NANNABAD FÅR INTE ”STARK ATTRAKTIONSKRAFT” SOM UMEPOLITIKEN VILLE..
..OCH FANNS FÖRSLAG I BADUTREDNINGEN (T V) – BLEV MINIÄVENTYRSBAD (T H)..
..OCH MINDRE VATTENRUTSCHKANOR, INTRÄNGDA OCH INTE UTBYGGBARA..
..SOM PARADISET I ÖVIK MED UTEMILJÖ OCH MER UPPLEVELSER MOT I UMEÅ..
I blogg den 2 mars skrev jag om valfrihet i tider på dagis och fritids m a a att Umeå kommun (och de flesta andra i Sverige, dock ej Stockholm), tar bort/begränsar tiden på fritidshem för äldresyskon till nytt barn i familjen och sammalunda i förskolan. Bloggen var en uppmaning till nuvarande utbildningsminister Gustav Fridolin, Miljöpartiet, att ordna så att valfrihet ges för föräldrar att bestämma vistelsetid och oavsett familjesituation.
Nu har bloggen skickats i ett e-brev till utbildningsministern. Och även till föregående, Folkpartiets Jan Björklund, i hopp att han tar tag i denna rättvisefråga (som han inte gjorde under sin regeringstid). Därför rubriken nu på bloggen här, ”Vem blir barnbäst i valfrihet?”
Nedan är brevet båda skickats till. Vore värdefullt om media från Umeå följer detta. Mitt mål är att Umeå ska bli barnbäst här.
Fastighets- och hotellägarna Krister Olsson, Balticgruppen och Hilding Holmqvist (med bl a Pite Havsbad och äventyrsbad där) uttryckte i VK:s Näringslivsbilaga nyligen om satsning på turism, där HH nämnde Nydala. Så därför är här tips för de båda (och andra aktörer) som vill utveckla Umeå för oss här och för nya besökare (exempel från skånska Svedala).
Ett slags cirkelhotell/bad/kommers med hotell i omkretsen och bad/simning, handel, mm innanför och med kupoltak. I Umeå passande på I 20-området nära stan eller Nydala och nära campus/universitetet? Eller Ikeaområdet?. I alla fall vida mer lockande än ett Nannabad instängt i citytrafik mindre lockande för turister och ogillat av umebor.
På nätet finns följande fakta om ovan.
Området avses omfatta en hotell- och badanläggning som i princip ska innehålla simbassäng, äventyrsbad och spa, hotell med ca 400 gästrum, samt ca 200 lägenheter, samt två delområden för villabebyggelse med totalt ca 100 bostäder. Ett samverkansavtal har tecknats mellan Svedala kommun och Värby Fastighets AB, som ägs av byggjätten Peab.
Umeå kommuns nya logga med UMEÅ KOMMUN ger mer intrycket av KOMMUNEN umeå då ordet KOMMUN har samma bokstavsstorlek som namnet UMEÅ och med fler bokstäver dominerar KOMMUN över UMEÅ, som blir ett umeå vore det små bokstäver. Som längre ord blir det också obalans som stör intrycket. En Peter Lundström på en facebooksida gjorde om som nedan t v (Umeås nya nu t h). Samma visar en som kommenterar på vk.se.
Bakläxa och gör om
Nog känns det bättre att UMEÅ är MER än KOMMUN. Bakläxa då och kommunledningen har all anledning att låta göra om. Även om det kostar 300 000 kr igen, är det värt. Negativa reaktioner på obalansen och oproportionaliteten finns redan på sociala medier. Betala då även upphovsmakaren för nya förslaget.
Se också hur denna logga mer och bättre lyfter fram lövet i Å:et och påminner om att Umeå stavar U med Å. Detta lövet-Å blir då en än mer lyckad idé från Å-skaparen.
Nedan är min kommentar på vk.se och artikeln där, och nu med mest medhåll.
http://www.vk.se/1397484/umeas-nya-logga
Inte bra att KOMMUN så dominerar bilden, UMEÅ därnäst och ett ynka löv. Var det någon tävling eller något upphandlingsförfarande och fanns det alternativ vi KOMMUN-medborgare hade kunna få yttra oss om?
