Kategori: Uncategorized
-
Fel-analys i Umeåenkät – fel-beslut av ny förskole-modell – fel om nyttjande av torg – svarsalternativ har 1=bra – 5=dålig – 14 av 100 förskolor deltog…
Uttalande i Folkbladet 24/5 av förskoleansvarig i Umeå kommun:
”Vi har tittat på hur man nyttjar de gemensamma ytorna och sett att de nyttjas ganska lite”
Men i en kommunkät till rektorer som ligger till grund för reviderat funktionsprogram och hela finns på min blogg, se
står
2.Har förskolan gemensamt torg?
Svar: 11 ja, 4 nej.
Nyttjandegrad torg: 2,5 tim/dag i genomsnitt.
Men detta är inte ”ganska lite”, snarare tvärtom, ganska mycket,
då man måste se hur stor del av dagen barnen är inomhus. Räknat på 07.30 – 16.30, dvs 9 timmar och 3-4 tim utomhus så är det 5-6 tim man ska jämföra med. Ta även bort vilan (mest de yngsta),
Oräknat frukost, lunch och mellanmål, blir nyttjandet kring 40-50 %, dvs flitigt nyttjande.
Och en fråga tidigare om gemensam matsal, ofta i torg bekräftar högt nyttjande. Verkar som den statistiska analysen brister en hel del.
6.Har förskolan gemensam matsal?
Svar: 10 ja, 4 nej.
Nyttjandegrad matsal: 4,5 timmar/dag i genomsnitt
Se också fråga 6
6.Hur fungerar gemensamma kapprum och barnentréer? 1=bra, 5= dålig
Svar: 1 – 1 st, 2-3 st, 3–3 st, 4–4 st, 5 – 3 st.
Att 1 är ”bäst” och 5 ”sämst” går tvärtemot vedertaget vid sifferbedömning.
Så gemensamma entréer anser 7 av 14 = 50 % som ”dåligt” och 4 av 14 som bra = 30 %
Och kommentar: Gemensam entré på förskolan kan medföra att det blir trängsel vid in- och utgång.
MEN, se nedan för förskolemodellen Kålmasken: gemensamma entréer, ingen gemensam matsal eller ”lektorg”, TVÄRTEMOT en rimligare analys av enkätresultaten med rektorerna.
14 förskolor av drygt 100 i Umeå kommun är dessutom ganska litet underlag…
Om torget ligger långt från avdelningen så nyttjas det i låg grad.
Så är en kommentar i enkätsvaren, och i min campusmodell som gav Professorn Campus (8 avd 2 plan) var närheten viktig och lika nära, syns i mittenritningen härunder.
Men ovan t v är Böle förskola (med i funktionsprogrammet) där två avd/plan har längre till torg än de andra två.
I mitten Kålmaskenritningen utan torg, men med annat ”torg” av groventréer ihop och en majoritet är emot och ”blir trängsel vid in- och utgång”, se fråga 6. ovan
T h utvecklad campusmodell i en atriumidé med fler in/ut – nära även från utemiljön…
-
Minsta barnytor på ny förskola i Umeå – 118 kvm mot 142 i typmodeller förr och möjliga 180-200 i ”torg”-förskola. Min idé i 30 år – Umeåbyte 6 ggr/20 år – att lära av för ”coronaanpassning”…
Folkbladetreportage för en vecka sedan om nytt funktionsprogram i Umeå kommun och…
…nedan är jämförelse genom åren, överst fr v min modell i projekt 1988-89, i mitten t v som Missionären och där båda har avdelningsyta om 142 kvm enl riks/kommunnorm.
I mitten funktionsprogram 2010, Blåkulla – Skattelden, 4 avd + lekhall, norm 142 kvm samt Reggio Emilia-modell med torg c:a 180 kvm/avd. T h ny förskolemodell, Kålmasken, med minskad avd.yta till 118 kvm (+ 22 och 10-12 dörrar i groventré-torg svårnyttjat – stökigt).
