HÄR NEDAN ÄR NIO AV ELVA BELÖNADE, JAG T O M FÖR TVÅ IDÉER. DEN ENA FASTA-FLEXIBLA ARBETSTIDER SOM JAG VET IDAG ETT FRITIDS HAR. DEN ANDRA OM ATT…
…”INTEGRERA DAGHEMMEN MED BOSTADSFÖRETAGEN” SOM FICK GENSVAR – DOCK EJ I KOMMUNEN DÅ – KANSKE IDAG? Sedan tog umepolitiken bort idétävlingar.
OCH, 20 ÅR SENARE UPPSKATTAS IDÉER IGEN AV UMEÅ KOMMUN EFTER MÖTEN
MEN 20 ÅR DÄREFTER, 2021, INGA SVAR AV UMEÅPOLITIKER PÅ IDÉBOK FÖRSKOLOR
Övre raden fr v min dagisidé UBBI – i FoU-projekt blev Missionären 1990 – utvärderad som bästa förskola 1994 (nederst t h) – sedan i innovationsprojekt vid Uminova Innovation, campusförskolan Professorn 2016, alla satsningar Umeå kommun varit medfinansieär i.
Nästa projekt, också unikt för Sverige, vore att införa coronacertifiering av förskolor där få genomgångsrum och fler in/ut = mindre smittrisker. Min atrium-flex-modell (ovan t v) har detta och även flexibel för olika tomter. Mer i min idébok i förskoledesign från i år 2021.
Så här analyserade jag ny modell i Umeå, Skattelden, med ”sjuk planlösning”, 2008.
Samma analys på t v Böle förskola och t h, nu planer för, Kålmasken, ger ”sjuk förskola”.
Nedan grundas på få genomgångsrum, ger friska planlösningar och då coronacertifierad.
Överst t h syns Missionären, 1990, modell för campusförskolan nederst t v. Nere t h är utveckling av atrium-idé i Corona Cup-tävling för Flex-Friskare Förskola + andra idéer.
Barnstugeutredningen (Soc.styr) SOU 1972:27 gav nedan riktlinjer ur ”Gula boken” (1975) för vägledning om lokalmiljöer som genom statsbidrag till kommuner styrde till störande genomgångsrum i förskolor i Sverige då korridorer togs bort med passager i rum/lekhall.
SOU 1972:27 OCH ”GULA BOKEN” GAV STÖRANDE GENOMGÅNGSRUM SOM GER
”SJUKA FÖRSKOLOR” – CORONAANPASSNING = FLEX-FRISKARE FÖRSKOLA 2021
Från 1980-talet upphörde statsbidragen och landets kommuner har gjort olika varianter på genomgångsrums-modeller, från 2000-talet i s k Reggio Emilia-modeller med gemensamma kapprum och inomhustorg, likt skolhallar resp kontorslandskap.
Störande rumpasserande gav titeln på min C-uppsats, 60 p, i pedagogik 1993, ”Sjuka och friska planlösningar i barnstugemiljöer” med ökade smittrisker. 2021 kom min idébok i förskoledesign med coronaanpassning för ”Flex-Friskare Förskola”och atriummodeller.
Fr o m den 1/12 är förra bloggen om ”Inget om smittrisker i Umeås funktionsprogram…” på SKOLHUSGRUPPENS Facebook-sida med spridning över hela Sverige (och mer?)
Kolumnen nedan t v är från framsida på Umeås funktionsprogram förskola, överst 2010 och i mitten i år 2021. Därunder det enda som finns där om smittor, kring hygien, dvs inget om smittrisker pga lokalutformning.
Kolumnen t h har om funktionsprogram på riksnivå, från SKL/SKR riktat till företag om ”förskolebyggnader”, nov 2019. Även där om smittor endast rörande hygienfrågor.
Nederst från konferens i Stockholm i höstas om förskolemiljöer, också utan innehåll om smittrisker och lokalmiljöer enligt föreläsare jag frågat.