Om åtminstone U M E Å varit utsträckt och lika långt som KOMMUN, blir det mycket bättre. Så är det ju på förra loggan med U M E Å överst, ett stort löv, och KOMMUN nederst. Nu känns det också som om vår stad här som kommun är i obalans.
Och i och för sig stämmer väl detta ofta. Men då vore det bra att loggan åtminstone har balans och att U M E Å känns mer än KOMMUN.
”Nu känns det också som om vår stad här som kommun är i obalans” skriver du. Förstår inte vad du menar. Umeå är ingen stad. Det är en kommun. Sedan kommunreformen 1971 finns inga städer i Sverige. Det finns bara kommuner. Fjorton kommuner i Sverige kallar sig också för stad, och till dessa hör inte Umeå.
Nåja, det där var en petitess, men i övrigt håller jag inte med dig. Jag tycker loggan är finfin. Jag tycker det är fint att olika långa ord får ta olika långt utrymme. Men smaken är som baken som man säger.
Har precis samma tanke som dig. Bokstäverna är ju lika stora, men ordet KOMMUN dominerar. Där kunde man använt något mindre bokstäver så UMEÅ fått bli det dominerande ordet.
Kan bara hålla med. Gjorde i ordning logotypen med kommun med mindre storlek.
Se länk för bild.
http://i59.tinypic.com/2lcr7yu…
Håller med, tycker även att färg kompositionen blev bättre mellan de färgade circlarna i proportion till logotypen.
Gillar den omgjorda versionen du lagt ut. pitcha den till Umeå Kommun. Det e ganska självsägande att UMEÅ ska dra nytta av sitt korta namn och framhäva det större. Detta till skillnad från andra städer *host*skellefte*host* som inte har valet att prioritera storleksordningen av texten på samma sätt i loggan utan att slakta namnet på hälften.
DENNA BLOGG (inkl blogg 27/2) SKICKAS TILL UTBILDNINGSMINISTER GUSTAV FRIDOLIN (MP) FÖR ATT GE BARN/ELEVER I BARNOMSORG I SVERIGE LIKA NÄRVARORÄTT + FÖRÄLDRAR VALFRIHET I TIDER OAVSETT FAMILJE-SITUATION OCH ATT KOMMUNERS TRIXANDE MED SYSKONREGLER PÅ DAGIS/FRITIDS STOPPAS.
Tips till ”barnminstern”
Ett tips till ”barnministern” (och pappa nu till ett andra barn) Fridolin är att Stockholms stads regler kring föräldraledighet och nytt syskon (se härunder) blir vägledande i riket. Enklast är ett tillägg i skollagarna (se längst ner) att vid föräldraledighet avgör föräldrar suveränt tider för sina barn (utan inblandning från byråkrati och kommunpolitik). Dvs huvudstadens ingen begränsning för fritids och max 30 tim/veckan på dagis blir rätt för upp till heltid.
STOCKHOLMS STAD
Låt Umeå bli bättre än Stockholm!
Inför valet 2006 utlovade Umeås S-kommunalrådet Margareta Rönngren, då som För- och grundskolenämndens ordförande, 6 tim/dag för föräldraledigas förskolebarn om Mona Sahlin blev statsminister. Det blev ingen S-regering men Rönngren gjorde ingen förändring av mer än skollagens ”minst 15 tim/veckan”. Nu regerar S-MP inte med Sahlin utan en man, Stefan Löfvén. Och då ska väl vallöftet från förr också gälla. Eller?
Eller vill allianspartierna i Umeå kommun (+ Alliansen på riksplan) leva upp till återkommande valfrihetskoncept även för barn och familjer, här alla barns lika rätt till tider på förskola/fritidshem och föräldrars rätt att bestämma? Och göra så att Norrlands huvudstad (om det är Umeå) blir lika bra för barn/elever som Stockholm, eller bättre.
Eller behövs att näringslivsfolk i Umeå blir barnpolitiska och visa att bästa familjepolitiken i landet ger winwin för att få hit arbetsplatser, behålla och locka barnfamiljer till Umeå. Och då påverka till att ovan rätt och valfrihet införs i kommunen och 10-tim-regeln inte behövs.