T v analys av Skattelden med sjuk planlösning, i mitten Böle förskola med RE-torgmodell och t h atrium-idé med länkar och avd.yta + torg utan genomgångar, 180 – 200 kvm.
Nedan Missionären där kapprum blir ”hallrum” och lekyta dagtid och få genomgångsrum.
I beställd utredning av Umeå kommun bedömde jag utifrån pedagogikuppsats ”sjuka och friska planlösningar” Umeås modeller t o m 1994 och med ”Missionären klart bäst”.
Ovan ”UBBI-Missionären”-modellen i rep i Förskolan 1990, med pedagogik-ekonomianalys. Nedan visar jag Förskoletavla i Umeå 1990 – 2022 med mina ”friska” idéer från fr v nedåt
diagonalt campusförskola-modell (mitten) och atrium-idén nere t h. Övriga visar sex olika Umeå-modeller 2003 – 2022 med senaste Kålmasken, alla ”sjuka” med genomgångsrum.
Och ”sjuka” – ”friska” utformningar blir än viktigare – pga coronapandemin där smittrisker, genomgångsrum och coronaanpassning beskrivs ovan – att lära av för framtida förskolor.
-
Större uteytor – mindre inomhus – mera skuggor på utegård – nära trafik/P-hus – i nya förskolor i Umeå – så lär av förr – gör om och rätt-visare!
Större uteytor för nya förskolor i Umeå av planeringsmissar, se VK, t v, och Folkbladet t h.
MEN inomhus minskas ytorna för barnen enligt Folkbladetreportage nyligen:
”Stora gemensamma ytor som ateljéer och torg har i stort sett försvunnit, istället ska den egna avdelningsytan bli större. Men med det har den totala ytan också blivit mindre.”
OCH inte nog med det, det blir slagskuggor på utegården pga förskolan i söderläge, flervåningsbostadshus nära liksom P-hus som skuggar + störande trafik = ej barnvänligt
Alternativ finns till skuggiga uteytor och trängre inomhus om planerna stoppas och byter läge och förskolemodell till atrium-idé med länkar (ovan i mitten) samt lär av förr som för
första förskolan, Berghems 1966, med utemiljön i söder med soligt hela dagen/året om och trafiken nedanför utegården. Då rättas felplaneringen till. Så gör om och gör rätt-visare!
-
Naturliga kvartersstaden i Umeå 2022 – onaturlig med förskolegård i norr och skuggor – naturlig i 180-graders-sväng – likt ”sooliga” förskolan 1966
”DEN NATURLIGA KVARTERSSTADEN” PÅ TOMTEBO I UMEÅ 2022…
…ÄR ONATURLIG MED FÖRSKOLEGÅRD MOT NORR OCH SLAGSKUGGOR…
…SAMT RISKER VID TRAFIK OCH P-HUS – BLIR SÄKER + NATURLIG…
…I SKOGSLÄGE – SE 180-GRADERSSVÄNG OCH I ATRIUM-IDÉ MED LÄNKAR…
…LIKT BERGHEMS ”SOOLIGA” FÖRSKOLA 1966 – UMEÅS FÖRSTA…
…OCH FÅR SOL INNE-UTE FRÅN MORGON TILL EFTERMIDDAG – ÅRET OM!
-
Slagskugga för förskola i Umeå. Soligare i lugn miljö med länkar i atrium-idé – bättre för ”naturliga kvartersstaden” än vid trafik/P-hus…
Nu pågår på nya stadsdelen Tomtebo gård vid södra delen av Nydalasjön byggande av bostäder och planering för 2-våningsförskola om sex avdelningar, Kålmasken.
Men förskolegården får slagskugga (pil ovan t v) av P-hus i väster, flervåningshus i söder och förskolebyggnaden – nu flyttad i läge där pilen pekar på skuggorna för utegård i norr!
