, 29 juni 2011, angående mina frågor om intrång i min upphovsrätt till en dagisritning, UBBI-modell från 1989, genom att publicera den i offentligt och publikt material, Funktionsprogram för förskolan, 2009. Där angavs ej UBBI och mig som upphovsman i mitt barnomsorgsföretagande utan det felaktiga VAB som jag påvisat i bloggar nyligen i ritningsjämförelser. Och med fler osanna kommunpåståenden…

(BILD=MISSIONÄREN, NERE T V VAB, T H UBBI OCH OVAN T H BYGGLOVSRITNING.)

Notera att man ändå hävdar att viss personal ”under ed” kan bekräfta det jag menar är osant och annan personal är beredd ”att vittna till kommunens fördel.” Kommunen avslutar sin bevisning med att ”vidare skriftväxling i ärendet inte kan anses meningsfull.”

Därför skickade jag 8/2 2012 nedan till För- och grundskolenämndens politiska ledning, Rönngren (S), Sedlacek (FP) och Spiric (V). Inget svar då och inte än på över sex år. Nyss e-postade jag de åtta gruppledarna, Lindberg (S), Ågren (M), Larsson (C), Westerberg (L), Kerr (KD), Mosleh (MP), Edman (V) och Hägglund (AP), i hopp om att få svar före valet 9/9.

Tänk om svaren blir tvärtom mot i kommunskrivelsen ovan, 2011, vad händer då?

I föregående blogg, 15/8, frågade jag politiska partier om vilken ritning förskolan Missionären i Umeå har. Två olika visades, en ”VAB” och en ”UBBI” där en kommunskrivelse (se längst ner här i bloggen) hävdar VAB trots olik bygglovsritningen medan UBBI är lik – osant således.

I skrivelsen finns ett annat påstående utan verklighetsförankring. Det sägs att med påtryckning från mig har kommunen publicerat en ritning i ett ”internt material”.

Inget av detta är sant, materialet i fråga är Umeå kommuns Funktionsprogram för förskolan från 2010, som är så externt det kan bli och syns i nedan utdrag från kommunens hemsida http://www.umea.se/download/18.77b8c5dd12c9fa0d13e80002897/1361886547694/helafunktionsprogr100831r.pdf.

Funktionsprogrammets genomförande

Materialet har utarbetats med underlag från workshopserien 2007. Uppdraget med Funktionsprogrammet har genomförts av För- och grundskola, Samhällsbyggnadskontoret/Fastighet, Samhällsbyggnadskontoret/Miljö- och hälsoskydd i Umeå kommun samt White arkitekter. Materialet har utarbetats i en arbetsgrupp med representanter från förvaltningarna.

Osant är också påståendet att jag gjort påtryckning för publicering av en ritning, det var ovan arbetsgrupp som valde olika ritningar, bl a min från Missionären, som jag nu frågat politiska partier om.

Därför frågar jag här Margareta Rönngren, då För- och grundskolenämndens ordförande (S), idag S-kommunalråd, om hon anser jag gjort påtryckningar och om ”materialet” = F-programmet är ”mer eller mindre internt”, eller inte.

Av döma av pressmeddelande med uttalande av MR och innehållsförteckning för 70-talet sidor, referenser från när och fjärran plus en mängd bildkällor = knappast internt. 

I referensen Björklid, Pia. (2005). Lärande och fysisk miljö. Myndigheten för skolutveckling. fick jag beskriva resultat ur min C-uppsats i pedagogik vid Umeå universitet ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer”, 1993, dvs ett externt material.

Och då jag där visar på ej ändamålsenligt i lokalmiljöerna med genomgångsrum, finns ytterligare skäl för kommunen att syna Reggio Emilia-modellernas störande planlösningar – genom att läsa P Björklids sammanställning och mina resultat.

SKRIVELSEN MED PÅTRYCKNING – INTERNT MATERIAL, MM + RITNINGAR VAB/UBBI…

Nedan svar – VAB Typ 1 – ger Umeå kommun för förskolan Missionärens (1990) ritning. Den är under bilden t v. Bygglovsritningen är ovan t h och därunder en ritning som är ett UBBI-förslag (min beteckning). Som synes är det den sistnämnda som gäller.

Ändå framhärdas att VAB ”uppförts på kvarteret Missionären” (Umedalen) och om handläggande tjänstemän: ”alla är eniga” härom. Därför frågan till Umeås politiska partier och önskan om svar före valet 9/9. Vilken ritning är ert val? VAB eller UBBI?

PS Notera att på relationsritningens markering (görs efter en byggnad är klar) nere t h anger Umeå kommun inte VAB. I stället står här ”PÅ EGEN RITN”. Som om man äger den…?

På ett barnbarns dagisavdelning höjs det nu från 17 till 20 barn. Det ställer än större krav på genomtänkta lokallösningar än de kommunen har i ett funktionsprogram för förskolan.

Och då är det viktigt att visa Umeå kommuns ”förskolehus”-historia. Efter styrning av Socialstyrelsen på 1970-talet med statsbidrag för lokalmiljöerna till typlösningar, tog kommunen på 80-talet fram en egen Umeåmodell när bidragen upphörde. Då  var jag fackligt skyddsombud och medverkade till bättre förskolemiljöer

I slutet på 80-talet intierade jag ett typbarnstugeprojekt för Umeå, med även Vännäs och Nordmaling. Efter undersökning bland förskolepersonal och fack godtogs min modell och byggdes i Vännäs 1989, Umeå 1990 och Nordmaling 1992. Umeås var förskolan Missionären, som utvärderades och facket rekommenderade som ny typmodell.

Här syns den till vänster i en legomodell jag använt/använder för demonstration, därefter ritningen som utvärderingen gav då, kallad UBBI-modell. Och med en förnyelse, en neutral passage för att undvika störande genomgång mellan avdelningar, som umepolitiken beslöt om och sedan följts fram till 2010-talet.

Då kom s k Reggio Emilia-lösningar som en modell i kommunens funktionsprogram. Dessa har innetorg likt kontorslandskap för arbetsplatser, rum med genomgångar och 2-3 avdelningar delande på kapprum/hall vilket också innebär störningar med många barn samtidigt. Därmed blir det mindre hemvistytor och fler barn per ytenhet för lugnare rum.

Dessa RE-modeller är helt emot resultaten av typprojektet för 30 år sedan som politiken godtog och beslöt om.

Därför vore det lämpligt att syna förskolemiljöerna och skapa en ny Umeåmodell – för pedagogikens och ekonomins bästa.

Härunder är t v en ritning av ovan UBBI-modell med passage/korridor och Professorn Campus skapats utifrån, åtta avdelningar i två plan kring ett innetorg, 2016. Campus-modellen har egna hallar och innetorg/matsal centralt nära avdelningarna vilket ger överblickbarhet.

T h är nya Haga förskolas ”Reggio Emilia”-ritning med kapprum/hall för tre avdelningar och innetorg som genomgångsrum till hemvisterna (ett plan till ger sex avdelningar). RE-modellen har matsal längst bort (nederst på ritningen) från hemvisterna (överst) passerande innetorget, vilket ger svåröverskådlighet.

Därmed fås störningar och mindre utrymme för hemvistrummen. Detta har inte campuslösningen som därmed ger mer verksamhetsytor och lugnare arbetsmiljö. Något som medför bättre ekonomi och kan gå till att minska barngrupperna i förskolan.