BLOGG DEN 27/2 2015 OM ÄLDRESYSKON PÅ DAGIS/FRITIDS – OLAGLIGT BESLUT!
http://blogg.vk.se/umeas-basta/2015/02/27/olagligt-fritidsbeslut-i-umea-om-10-timveckan-cirka-2-timdag-ge-foraldrar-valfrihet-i-barnomsorgstider-2/
För- och grundskolenämndens beslut om att ge 10 tim/veckan på fritidshem för äldresyskon till nytt barn i familjen är olagligt. Påståendet nedan från Umeå kommuns hemsida om
”anpassa sitt regelverk till gällande lagstiftning och inte erbjuda fritidshemsplats till föräldralediga.” FINNS INTE!
Vid möte i höstas med högsta förvaltningsansvariga om just frågan om föräldraledighet och fritidsplats frågade jag om lagrummet här. Och man kunde inte svara. För syskon på dagis/i förskola sägs däremot om laglig rätt till minst 15 tim/veckan vid nytt syskon och att kunna få mer tid om så bedöms.
MEN för fritids sägs inget här angående syskon. Dvs, underförstått har statsmakterna inte tänkt sig att skolor/fritids tar bort barn/elever från skolverksamhet (som ju fritids är) bara för de fått nytt syskon. Se längst ner om fritidshem i Skollagen och från Skolverket om förskoleplats.
ÄN VÄRRE är det när Umeå kommun nu inför 10 tim/veckan eller ”cirka två timmar per dag”. Bara cirka eller ungefär visar på absurditeten i beslutet. Är det en tidsbank om 10 timmar veckovis? Vad händer om tiden överskrids? Färre timmar veckan därpå? Vilka riktlinjer ges till skolor och fritids? Vem håller reda på tiden? En ny app här?
OCH DET VÄRSTA, det verkar som om föräldrarna ska betala samma avgift som de som går full tid på fritids. För beslut om taxor tas i Kommunfullmäktige och denna fråga har inte varit där. Det finns exempel på bakläxa vid överprövning i högre instans av dagisavgifter när barn ges olika tider och maxtaxan är utan tidsregler.
PRAKTISKT OCH PEDAGOGISKT är dessa ”cirka två timmar/dag” underbetyg åt För- och grundskolnämnden. På fritids finns förskoleklassbarn med tre timmar avgiftsfritt, barn/elever från 1:an, 2:an och 3:an som kan ha olika tider man kommer till fritids efter skoldagen.
”2-timmarsbarnen” ska då hållas reda på för olika tider och de kan vara 1-3 säger man. Verksamheter rörs till, utflykter kan hindras och fria aktiviteter barnen håller på med måste avbrytas.
Vad säger barnen själva att avbrytas och hur håller föräldrarna reda på var sitt barn är efter + cirka 2 timmar?
Och hur blir det med barnen/eleverna, äldresyskonen, som fått ”dispens” för heldag? Ska dessa omprövas och ner till ungefär 10 tim/veckan? Eller behålls prövningsrätten?
Det blev ökad och kostsam byråkrati med dispensprövandet sägs det från ansvarigt håll. Ovanpå detta kommer nu en byråkrati som ska hålla reda på ”cirka två timmar per dag”. Hur har politiker och tjänstemän tänkt här? Och har man försökt sätta sig in i föräldrars situation med transporter till och från styrda av ”2-timmarsfritids”? Finns det en fullödig konsekvensbeskrivning och som fritidspersonal och fack yttrat sig om?
Låt detta beslut vara bottennappet på en politisk reglering av dagistider och fritidstider och familjeliv med en bebis hemma (som f ö är ett arbete och betalt sådant, inte en föräldra-”ledighet”)!
Se alla barn/elever som lika värda oavsett familjesituation!
Ge föräldrar makt och valfrihet över förskole- och fritidstider!
Se fritids som en skolverksamhet och ge personalen arbetsro utan tidskollpress!
Detta går bra i en del andra kommuner i Sverige, bl a i Stockholm. Gör så här i Umeå också och låt byråkrati och politik få tid för att bygga ut barnomsorgen och sänka barngrupperna, inte än mer öka byråkratin bara för att familjer blir större som ju är bra för ett växande Umeå.