T v förskoleplanerna vid visning tidigare. Soligare och trafiklugnare miljö med ny förskola i norr + atrium-idé med länkar och mer in/ut. Här med 8 avd och flexibel för ökat behov.
”Tomtebo gård – den naturliga kvartersstaden” menar Umeå kommun. Men naturligt passar bättre i mer av sol och natur närmare skog än skuggigt och intill trafik som syns här ovan.
-
Slagskugga på förskolegård i Umeå – får soligare läge i förnyad placering + lugnare miljö med länkar i atrium-idé
Nu pågår på nya stadsdelen Tomtebo gård vid södra delen av Nydalasjön byggande av bostäder och planering för 2-våningsförskola om sex avdelningar, Kålmasken.
Men förskolegården får slagskugga av förskolehuset – P-hus i väster (pil ovan t v) och flervåningshus i söder under stor del av året – pga placering vid gata/väg (mittenraden).
Förskolebyggnaden planeras nu mer österut, men skuggproblematiken är kvar. Däremot fås soligare och trafiklugnare miljö med ny förskola i norr + atrium-idé med länkar för in/ut, t h.
-
S+M-politiker bjöd in 2019 – medhåll om riskkonstruktioner och smittrisker – men inget hände – behövs möten – för råd – med alla kommunalråden…
M a a föregående blogg om Umeå kommuns kommunalråd Hans Lindberg och välkomnande av umebor för idéutbyten, så fick jag av förskolepolitiker inbjudan som företagare för två år sedan och visst gehör, se här.
Jag och Moa Brydsten har möjlighet att träffa dig den 22 mars mellan kl 11-12 på Stadshuset.
Med vänlig hälsning, Lena Riedl, Förste vice ordförande i För och Grundskolenämnden.
Den 22/3 2019 mötte jag ordförande och vice ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå kommun, Moa Brydsten (S) resp Lena Riedl (M).
Jag visade på försämringar i entréer på nya förskolor och orättvisor mellan 2-vånings-förskolor, nedan Rosendal med utetrappentré och Haga förskola med inbyggt trapphus.
Både Brydsten och Riedl visste inte detta och skulle ta upp problematiken i kommunen. Senare, 4/4, i e-brevsvar svarade S-ordföranden Brydsten följande:
”Det var några riskkonstruktioner du visade och som vi kommer följa upp.”
Men ”riskkonstruktionerna” i form av utetrappentréer på förskolor med två våningar byggs fortsatt och finns även i ny modell, trots att rektorsenkät 2019/2020 visade på kritik därifrån.
Ökade smittrisker påpekade jag för genomgångsrum, bl a innetorg och entréutrymmen för fler avd. och även här medhåll, men 2019 mest om förkylningar och magsjukor.
Bl a kring Böle förskola i planering med störande mötande och jämförelse med Campusförskolan jag initierat och utan sådant. Och med svar från 1:a vice ordföranden:
Tack för intressant information. Lena Riedl
2020 kom coronapandemin och trots arbete med reviderat funktionsprogram då, sägs inget om smittrisker pga utformning och inga direktiv från politiker/förvaltning här.
Men kanske nu när ny forskning i Sverige kring smittrisker presenterades i dec 2021 och börjar i år, kan Umeås förskolor och skolor få anvisningar från kommunledningen (gäller också alla andra kommunala hus) härvidlag.
Därför behövs möten med inte bara kommunalråd Hans Lindberg (S) utan även Anders Ågren (M) och tredje kommunalrådet Janet Ågren (S) tillika ordförande i planeringsutskottet – viktigt för just förskoleplaneringen och de råd som behövs för nya byggnader.
Här kan påminnas om att för 40 år sedan ansvarade ordföranden i PLU då, Margot Wikström (S) för utbyggnad och utformning i en ”politikergrupp” med fackliga företrädare.
Som skyddsombud för förskollärarna ingick jag och kunde direkt påvisa underskattning i platser och brister i lokalmiljöerna – och som rättades till, omgående faktiskt! Se här.