Så min C-uppsats, 60 p, om ”Sjuka och friska planlösningar” från 1993, blir extra aktuell då andra arbetsplatser/verksamheter medialt beskrivit miljön kring smittspridning pga coronapandemin och uppslag till förbättringar.
Flödesschema är här en metod i C-uppsatenliksom ÖGATS princip (nederst i bloggen).
Nedan är den modell, UBBI Atrium, jag utvecklat från förskolan Missionären i FoU-projekt 1988-89 med bl a Umeå kommun och campusförskolan Professorn, 2016, i innovationsprojekt vid Uminova Innovation med kommunen involverad.
Mer om detta finns i min idébok om förskoledesign (mars 2021) och från Corona Cup-idétävling (se ovan). Avsaknad av ”coronaanalyser” i Umeå kommun och på riksnivå samt kanske överallt i Sveriges kommuner liksom byggföretag rörande förskolor, ger Umeå chans att bli föregångare – igen – i förskoleplanering.
”Igen” handlar om att Umeå kommun var snabbt ut redan när statsbidragen på 1970-talet, som styrde utformning togs bort, gjorde egen typmodell 1980. Jag var med i kommungrupp som förskollärare/skyddsombud och påverkade till olika förbättringar bl a.
Typprojektet ovan 88-89 och min uppsats 1993 i utvärdering 1994 av Umeås alla typmodeller, gav uppdrag att skriva text om lokalmiljöer i Barnomsorgslagen 1995, Socialstyrelsen, senaste riks-riktlinjerna fram till dagens SKR-råd (högre upp i bloggen).
Från forskningshåll i Sverige finns sammanställning i ovan om ”Lärande och fysisk miljö”, 2005, där mina FoU-resultat beskrivs, här ovan utdrag.
Så med tillämpning av erfarenheter från Umeå kommuns egen planering och utifrån i olika projekt (beskrivit tidigare) samt, hittills, avsaknad av smittspridningsbedömningar,
kan Umeå bli en förebild i Sverige genom att göra coronasäkra miljöer attraktivare – för kommuner och näringsliv. Finns mer i tidigare bloggar, scrolla ner.
Min idrottsinnovation om järnmedaljer till 4:e pristagare kommer allt närmare – fyra (på) prispallar i bordtennis-VM i USA (svenska guld) och järnmedalj i Sörmjöle TK:s KM i år…
…gör fyrorna glada. Passande med järnmedalj-idén i Sportbladet-Aftonbladet för pingis (Jörgen Persson) i OS 2008 i Beijing i Kina och göra nya prispallar i järnmalmens Sverige.
Barnomsorgsidé förr med länkar för husen – UBBI 6 i Missionären 1990 i Umeå, min idé i FoU-projekt i Västerbotten 88-89, har utvecklats med byggnadsinnovationer…
…idag av innetorg och atriumgårdar med länkar för in/ut i olika tomter – ger flex-friskare miljö i morgon för ideala förskolan – coronasäkras med flödesschema här:
Ovan kunskapsöversikt, 2005, finns med i referenser i Umeå kommuns Funktionsprogram förskola, 2010, men EJ i reviderat funktionsprogram 2021.
I båda programmen saknas om FoU-projektet 1988-89, min C-uppsats, 1993, ”sjuka och friska planlösningar ” samt kommunutvärdering av mig 1994 av typförskolor i Umeå!
Innovationsprojekt vid Uminova Innovation med mig för campusförskola-2016, 8 avd 2 plan och Umeå kommun medfinansiär nämns inte, ändå nu kommunförskola, Glaciären.
NYFALLEN SNÖ I UMEÅ LIKT ELDFLAMMOR AV LJUS – MEN VAR? OCH HUR?
JO, AV STRÅLAR AV LJUS VID VATTENHUS – MEN VARFÖR VÅGADE FORMER?
KANSKE EXEMPEL PÅ UNIVERSUMS LJUSVÅGOR – ELLER SKUGGVÅGOR…?