UMEÅS FÖR- CCH GRUNDSKOLENÄMND
För- och grundskolenämnden beslutar i enlighet med ett medborgarförslag att ge barn i förskoleklass upp till och med årskurs 3 rätt till deltidsplats på fritidshem när förälder är föräldraledig med yngre syskon. Förändringen ska ske så snart som möjligt under våren 2015.
– Med det nya beslutet ges alla elever möjlighet till att delta i fritidshemmens verksamhet vilket ökar likvärdigheten, säger Moa Brydsten (S), ordförande, för- och grundskolenämnden.
Fritidshemsplats ska erbjudas föräldralediga max 10 timmar/vecka fördelade på cirka två timmar per dag under skolans läsårstider (inte under lov och sommaruppehåll). Vistelsetiden sker i samråd mellan vårdnadshavare och rektor.
Rektorer bedömer att det kan röra sig om 1–3 elever fler per avdelning genom att erbjuda plats under föräldraledighet.
– Föräldraavgiften gör det möjligt att erbjuda detta inom befintlig budget, säger Moa Brydsten.
Inför höstterminen 2014 beslutade för- och grundskolenämnden att anpassa sitt regelverk till gällande lagstiftning och inte erbjuda fritidshemsplats till föräldralediga.
SKOLLAGEN – FRITIDSHEM
3 § Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.
4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats.
5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
SKOLVERKET
För- och grundskolenämndens beslut om att ge 10 tim/veckan på fritidshem för äldresyskon till nytt barn i familjen är olagligt. Påståendet nedan från Umeå kommuns hemsida om
”anpassa sitt regelverk till gällande lagstiftning och inte erbjuda fritidshemsplats till föräldralediga.” FINNS INTE!
Vid möte i höstas med högsta förvaltningsansvariga om just frågan om föräldraledighet och fritidsplats frågade jag om lagrummet här. Och man kunde inte svara. För syskon på dagis/i förskola sägs däremot om laglig rätt till minst 15 tim/veckan vid nytt syskon och att kunna få mer tid om så bedöms.
MEN för fritids sägs inget här angående syskon. Dvs, underförstått har statsmakterna inte tänkt sig att skolor/fritids tar bort barn/elever från skolverksamhet (som ju fritids är) bara för de fått nytt syskon. Se längst ner om fritidshem i Skollagen och från Skolverket om förskoleplats.
ÄN VÄRRE är det när Umeå kommun nu inför 10 tim/veckan eller ”cirka två timmar per dag”. Bara cirka eller ungefär visar på absurditeten i beslutet. Är det en tidsbank om 10 timmar veckovis? Vad händer om tiden överskrids? Färre timmar veckan därpå? Vilka riktlinjer ges till skolor och fritids? Vem håller reda på tiden? En ny app här?
OCH DET VÄRSTA, det verkar som om föräldrarna ska betala samma avgift som de som går full tid på fritids. För beslut om taxor tas i Kommunfullmäktige och denna fråga har inte varit där. Det finns exempel på bakläxa vid överprövning i högre instans av dagisavgifter när barn ges olika tider och maxtaxan är utan tidsregler.
PRAKTISKT OCH PEDAGOGISKT är dessa ”cirka två timmar/dag” underbetyg åt För- och grundskolnämnden. På fritids finns förskoleklassbarn med tre timmar avgiftsfritt, barn/elever från 1:an, 2:an och 3:an som kan ha olika tider man kommer till fritids efter skoldagen.
”2-timmarsbarnen” ska då hållas reda på för olika tider och de kan vara 1-3 säger man. Verksamheter rörs till, utflykter kan hindras och fria aktiviteter barnen håller på med måste avbrytas.
Vad säger barnen själva att avbrytas och hur håller föräldrarna reda på var sitt barn är efter + cirka 2 timmar?
Och hur blir det med barnen/eleverna, äldresyskonen, som fått ”dispens” för heldag? Ska dessa omprövas och ner till ungefär 10 tim/veckan? Eller behålls prövningsrätten?
Det blev ökad och kostsam byråkrati med dispensprövandet sägs det från ansvarigt håll. Ovanpå detta kommer nu en byråkrati som ska hålla reda på ”cirka två timmar per dag”. Hur har politiker och tjänstemän tänkt här? Och har man försökt sätta sig in i föräldrars situation med transporter till och från styrda av ”2-timmarsfritids”? Finns det en fullödig konsekvensbeskrivning och som fritidspersonal och fack yttrat sig om?
Låt detta beslut vara bottennappet på en politisk reglering av dagistider och fritidstider och familjeliv med en bebis hemma (som f ö är ett arbete och betalt sådant, inte en föräldra-”ledighet”)!
Se alla barn/elever som lika värda oavsett familjesituation!
Ge föräldrar makt och valfrihet över förskole- och fritidstider!
Se fritids som en skolverksamhet och ge personalen arbetsro utan tidskollpress!
Detta går bra i en del andra kommuner i Sverige, bl a i Stockholm. Gör så här i Umeå också och låt byråkrati och politik få tid för att bygga ut barnomsorgen och sänka barngrupperna, inte än mer öka byråkratin bara för att familjer blir större som ju är bra för ett växande Umeå.
UMEÅS FÖR- CCH GRUNDSKOLENÄMND
För- och grundskolenämnden beslutar i enlighet med ett medborgarförslag att ge barn i förskoleklass upp till och med årskurs 3 rätt till deltidsplats på fritidshem när förälder är föräldraledig med yngre syskon. Förändringen ska ske så snart som möjligt under våren 2015.
– Med det nya beslutet ges alla elever möjlighet till att delta i fritidshemmens verksamhet vilket ökar likvärdigheten, säger Moa Brydsten (S), ordförande, för- och grundskolenämnden.
Fritidshemsplats ska erbjudas föräldralediga max 10 timmar/vecka fördelade på cirka två timmar per dag under skolans läsårstider (inte under lov och sommaruppehåll). Vistelsetiden sker i samråd mellan vårdnadshavare och rektor.
Rektorer bedömer att det kan röra sig om 1–3 elever fler per avdelning genom att erbjuda plats under föräldraledighet.
– Föräldraavgiften gör det möjligt att erbjuda detta inom befintlig budget, säger Moa Brydsten.
Inför höstterminen 2014 beslutade för- och grundskolenämnden att anpassa sitt regelverk till gällande lagstiftning och inte erbjuda fritidshemsplats till föräldralediga.
SKOLLAGEN – FRITIDSHEM
3 § Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever i specialskola och sameskola. Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte erbjuder sådan utbildning.
4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det framkommit att eleven har behov av en sådan plats.
5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt.
SKOLVERKET
Idag i VK finns på olika ställen och med olika utgångspunkter viljor i politik och för näringsliv att utveckla Umeå. S-kommunalråden Hans Lindberg och Margareta Rönngren har en insändare med rubriken ”Demokratin ska utvecklas” (se längst ner) utifrån nedlagda medborgarförslagen och inbjuder till att vara medskapande av kommunen med: ”Vi uppmuntrar alla att vara en del i det arbetet som kommer, att höra av sig med reflektioner, förslag eller tankar till oss.”
DÄRFÖR HL&MR – LÄS MIN BLOGG DEN 24/2 OM IDÉBANK I UMEÅ – OCH HÖR AV ER!
M-kommunalrådet Anders Ågren har på sin blogg idag om att Umeå ska växa med växande företag (se inledningen av bloggen nedan). Bl a tar han upp om snedvriden konkurrens i näringslivet genom kommunala bolag och en motion om detta som än inte behandlats i kommunfullmäktige.
Här kan jag ge exempel på hur man som mindre företagare hamnar i underläge med företagsidéer i att utveckla kommunen, först fås gillande och beröm, sedan händer inget, för att en tid senare se hur kommunförvaltningar lanserar min näringslivsidé då. Dvs i praktiken gör andras förslag till sina.
ANDERS ÅGREN – TA INITIATIV TILL ATT UPPMÄRKSAMMA SÅDANA ”IDÉSTÖLDER”!
Det tredje utvecklingsintressanta i VK idag är den politiska chefredaktören Ola Nordebos ledare (se slutet på den härunder) om hur misslyckanden är värdefulla för erfarenhetsutveckling, nytänkande, förbättringar, etc i näringsliv och samhälle i stort. Och föreslår en spännande idé för näringslivsgalan: ”årets misslyckande”.