Umeå kommun har lyssnat på min kritik kring barnstugor-daghem förr och förskolor nu, ibland med viss tidsfördröjning, här genast av undersökning med personalkritik, 1980.
Detta godtog kommunen så vid kommande förskolor var byggnaden ändrad 180 grader med uppsikt inifrån och ut via de flesta rummen (inte lekhallen som innan) liksom entrén.
I nedan fackreportage gillas min UBBI-modell, men man saknar passage/korridor förbi lekhallen i förskolan Missionären, 1990 överst t v i bild och bredvid bygglovsritningen.
I texten (ovan) från Umeå kommun långt senare står att Missionären har ritning VAB 1, nere t v. Men den är olik i entréer, kapprum, mm och är smalare/längre än ”UBBf-förslagen”. Notera t h att personal och förvaltning anser mig stå bakom M-modellen och utvärderas för typbarnstuga ”ev i framtiden” – något som kan passa nu, se längst ner.
Sedan anammade kommunen min kritik mot genomgångsrum, se ovan t v och i fackreportage t h. Men en ny förskola fick då långa korridorer genom hela byggnaden.
Det var t v Blåklockan 2003 samt genomgångsrum och rum utan fönster, dvs stress, buller och dålig luft, kriterier för ”sjuka planlösningar”. Det insåg kommunen så modellen upphörde. Dock kom då något än ”sjukare”, Skattelden 2008, t h, se analys av ritningen.
2009/2010 beslöts om Funktionsprogram för förskola en med ny pedagogisk variant, s k Reggio Emiila-modell med gemensamma kapprum och innetorg för alla avdelningar.
Ovan t v är den senaste av Umeå kommun med två våningar, Böle förskola, 2021. Det störande och smittriskiga här fick För- och grundskolenämndens ordf Moa Brydsten (S) och 1:a vice ordf Lena Riedl (M) veta av mig då jag inbjöds till möte mars 2019.
Ingen reaktion så det byggdes ett par RE-modeller före Böle 8 avd i år. Men i maj 2021 antogs reviderat funktionsprogram, som är emot RE-modellernas ”sjuka planlösningar”.
Ändå, i stället mer störande genomgångsrum i ”grov-entrétorg” för barn, personal och föräldrar, med 12-14 dörrar samt genomgångsrum i allrum, 5 dörrar, placerat vid vilrum.
Följer Umeå kommun mönstret sedan 1980 avvecklas nu senaste ”sjuka” modell. Och ersätts med frisk planlösning personal gillar enligt undersökningar och enkäter i 40 år.
Och sägs i revideringstext (syns ej i ritningar) och passar min grundidé från Missionären, utvecklad i utvärderingar och fler-flexiblare i olika tomtlägen med länkar och atriumrum.
Så att ovan positiva kommun-omdöme snart 20 år senare får genomslag i verkligheten?!
Och Umeå kommun tar del av förskola-modell-historia ovan och coronasäkra miljöer…
2009/2010 antogs ”Funktionsprogram förskola” i Umeå kommun, här framsidan
Här grundförutsättningar för planlösning och utformning samt verksamhetsmiljö
Notera särskilt ”hur samverkan mellan avdelningarna formas och genomförs.”
MEN samverkan är nedvärderad i nytt funktionsprogram för förskola 2021…
….till bara att samverkan sker mellan olika avd i olika former på olika förskolor.
I stället – tydliga rumsfunktioner men bara ”ateljé” enda specifika lek/lärande rum.
Annars allmänna rum med ej avskilt vilrum utan intill mer livliga rum och då störande, samt ”genomgångsrum med många dörrar” – fem – i stort allrum som funktionsprogrammet säger ”kan ge upphov till störningar, buller och stress.”
Lägg till groventré-torg för alla avd/plan ger det nog Umeås ”sjukaste planlösning”!
Jämför med Skattelden jag analyserade 2008 som ”sjuk” och upphörde därefter…