Om arrangörerna (där Umeå kommun ingår) av galan nappar på Nordebos förslag, finns en given kandidat:
NANNABAD MED MISSLYCKANDEN I TRAFIKFAROR, SM-MISS OCH NU KONSTVERK I BADFÖNSTER. MEN KAN ÄNDRAS TILL LYCKAT I CITY OCH BYGGA BAD/SIMNING I IDROTTSOMRÅDE. HÄR SIMMAGALLERIA – KLARAR 50:A-SM – OCH I OLIKA LÄGEN.
http://www.vk.se/1393995/nordebo-misslyckanden-ger-vardefulla-erfarenheter
Men möjligheten till misslyckanden har alltid varit ett viktig inslag i all utveckling. Det är också en punkt där en fri innovationsbejakande ekonomi och generell välfärd går hand i hand – båda är viktiga för den reella friheten att försöka och misslyckas, utan risken att förlora allt.
Ett av de viktigaste priserna på en näringslivsgala som blickar framåt borde alltid vara ”årets misslyckande”.
MODERATA KOMMUNALRÅDET ANDERS ÅGREN, BLOGG 26/2
I veckans nummer av Umeå Tidning fick vi Alliansgruppledare följande insändare publicerad.
Umeå växer med växande företag!
Umeå har alla nödvändiga förutsättningar för att kunna fortsätta växa, expandera och öka befolkningsmässigt. Men för att klara av detta måste vi samtidigt skapa förutsättningar för ett bättre företagsklimat i Umeå och här har kommunen en mycket viktig roll.
I oktober 2012 lämnade vi gruppledare för Allianspartierna i Umeå in en motion om att Umeå kommun borde undersöka förekomsten av s.k. snedvriden konkurrens i sina kommunala bolag och verksamheter gentemot det privata näringslivet. Detta som ett led i att förbättra det lokala företagsklimatet. Ett bekymmer som många företagare lyfter fram från sin dagliga verksamhet är att offentlig sektor snedvrider konkurrensen. Idag bedriver många kommuner och landsting affärsverksamhet som snedvrider konkurrensen på marknaden.
S-KOMMUNALRÅDEN HANS LINDBERG OCH MARGARETA RÖNNGREN 26/2
Som väntat avskaffade partierna S-M-FP-KD medborgarförslagen i Umeå vid Kommunfullmäktige igår, med 40 röster mot 24 för (bokstavsordning) AP-FI-C-MP-SD-V och Ellika Nordström (ober).
Största förloraren blir ändå Moderaterna och gruppledaren Anders Ågren som 2009 fick igenom medborgarförslagen i en motion i KF året innan och har sedan försvarat dessa inför S-försök att lägga ned. Men plötsligt, före jul i fjol, bytte M åsikt och fick med sig FP och KD, men inte C av allianspartierna. Här från TV:s Västerbottensnytt 2008 när motionen lades: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/agren-vill-oppna-for-medborgarforslag
6 augusti 2008. Även Umeås invånare bör få chansen att lämna förslag direkt till kommunfullmäktige. Det anser moderata oppositionsrådet Anders Ågren, i en motion till kommunfullmäktige.
I 70 procent av landets kommuner finns redan medborgarförslag, d v s rätten för enskilda att lämna motioner till kommunfullmäktige utan att framföra förslagen via sina folkvalda ombud. Det är en möjlighet som infördes 2002.
– Det är ett bra komplement till de vanliga politiska kanalerna, tycker Anders Ågren, och ett sätt att visa att vi politiker är lyhörda för umebornas synpunkter.
VINNARE blir nu jag med mitt medborgarförslag från 2011 om avskaffande som VK skrev så här om 11/5 2011.
Och en till vinst om kommunen gör översyn av nuvarande medborgarslussen, kan det likna min idé om medborgaridékontor. Eller ännu hellre en vinst i att alla partierna kan enas om en nyutveckling av medborgarinflytande genom mitt sista medborgarförslag, en Idébank med kommun och näringsliv i samverkan och belöning av värdefulla förslag som genomförs och som Kommunstyrelsen ska avgöra. (Se längst ner och notera att denna idé funnits förr i Umeå, för 20 år sedan, men avvecklades).
Då ställs på sin spets om umepolitikerna vill förnya med utveckling och leva upp till ett motto som fanns inför 2014-året, medskapande. Blir det ändå inte så, prestigen i politiken kan hindra, har jag vunnit i flest medborgarförslag, inalles 20, där det första var att belöna förslag som gav ekonomiska vinster (men avslogs!).
PS Förvånande är den låga kostnaden om 250 000 kr/år för drygt 50 förslag, eller 12 tim x 53 förslag = 636 tim/år, knappt en halvtid. Nog ska Umeå kommun ha råd med en halvtidstjänst för umebornas idéer och kritik, t ex skulle en omvärldsstrategtjänst kunna ha halva tiden för detta och andra halva för utåt- och framtidsinriktat arbete.
Kulturnämndens i Umeå uttalande att konstverk (av Sonja Larsson) för 1,6 mkr i Nannabad ska synas genom fönster av förbipasserande på gatan utanför Nannabadbygget (ÖK och Skolgatan), se nedan bildcollage, har gett många reaktioner efter Radio Västerbottens inslag (se blogg 13/2) och mina bloggar därmed, bl a om integritet och lika tillgänglighet.
En del menar att då blir det inga badbesök och andra har sagt vaddå, på Nydala ser man ju badande. Men Nydalabesök ska jämföras med alla som är inne i en simhall och ser varandra. Gator/vägar intill ett utebad med folk som spanar in, även med kameror, lär väcka reaktioner och slås larm om.
Åter andra har sagt att man inte kan se konsten bland människor i badhus och på håll, den döljs ju då. Så är det nu i Umeå simhall. Konstnären Kerstin Hörnlunds liggande vågskulptur på väggen i foajén (från 1973) på Umeå simhall doldes för ett flertal år sedan bakom gymmaskiner och människor (uppe t v och nere t h). Utan att Kulturnämnden reagerat.
Betänk om ovan betittning i Nannabadfönster får gardiner/persienner som följd, då faller de politiska kraven på 3.8 i badprospektet om Gestaltning. ”Mycket höga arkitektoniska ambitioner” fås inte med mörkläggning (och vem vet när det dras för och varför).
Då kan det bli nedan ”informning” i Nannabad, inga fönster, här från förslag i Paris om simhall i f d tunnelbanestation. Detta är en Intressant idé i sig att det går att förändra samhällsbyggnationer, här till bad, vilket betyder att bad kan bli annat också, läs Nannabad.
Här på V:a Kyrkogatan mellan Ny- och Skolgatan är det nära till för cykel-P till ett badbygge, dock med stora trafikrisker till/från, än outredda, över bussgata och vid P-hus-in- och utfart. Undre bilder visar hur föredömligt planerat och utfört det är på IKSU Sportcenter med cykel-P på båda sidor vid huvudentrén och säkert ifrån trafik. Så planerat hade Umeå kommun bestämt, se under bilderna, men än är säker ogjord cykel-P nära entrén ogjord.
Ovan skrivning från Umeås kommunledning för cykelparkeringsfrågan och innan bygglov och upphandling fastslår ”inte acceptabelt” att lösa cykel-P vid Nannabad i ett ”senare skede”. MEN badbolagets hemsida visar ingen alls P för cyklar vid badentrén mitt emot P-huset Nanna. Däremot 100 – 150 ifrån runt ett hörn efter Skolgatan radas cyklar upp.
I översiktsbilden nere t v syns hela kvarteret och i en konsultrapport för 300 cykel-P är bara 80 efter V:a Kyrkogatan och övriga efter Ny- och Skolgatan, långt ifrån. Det är inte bara en dålig lösning avståndsmässigt utan också otillräcklig i antal. 250-300 och låsbara kan behövas för Nannabadbehov.
Men 300 enl. ovan rapport ska också räcka till stansbesökare allmänt. Så vad blir över för badare/simmare/gymmare, m fl då? Det blir samma problem som för bilar, stansbilar tar platser för badbilar och tvärtom. Sådan P-konkurrens finns inte på Nolia, Gammlia idrottscentrum och IKSU Sportcenter.
Ytbehov för 250 cyklar syns längst ner av en bild från cykel-P på Ön Ven mellan Skåne och Danmark. Sådana ytor ytor klaras inte vid badbygget då passager för annat måste finnas pga centrummiljö, därför än större anledning till stopp av Nannastopp.
